21 maj 2010

CSN:s rigida terminsfokusering behöver åtgärdas

Det kommer rapporter om att CSN:s rigida terminsberäkningar av poäng drabbar studenter på utbildningar där poängen faller ut mot slutet av studieåret. Sådana systemfel utgör en onödig tröskel som kan avhålla människor från att studera och är inte acceptabla. CSN:s fokusering på kalenderhalvår får tyvärr orimliga konsekvenser för studenter även på andra sätt. Fribeloppet begränsar studenternas möjligheter att arbeta, inte bara under studietiden, utan även efter studierna. Detta för att CSN, enligt gällande lagstiftning, tittar på hela kalenderhalvåret, trots att en utbildning kan avslutas i exempelvis mars. Om en utbildning helt enligt plan tar slut mitt i en kalendertermin kan man således tvingas betala tillbaka studiemedel för att man tjänar för mycket efter avslutad utbildning. Det är orättvist och uppmuntrar knappast arbetslinjen.

Utbildning ska löna sig och en ny fribeloppsregel för utbildningar som slutar mitt i ett kalenderhalvår kan därför behövas. Den höjning av fribeloppet som regeringen har genomfört är välkommen och har troligen mildrat problematiken. Det förefaller dock finnas flera goda skäl till att göra en översyn av CSN-reglernas snäva fokusering på kalenderhalvår. En myndighet som tillämpar en lag som får orimliga konsekvenser har ett ansvar att ta tag i frågan, i det här fallet gärna tillsammans med högskolor och universitet. Om det krävs en lagändring ligger ansvaret hos politikerna.

Johan Lind

15 maj 2010

Vart tog Janne Josefsson vägen?

Det är bröllopstårtor och bröllopsglassar. Bröllopspoesi och bröllopsmusik. Bröllopsreportage i både TV, radio och dagstidningar. Många är hyllningarna till kronprinsessparet inför den stundande vigseln.

Det är inget fel med bröllopet i sig. Men i och med det aktualiseras frågan om monarkin, varför en debatt kring den vore på sin plats. Problemet är att debatten uteblivit och att vi istället fått skvaller.

Vart tog den granskande journalistiken vägen? Vad hände med SVT och den ”fria televisionen”? Medierna tycks ha glömt sin granskande roll och de kritiska glasögonen har lagts åt sidan. Situationen är minst sagt märklig.

Vi måste kunna föra en diskussion om Sveriges statsskick. Monarkins vara eller icke vara är en både grundläggande och i allra högsta grad politisk fråga.
PR-värde eller ej. I Inget annat sammanhang skulle PR-värde kunna sätta demokratin ur spel. Kungahuset kan verka harmlöst, men monarkin är trots allt en djupt odemokratisk företeelse, något som kan te sig aningen lustigt i ett land där vi i övrigt gärna talar om demokrati.

Det är dags för en riktig debatt om huruvida vi vill ha det så.

Caroline Le Lann Roos

5 maj 2010

Litauens hållning oacceptabel

Litauens hållning gentemot homosexuella är helt oacceptabel, inte minst med tanke på att Litauen sedan 2004 är ett EU-medlemsland. Situationen visar att EU inte bara kan ställa krav på kandidatländer utan att man måste arbeta mer aktivt med rättighetsfrågor inom befintliga medlemsländer. Mänskliga rättigheter och liberala principer behöver stärkas i flera europeiska länder som behandlar minoriteter illa och det är positivt att EU-minister Birgitta Ohlsson lyfter upp frågorna högt. Mönstret att EU måste bli vassare på att ställa krav inom unionen går igen även inom andra politikområden.

Läs gärna vad Pär Gustafsson har skrivit.

Johan Lind