Låt Gripen luftspana vid framtida katastrofer

JAS Gripen borde användas till spaning för att snabbt skapa en överblick när framtida katastrofer drabbar Sverige. Vidden av den japanska jordbävnings- och tsunamikatastrofen har successivt "växt", trots att de gigantiska tsunamiskadorna troligen har varit observerbara från redan någon timme efter jordbävningen. Lågt flygande snabba jaktplan torde ha en god förmåga att tidigt ge en överblick. Landbaserad spaning har inte samma möjligheter. Om el och telefoni är utslaget är inte heller människors nödsamtal en fungerande informationskälla. Kanske hade tidiga överflygningar med snabba jaktplan med fotomöjligheter längst den tsunamidrabbade japanska kusten tidigare kunnat ge en bild av hur hårt drabbade vissa städer var?

Tsunamin 2004 och Estonia-katastrofen är andra tillfällen när snabba spaningsflyginsatser eventuellt hade kunnat spela en roll för de många drabbade. Trots att juldagstsunamin snabbt fick extrema konsekvenser tog det flera dagar innan man insåg vidden av katastrofen. Ingen vet i vilken form nästa katastrof kommer. Vilken förmåga har Gripen att ta bilder, filma och rapportera hem elektroniskt i realtid för vidare analys? Hur är förmågan att fotografera nattetid? Beröringsskräck för att använda militära resurser vid katastrofer är något vi inte behöver känna i ett land med en så stabil demokrati som den svenska.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. DN. Mer SvD. SvD. DN. Mer DN. GP. GP. SvD. DN. DN.

Äntligen!

Det är välkommet att regeringen nu preciserar hur man avser åtgärda de rigida CSN-reglerna kring studieperioder och poängberäkning som får heltidsutbildningar att klassificeras som deltidsutbildningar, vilket har drabbat många studenters ekonomi. Denna typ av onödiga barriärer kring studier riskerar att hindra människor från att vilja studera och måste åtgärdas, vilket vi i Liberala Studenter tidigare har krävt.

När detta problem är löst vore det önskvärt om regeringen vänder blicken mot studenters möjlighet att arbeta vid sidan om studierna i den grad studenterna själva finner lämpligt. Fribeloppstaket för studiemedlet, det vill säga den summa en student får tjäna innan studiemedlet begränsas, bör avskaffas helt för lånedelen och åtminstone höjas kraftigt för bidragsdelen.

En annan fribeloppsfråga som kan kräva ny lagstiftning är CSN:s rigida fokusering på kalenderhalvår som ibland leder till återkrav för studiemedel som erhålls under en utbildning som planenligt avslutas mitt i ett kalenderhalvår, på grund av inkomster som intjänas efter att utbildningen har avslutats. Varför ska man straffas för att man jobbar efter utbildningen? Det är orimligt och utgör ett uppenbart brott mot arbetslinjen.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN

Betydelsen av blixtsnabba insatser

Japan förefaller snabbt ha mobiliserat betydande resurser för att möta den jordbävnings- och tsunamikatastrof som drabbade landet på fredagen. Att hela landet i någon grad skakade av jordbävningen bidrog antagligen till krismedvetenheten. Att det inträffade en vardagseftermiddag strax före klockan 15 var samtidigt tur i oturen. Annat var det vid tsunamikatastrofen på juldagen 2004 när ingen tydlig information kom fram snabbt. Katastrofer som tsunamin och Estonia-olyckan nattetid 1994 speglar vilken tid det kan ta att mobilisera rätt resurser när katastrofer inträffar utanför ordinarie arbetstid när bemanningen är låg och många kanske sover. När man läser tidsaxeln över Estonia-katastrofen är det beklämmande att se hur många timmar, och därmed människoliv, som gick till spillo för att olika relevanta resurser inte aktiverades direkt.

Även terrordådet i Stockholm sent en lördagseftermiddag 2010 föder orosmoln kring vilken beredskap de relevanta myndigheterna har på obekväma arbetstider. Man får hoppas att polisen och Säpo internt arbetade snabbare än vad deras mediakommunikation indikerade. Explosionerna inträffade på lördagseftermiddagen klockan 16:52 och 17:02. Vid söndagsförmiddagens presskonferens klockan 10 uppgavs att man inte visste säkert om det fanns något samband mellan de båda explosionerna. Detta trots att den stora närheten i såväl tid som rum mellan de båda explosionerna redan från start innebar att sannolikheten att händelserna inte skulle vara relaterade får anses ha understigit fem procent - det är trots allt hyfsat ovanligt med explosioner på Drottninggatan. Detta borde rimligen ha varit skäl nog att aktivera en mängd resurser. Man behövde sedan inte vara Sherlock Holmes för att koppla ihop de mail och ljudfiler som skickades till TT och Säpo med personen vars bil hade exploderat på Drottninggatan och vars ägare låg kvar på en tvärgata. Myndigheterna förefaller dock inte ha varit säkra nog i sina bedömningar för att kommunicera en sådan slutsats 17 obekväma helgtimmar efter explosionerna. I bästa fall berodde det på en vilja att vara försiktig. Men kan vi utesluta att det berodde på att man helt enkelt inte kallade in tillräckligt med kompetent personal på lördagskvällen och natten? Katastrofer inträffar inte bara måndagar-fredagar kl 9-17 och det måste beaktas när samhällsskyddet byggs upp.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm