Alla ideologier måste tåla kritik

Att diskutera olika ideologier är något centralt i demokratin. Alla ideologier med anspråk på hur hela samhället bör organiseras måste i en demokrati tåla kritik. Islam är en religion och Sverige ska ha religionsfrihet. Men islamism är en ideologi som anser att religionen islam bör genomsyra hela samhället och styra alla människors liv. Företrädare för alla ideologier, vare sig det rör sig om socialliberalism, kommunism, socialdemokrati, nazism, konservatism, libertarianism, nyliberalism eller islamism måste finna sig i att kunna vara föremål för kritik.

Det är fullt rimligt att i det demokratiska samtalet påtala att islamismen inte förespråkar vare sig religionsfrihet, det mångkulturella samhället, yttrandefrihet, jämställdhet mellan könen eller sexuella minoriteters rätt att ens leva. Min uppfattning är att det är svårt att se hur ett samhälle präglat av ideologin islamismens värderingar skulle kunna kombineras med demokrati och mänskliga rättigheter för alla.

Ovanstående resonemang står inte i motsats till uppfattningen att det behöver göras mer för att bekämpa islamofobi i Europa. Mer behöver helt klart göras för att bekämpa diskriminering och rasism i såväl Sverige som andra länder. Man måste dock göra en åtskillnad mellan rasism och kritik av en ideologi. Det vore olyckligt om Lisa Bjurwalds uttalande i DN om att det råder brist på tabu mot antimuslimska idéer skulle tolkas som att det bör vara tabu att i ett demokratiskt samtal kritisera ideologin islamism. Jag hoppas att Lisa Bjurwald i sin bok går in mer i närkamp med dessa resonemang än vad en enskild tidningsartikel kan göra.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD-inlägg kring rasism. Mikael Ståldal om begreppet islamofobi. SvD.

Hur trafiksäkerhetsarbetet bör inriktas

Det finns stor anledning att känna förtroende för det svenska trafiksäkerhetsarbete som långsiktigt bedrivs inom ramen för nollvisionen. Vägverkets satsningar på lägre hastigheter är en fullföljning av en mycket framgångsrik svensk trafikpolitik när det gäller att minska antalet dödade och skadade. Fartkameror har visat sig ha god effekt för att förhindra olyckor. Satsningar på mitträcken och mötesfria vägar är också mycket viktiga och behöver fullföljas. Utökade krav på alkolås för rattfyllerister behöver även övervägas. Att helt förbjuda användandet av olika former av kommunikationsutrustning förefaller dock som en oproportionerlig åtgärd. Det går inte att förbjuda allt som är olämpligt att göra medan man kör bil och frågan är om det inte är bättre att behålla den generella lagstiftning vi har idag.

Det är rimligt att sträva efter att förhindra alla olyckor, men det är särskilt angeläget att rikta åtgärder mot de olyckstyper som drabbar oskyldiga människor som gör rätt för sig i trafiken. Det är exempelvis mycket viktigt att förhindra de olyckor där personbilar frontalkolliderar med alkoholpåverkade lastbilschaufförer vars lastbilar kommit över på fel sidan vägen. De MC-förare som kör för fort och kör ihjäl sig själva i singelolyckor har däremot i högre grad ett eget ansvar för sina olyckor, så länge samhället vid körkortsutbildningen tydligt har upplyst dem om de risker som finns med exempelvis fortkörning.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Anders Ygeman (S) i DN. GP. GP. DN ledare.

Oacceptabel extremism förtjänar inga skattepengar

Det är oacceptabelt att skattemedel har gått till att finansiera en verksamhet som uppenbart bryter mot principerna om demokrati och alla människors lika värde. Rimligen bör de beviljade pengarna krävas tillbaka av organisationen bakom Muslim.se där man kan läsa att kvinnor inte bör få tala med främmande män och att homosexualitet bör bestraffas med döden. Nu behöver de demokratiska principerna värnas genom konkreta beslut från i första hand berörda myndigheter och eventuellt även ansvariga politiker. Yttrandefriheten är förstås självklar, men skattemedel bör inte gå till organisationer som aktivt motarbetar demokrati och mänskliga rättigheter.

Demokratiminister Birgitta Ohlsson har gjort ett bra generellt uttalande med anledning av Per Gudmundsons ledare om Ungdomsstyrelsens bidrag till Sveriges Imam Förbund: "Som demokratiminister verkar jag för att främja demokrati och bekämpa politisk och religiös extremism. Jag blir därför oerhört upprörd och besviken varje gång statliga medel går till organisationer som hyser antidemokratiska värderingar". Det är särskilt bra att uttalandet om extremism inte föregås av det från regeringshåll vanliga uttrycket "våldsbejakande" eftersom extremism kan vara problematisk även om den inte använder just våld som arbetsmetod. Varningslamporna bör alltid blinka rött när någon aktivt arbetar för ett samhälle som förtrycker kvinnor och sexuella minoriteter, oavsett hur detta arbete bedrivs.

Alla ideologier med anspråk på hur hela samhället bör organiseras måste i en demokrati tåla kritik. Islam är en religion och Sverige ska ha religionsfrihet. Men islamism är en ideologi som anser att religionen islam bör genomsyra hela samhället och styra alla människors liv. Alla ideologier, vare sig det rör sig om socialliberalism, kommunism, socialdemokrati, nazism, konservatism, libertarianism, nyliberalism eller islamism måste finna sig i att kunna vara föremål för kritik. Med det sagt framför jag min uppfattning om ideologin islamism: Det är svårt att se hur ett samhälle präglat av ideologin islamismens värderingar skulle kunna kombineras med demokrati och mänskliga rättigheter för alla.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. DN. DN. DN signerat. LUF-bloggat.
Uppföljning.