Hellre Köpenhamns-fiasko än halvmesyr

Köpenhamnsmötet resulterade tyvärr inte i någon tillräckligt ambitiös överenskommelse. Det är beklagligt att världens länder inte är beredda att göra större åtaganden. Samtidigt är det bra att mötet inte blev en halvmesyr som hade riskerat att bli ett avlatsbrev i det framtida klimatarbetet. Tvågradersmålet som vision kan faktiskt vara ett bättre utfall än en halvhjärtad överenskommelse med otillräckliga strategier och delmål som ändå inte hade kunnat realisera visionen. Nu kommer nya förhandlingschanser i Tyskland till sommaren och i Mexiko nästa vinter. Klimatfrågan kommer inte att försvinna från agendan och förhoppningsvis har Köpenhamnsmötet belyst klimatproblemen ytterligare.

Det är viktigt att ha en tydlig vision på näthinnan när man utformar dagens politik. Samtidigt är det varken demokratiskt eller effektivt att idag bestämma hur morgondagens generationer ska agera om 40 år. Nya händelseutvecklingar, erfarenheter och kunskaper måste alltid vägas in och tillåtas påverka det framtida beslutsfattandet. Kärnkraftsomröstningen för 30 år sedan kan tjäna som exempel. Att Köpenhamnsmötet resulterade i en uppgörelse om klimatbistånd för de tre närmaste åren 2010-2012 är i detta perspektiv positivt.

Förhoppningsvis kommer den tekniska utvecklingen att ge viktiga bidrag till hanteringen av klimatfrågan och andra miljöproblem. Samtidigt finns dock en stor del av lösningen i ökad energieffektivisering hos individer, företag, organisationer och myndigheter. Där behöver vi inte vänta och hoppas på framtida teknikgenombrott utan kan agera direkt för att säkerställa en god livsmiljö för framtida generationer.

Av Johan Lind

Nygammal kris i den svenska skolan

I veckan presenterades TIMSS Advanced 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study), en internationell studie som syftar till att jämföra skolelevers kunskaper i avancerad fysik och matematik. Resultatet är dystert, men knappast förvånande:

1995 (då den förra studien gjordes) tillhörde Sverige de länder som presterade allra bäst i fysik. 13 år senare ligger resultaten på genomsnittlig nivå.
I matematik låg de svenska eleverna på en genomsnittlig nivå 1995. Idag presterar de långt under det internationella genomsnittet.
Tyvärr brukar det se ut såhär i de internationella undersökningar som rör den svenska skolan. Uppenbarligen har något gått snett, när våra elevers kunskaper tycks minska för varje studie som görs.

Därför satsar nu utbildningsminister Jan Björklund stort på matematikundervisningen. Idag saknar var fjärde lärare som undervisar i matematik utbildning i ämnet.
I framtiden kommer alla låg- och mellanstadielärare behöva läsa minst en termin matematik på universitetet, vilket ju inte är mer än rimligt om man ska undervisa i just matematik.
Ett steg i rätt riktning.

Läs gärna mer om studien här.

Caroline Le Lann Roos

Menar regeringen allvar med sin miljöpolitik?

Den massiva användningen av handelsgödsel på åkrarna är den främsta orsaken till övergödningen av Östersjön. Handelsgödslet bidrar även i hög grad till utsläppen av lustgas, som är starkt klimatpåverkande. Dessutom innehåller gödslet kadmium, som är en biprodukt från brytningen av fosfor. Kadmium är en cancerframkallande tungmetall.
På grund av gödslet hamnar den i vår mat.

Igår beslutade riksdagen att ta bort skatten på handelsgödsel och på kadmium; två kraftfulla verktyg i kampen för en bättre miljö.
Att regeringen verkligen prioriterar klimatet och Östersjön, vilket man säger sig göra, förefaller föga troligt.

Caroline Le Lann Roos

Köpenhamn i fokus

Om drygt tre veckor firar vi nyår 2010. Då är det blott 10 år kvar till när Sveriges koldioxidutsläpp behöver ha minskats med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Finanskrisen har visat att världens ledare kan komma överens i avgörande frågor när det behövs. Köpenhamnsmötet som nu inleds blir förhoppningsvis ett positivt avstamp i det klimatarbete som kommer behöva fortsätta under många år framöver.

Folkets förtroende för Folkpartiet i klimatfrågan är dock fortsatt lågt, enligt en färsk opinionsundersökning. Många Folkpartiväljare känner större förtroende för andra partier, gissningsvis för Miljöpartiet som i undersökningen åtnjuter överlägset störst förtroende och för Moderaterna i spåren av Fredrik Reinfeldts EU-ledarskap. En liberal miljö- och klimatpolitik bör inte fokusera för mycket på kärnkraft. Utan en fortsatt användning av kärnkraft förefaller det visserligen svårt att se hur de svenska koldioxidutsläppen inte skulle bli högre, allt annat lika. Klimatpolitik handlar dock om betydligt mer än om att förespråka ytterligare kärnkraftverk som på grund av långa ledtider ändå inte förmår minska utsläppen på kort sikt.

Utöver satsningar på förnyelsebar energi behöver stora insatser göras när det gäller energieffektivisering. Individens möjlighet att påverka utvecklingen via konsumentmakt i vardagsbeslut är större än vad många tror. Med makt följer ansvar. Genom tydligare klimatmärkning av produkter och tjänster kan möjligheten att ta ansvar stärkas. Det måste samtidigt göras mer ekonomiskt rationellt att agera klimatvänligt. I en rad avseenden är det redan idag bra för plånboken att minska onödig konsumtion och välja miljövänliga alternativ. En fortsatt grön skatteväxling behöver dock genomföras med högre skatt på miljöskadliga alternativ kombinerat med sänkt skatt på positiva företeelser såsom förvärvsarbete.

Kollektivtrafik, promenerande och cyklande måste gynnas. I Stockholm behöver trängselavgifternas nivåer ses över och troligen höjas. Trängselavgifternas synlighet kan vara en förklaring till att de har fått en betydande effekt på trafikmängden. Det kan således vara på sin plats att framhålla hur dyrt det redan idag är att äga och köra bil. Genom att påminna om kostnaderna kan man minska bilåkandet utan ytterligare fördyringar för de personer på landsbygden som kan vara beroende av bilen som transportmedel. Bland bilkostnaderna återfinns att nybilsvärdet kan halveras på tre år, bränslekostnader, servicekostnader, fordonsskatt, försäkring, besiktning, garage & parkeringskostnader, trängselavgifter, tillbehör...

Det är viktigt att framhålla att alla behöver hjälpas åt för att skapa ett hållbart samhälle. Låg- och medelinkomstländer står för en stor del av den förväntade framtida ökningen av exempelvis koldioxidutsläpp och därför måste omfattande miljö- och klimatinvesteringar genomföras där, ofta med investeringsmedel från rikare länder. Samtidigt måste den negativa klimatpåverkan från höginkomstländer minska kraftigt. Tuffa krav på energieffektivisering och miljöförbättringar i rikare länder kommer leda till framtagandet av vassare tekniker, koncept och idéer som får ännu större positiva miljöeffekter i takt med att de används globalt.

Av Johan Lind