28 oktober 2011

E-röstning riskerar valsystemets trovärdighet

Det förefaller alltför riskabelt att införa möjligeten att e-rösta i allmänna val. Valsystemets trovärdighet är en hörnsten i demokratin. Individens valhemlighet likaså. Det går inte att lita på att valhemligheten kommer att bevaras om det upprättas elektroniska databaser över hur individer har röstat och om signalerna ska passera genom ett Internet som hela världen kan hacka sig in i.

Om man skulle införa möjligheten att rösta via Internet, om så bara i vallokalen, skulle trovärdigeten i valsystemet riskera att urholkas. Hur säkerställer man att valresutatet inte kan påverkas på ett otillbörligt sätt och hur får man sedan medborgarna att lita på detta? Ett valsystem som kräver fungerande IT-system är potentiellt mer sårbart för intrång, virus och elavbrott. Risken för att främmande makter ska kunna påverka det svenska valsystemet i betydande grad torde vara mindre med nuvarande manuella röstsedelsystem.

Legitimeringsprocessen är ett annat av många problem vid e-röstning. Möjligheten att påverka anhöriga att rösta på ett visst alternativ är också mycket större hemma framför datorn än i ett avskilt valbås. Det är svårt att se hur alla målkonflikter kring valsystemet skulle kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt om man inför möjlighet till e-röstning. En statsvetare förespråkar en modell med utskrift av röstkort på plats i vallokalen, vilket kan vara intressant att överväga av miljöskäl.

Möjligheten för funktionshindrade att delta i demokratin underlättas bland annat av de allt bättre möjligheterna att förtidsrösta och att man kan rösta om man är inlagd på sjukhus. Eventuellt kan ytterligare åtgärder övervägas som till skillnad från e-röstning inte riskerar hela valsystemets trovärdighet.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockolm

SvD DN ledare SvD. SvD. SvD.

26 oktober 2011

Ett mardrömsscenario på integritetsområdet

Hoten mot den personliga integriteten på internet är många. Det räcker inte för den liberala rörelsen att arbeta för att skydda individens integritet gentemot staten. Idag krävs en bredare problemformulering. Många av dagens integritetshot är relaterade till aktörer i den privata sektorn. Microsoft, Google, Yahoo och andra IT-företag har databaser med mycket integritetskänslig information såsom e-postmeddelanden, webbsökningar och internetanvändande. Samtidigt har teleoperatörer tillgång till namn, IP-nummer och surfhistorik för mängder av medborgare. Företagshemsidor, webbtidningar och bloggare kan spara besökarnas IP-nummer. Hur förvarar alla dessa aktörer denna känsliga information?

Alla databaser som finns kan genom slarv eller intrång bli offentliga. Ett scenario som inte går att utesluta är att exempelvis databaser från teleoperatörer med surfhistorik och IP-nummer för en stor mängd namngivna medborgare för de senaste 10 åren läcker ut. Det vore synnerligen integritetskränkande. Om flera databaser läcker ut samtidigt blir möjligheten till kartläggning av individers liv ännu större. Det behövs en diskussion kring hur känslig information lagras. Individens makt över informationen om sig själv på sociala nätverk och i andra databaser bör stärkas.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockolm

SvD. SvD. GP. SvD. Exp. Exp. Exp. GP. SvD. SvD. DN. SvD. Svt. Exp DN DN DN. DN. DN. GP.
DN. SvD. DN. GP. DN. SvD. DN. DN. DN. DN. SvD. GP. SVT. SvD. SvD. SvD.

22 oktober 2011

4 av 10 studenter bullerdrabbas på högskolan

40 procent av studenterna störs av bullriga högskolemiljöer, enligt en färsk undersökning som Novus Opinion har utfört. "Problemen med dålig ljudmiljö är utbredda vid högskolor och universitet i hela landet", konstateras det i undersökningen där över 1500 studenter deltog.

Detta får naturligtvis negativa konsekvenser för studieresultat och forskning samt leder i förlängningen till problem för både individ och samhälle. Ljudmiljöproblemen på högskolan måste uppmärksammas och åtgärdas.



GP rapporterar om ljudproblem vid Henåns skola. Till och med i skolbiblioteket härskar bullret och personalen behöver arbeta med öronkåpor. Av arbetsmiljöskäl måste naturligtvis åtgärder mot detta vidtas.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

15 oktober 2011

Effektivt boende centralt för framtiden

Det är positivt att allt fler inser fördelarna med att bo i effektiva bostäder där varje kubikmeter används smart. Mindre bostäder innebär stora vinster för miljön och många fördelar för den enskilde. Med compact living kan man ha det bra, trots begränsad kvadratmeteryta. Digitalisering innebär möjligheter till ett ytmässigt och materiellt mer anspråkslöst liv som är bra både för den egna plånboken och miljön. Det finns många dolda kostnader med att samla på sig prylar.

Särskilt i storstadsregioner som Stockholm finns det många fördelar med att bygga och efterfråga fler små lägenheter. Potentialen av en förtätad stad med många invånare är stor. Att undvika bilberoende är också mycket angeläget. När en mindre del av inkomsterna läggs på boendet ökar samtidigt efterfrågan på avancerade varor och tjänster i ekonomin. Det leder till framtagandet av allt bättre produkt- och tjänsteerbjudanden från företagen och att Sverige blir ett mer intressant land för många olika aktörer att verka i.

Särskilt studenter och unga behöver billiga bostäder och därför bör fler yteffektiva lägenheter byggas. Genom att satsa på mindre lägenheter mildrar Sverige samtidigt risken för överbyggnation av stora bostäder och efterföljande bomarknadskriser som riskerar att tynga ekonomin länge. Finanskriserfarenheterna från USA och Spanien visar vad som kan hända om man har en alltför stor byggsektor som bygger för mycket på lånade pengar.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. SvD. SvD. SvD. Exp. DN. DN. DN. DN. GP. GP. DN SvD. SvD. SvD. DN. DN. DN. SvD. SvD SvD. GP. GP. SvD. SvD. Exp. DN. SvD. SvD.

8 oktober 2011

Kön och försäkringspremier

Frågan om huruvida försäkringsbolag bör fortsätta tillåtas ha differentierade premier för män och kvinnor är komplicerad. Det är visserligen generellt önskvärt att eliminera slentrianmässiga skillnader i bedömning av individer baserat på kön. Samtidigt är det ett vetenskapligt faktum att ju fler faktorer som försäkringsbolagen tillåts ta hänsyn till, baserat på evidensbaserade samband mellan grupptillhörighet och risker, desto mer rättvis blir i genomsnitt varje försäkringstagares individuella premie. Det vill säga, desto bättre överensstämmelse blir det mellan den risk som den individuella försäkringstagaren utsätter försäkringskollektivet för och den premie som försäkringstagaren betalar. Detta följer logiskt och oundvikligen av principerna för korrekt tillämpad statistisk regressionsanalys. Det finns flera argument som talar för att fortsätta tillåta differentierade försäkringspremier utifrån kön.

1. I genomsnitt bidrar försäkringsbolagens användning av faktorn kön till mindre skillnader mellan den risk som den individuella försäkringstagaren utsätter försäkringskollektivet för och den premie som den individuella försäkringstagaren får betala. Detta kan betraktas som rättvist.

2. Om differentierade premier inte tillåts skulle det bli vanligare att försäkringstagare upplever att den premie man betalar inte stämmer överens med den risk man utsätter kollektivet för. Det skulle undergräva viljan hos personer med lägre risk att teckna försäkring. Hur många 20-åringar skulle teckna en livförsäkring om premien var samma som för 90-åringar? Män lever i genomsnitt kortare än kvinnor. Om män inte skulle kompenseras för detta i pensionsförsäkringar finns risken att män skulle sluta teckna sådana försäkringar. Då skulle kvinnornas villkor ironiskt nog ändå försämras i riktning mot den nivå som gällde för kvinnor när männen deltog i försäkringskollektivet. Kanske skulle villkoren till och med bli något sämre eftersom stordriftsfördelar går förlorade när antalet försäkrade minskar. För alla som står upp för breda försäkringssystem kan det anses angeläget att slå vakt om ett system med differentierade premier, snarare än att alla ska betala samma premie, eftersom det sistnämnda skulle riskera att leda till att färre vill teckna försäkringar.

3. Det vore förstås bra om "individuella egenskaper" styrde premiesättningen, men i praktiken är även många av dessa "individuella egenskaper" i sin tur baserade på samband mellan grupptillhörigheter och risk. "Individuella egenskaper" behöver inte vara mer individuellt rättvisande än sambanden mellan kön och risk. Är exempelvis postnummer en mer individuell bedömning än kön? Eller om det var 5 eller 10 år sedan du klarade uppkörningen, vad säger det om hur mycket erfarenhet av bilkörning som just du som individ har samlat på dig under dessa år? Det rör sig, i likhet med för kön, om samband utifrån grupptillhörighet.

4. Risken för godtycke ökar vid bedömningar av "individuella egenskaper", jämfört med mer objektiva faktorer som kön.

5. Att kartlägga "individuella egenskaper" hos försäkringstagare kan vara känsligt ur ett integritetsperspektiv, vilket talar för att försäkringsbolag även fortsättningsvis bör tillåtas använda den lättillgängliga, objektiva faktorn kön (med reservation för att könstillhörighet är en komplicerad fråga för vissa individer).

Slutligen kan nämnas att skillnader i försäkringspremier kan synliggöra samhällsproblem, exempelvis att unga män i genomsnitt lever farligare i trafiken.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

GP. Exp. SvD.

7 oktober 2011

Fördelar med att bo nära jobbet

Det finns många fördelar för både individ och samhälle av att människor bor relativt nära sina arbetsplatser. Pendling kan ha höga kostnader för såväl hälsan, miljön, privatekonomin som fritiden. Man genomför uppskattningsvis 500 arbetsresor per år, vilket i Stockholm potentiellt har stora konsekvenser för miljö- och trängselsituationen. Ju kortare väg man har till jobbet eller studierna, desto större chans att man kan välja de för både individ och samhälle bästa transportmedlen: promenad eller cykling. Idén om att ibland arbeta hemma av miljöskäl är intressant, även om det kan vara svårt i praktiken på många arbetsplatser. Att ha fler videomöten istället för långväga fysiska möten som kräver transporter är också något som fler arbetsplatser bör överväga.

Det är synd att arbetsplatserna i Stockholm inte är bättre lokaliserade i förhållande till var människor bor. Det är även beklagligt att bostadsmarknaden, framförallt hyresmarknaden, är såpass trögrörlig som den är. När man skaffar sig nytt jobb vore det naturligt att överväga, förstås beroende på familjesituation, att söka sig till en bostad varifrån man snabbt och lätt kan ta sig till arbetsplatsen. Det förefaller dock som en utopi med tanke på den hyresmarknad som råder i Stockholm idag. Vid utformningen av bostadspolitiken bör vikten av rörlighet på bostadsmarknaden värdesättas högre än idag för att minska arbetsresors belastning på miljön och trängseln.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm