Dubbdäcksavgift en liberal väg framåt

Dubbdäck i städer innebär ett hälsovådligt miljöproblem som det är rimligt att låta utsläpparen betala för. En avgift bör därför införas för att köra med dubbdäck i innerstaden där särskilt många människor bor, arbetar och uppehåller sig. Dubbdäcksavgift kan väntas göra att fler väljer att åka kollektivt, cykla eller gå i stan, istället för att åka bil. Det kan även få vissa som använder dubbdäck, men som egentligen skulle klara sig bra med vinterdäck, att välja bort dubbdäcken.

I de fall personer måste ha dubbdäck är det ändå bra att en dubbdäcksavgift införs så att dessa personer bara väljer att köra i stan med dubbdäck om nyttan av detta överstiger den samhällsekonomiska kostnad som den förorenade luften medför. Detta bidrar en dubbdäcksavgift till att åstadkomma. Kontrollen av dubbdäcksavgiften bör i första hand skötas av parkeringsvakterna.

Transportsystemet i Stockholm behöver ställas om i riktning mot gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. En betydligt rörligare bostadsmarknad än dagens är även av stor vikt för att underlätta för människor att bosätta sig transporteffektivt i förhållande till sina arbetsplatser.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. Luftföroreningar orsakar cancer slog WHO nyligen fast. DN Debatt om dubbdäcksförbud.DN Debatt. DN Debatt.

Luftkvaliteten måste förbättras

Luftkvaliteten är generellt ett stort problem i storstadsmiljöer och det beror i hög grad på fordonstrafiken. Avgaserna är farliga och däckens friktion mot vägbanan river upp skadliga partiklar. Larmrapporterna om höga partikelhalter i bland annat Stockholmsluften bör tas på allvar och leda till åtgärder.

Trafiksystemet i stora städer behöver ställas om i riktning mot fler gångtrafikanter, cyklister och utbyggd kollektivtrafik. Höjda och utökade trängselavgifter är rätt och rimligt. Parkeringsavgifterna bör även justeras uppåt och dubbdäcksanvändningen i stadskärnor minskas. Att de bilister som åstadkommer den försämrade luftkvaliteten får stå för en del av kostnaderna är rätt väg. Det är även viktigt att kraven på fordonstillverkarna successivt skärps.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. DN.

Vindkraftens bullrande baksida

Bullerproblemen från vindkraften måste tas på största allvar. Det är bevisat att buller är skadligt för hälsan och att vindkraftsbuller är störande. Vindkraft har en roll att spela i energiproduktionen, men inte där människor bor eller ofta uppehåller sig. Det är viktigt att vi värnar våra naturområden. Göteborgs skärgård är och bör förbli en lugn miljö.

I våras besökte jag ett så kallat samråd där Göteborg Energi berättade om planer på ny vindkraft. Där informerades om ljudets "maximala" utbredning via kartor med grön zon som signalerade att allt var frid och fröjd utanför den zon som markerade gränsvärdet 40 decibel. "Mer än så får inte vindkraftverk låta i Sverige", var det trygga budskapet. I ett land där vi är vana vid försiktighetsprincipen tror man då kanske att bullret inte utgör ett problem bortom denna gräns. Men man fick ingen information om att upp till var femte person enligt Naturvårdsverket störs mycket vid ljudnivån 37,5-40 decibel. Denna information är förstås högst relevant vid bedömningen av en vindkraftsexploatering som denna med upp till 15 mycket stora vindkraftsverk.

Bullergränsvärdena för vindkraft behöver ses över och skärpas. Det är rimligt att successivt ställa hårdare krav för vindkraftsetablering. Det leder till att bolagen anpassar sig och utvecklar tystare vindkraftverk samt att verken placeras på platser där de inte är lika störande.

En bild på 145 meter höga Big Glenn i Göteborg. Göteborg Energi vill gå vidare med planer på att bygga upp till 15 lika stora eller större verk vid Göteborgs skärgård.

Johan Lind

Liberala Studenter Stockholm

Expressen. Exp. GP. GP. SR. GP om Stora Varholmen. SvD Brännpunkt. SvD. GP. GP. GP. GP. GP. GP. Vårt Göteborg. Rädda Göteborgs skärsgård. GP.

Inför JA-register för de som vill ha säljsamtal till mobil

Med tanke på att allt färre har fast telefon förefaller det som en rimlig utveckling att telemarketingföretag kan ringa till mobiltelefoner, om ägaren till mobilnumret har givit sitt godkännande till det. Det bör dock åstadkommas genom att det inrättas ett JA-register dit man som mobilkund kan anmäla sitt telefonnummer om man vill kunna få säljsamtal. Något NIX-register för mobiltelefoner bör alltså inte upprättas, utan registret bör tvärt om bara innehålla nummer vars ägare uttryckligen har uppgett att de vill ha säljsamtal.

Om man trots allt landar i modellen med ett NIX-register istället för ett JA-register bör alla befintliga och nya mobilnummer automatiskt NIX:as. Mobiltelefonnummer bör bara vara öppna för mobilsamtal om ägaren själv ber om det uttryckligen.

Säljsamtal ska idag enligt branschens etiska riktlinjer inte riktas till mobiltelefoner. Den undersökning som telemarketing-branschen har gjort som sägs visa att 8 av 10 tillfrågade konsumenter efterfrågar ett NIX-register för mobil är sannolikt bara ett försök av branschen att skapa stöd åt en förändring som skulle öppna upp för att ringa till fler telefonnummer.

Marknadsföring är ett viktigt inslag för att matcha ihop köpare och säljare i en marknadsekonomi. För egen del vill jag inte ta emot säljsamtal på vare sig fast telefon eller mobil, men eftersom vissa andra mobilkunder lär vara intresserade av sådana samtal vore det bra om möjligheten att öppna upp sin mobil för säljsamtal erbjuds, givet att kunden först uttryckligen anmäler sitt intresse för detta.

Samtidigt kan reglerna kring hur avtal ingås i samband med telemarketing behöva ses över. Eventuellt bör krav på skriftliga avtal införas i vissa sammanhang.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. SvD. SVT. SVT. SvD. DN. SVT. SvD. DN. DN.

Många fördelar med trängselskatt

Trafiksystemet i stora städer behöver ställas om i riktning mot fler gångtrafikanter, cyklister och utbyggd kollektivtrafik. Ohämmad stadsbilism är problematisk på grund av trängsel, dålig luft och buller. Därför är trängselavgifter rätt väg. Att förorenaren betalar är en rimlig utgångspunkt. Trängselskatt förbättrar framkomligheten för alla och åstadkommer bättre luftkvalitet. Därtill kan även läggas en klimataspekt. 

Luftkvaliteten är generellt ett stort problem i större städer och det beror inte minst på fordonstrafiken. Avgaserna är farliga och däckens friktion mot vägbanan river upp skadliga partiklar. Det ökade antalet diesel-fordon förvärrar situationen. Larmrapporterna om höga partikelhalter i bland annat Stockholms- och Göteborgsluften måste tas på allvar och leda till utökade åtgärder. Parkeringsavgifterna bör justeras uppåt och dubbdäcksanvändningen i stadskärnor minskas. Att de bilister som åstadkommer den försämrade luftkvaliteten får stå för en del av kostnaderna är rättvist.

Att differentiera biltullarna utifrån det specifika fordonets utsläpp av hälsovådliga ämnen såsom kvävedioxid vore rimligt och är antagligen genomförbart med tanke på den information som redan finns i fordonsregistret. Det skulle uppmuntra både bilister och biltillverkare att röra sig i riktning mot minskade utsläpp.

Att använda ekonomiska styrmedel och marknadskrafter är en liberal väg framåt. Då väljer människor bort just de bilresor där de själva bedömer att bilen inte längre innebär en tillräckligt stor nytta för att motivera kostnaden. De bilresor där bilen verkligen tillför ett stort värde jämfört med andra färdsätt kommer däremot överlag att fortsätta genomföras - utan bilköer.

Det är bra att utökade trängselavgifter i Stockholm övervägs. Utöver att avgiftsbelägga Essingeleden bör även ett nytt "snitt" med betalstationer innanför tullarna inrättas.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SR. DN. SVT. UNT. DN. DN. SVT.

Inför Public Service-avgift via skattsedeln

TV-avgiften som betalas via Radiotjänst bör bytas ut till en mindre kostsam Public Service-avgift via skattesedeln. Det skulle minska kostnaderna för avgiftsinsamlingen och rätta till orättvisan att ensamstående måste betala mer i avgift per person än sammanboende. Vi skulle även slippa dyra domstolsprövningar av vilka tekniska apparater som ska betraktas som TV-mottagare.

Fjolårets förslag om ny finansiering av ett oberoende Public Service genom skattsedeln borde dammas av och genomföras, med vissa justeringar. En risk med den då föreslagna modellen var att den nya Public Service-skatten skulle bli kostsam för de låginkomsttagare som idag kan välja bort TV/TV-licens. Dessa skulle inte längre att kunna undslippa Public Service-skatten genom att välja bort TV-innehav. Det kan förstås ses som en fördel om så många som möjligt är med och betalar för Public Service, men de fördelningspolitiska konsekvenserna behöver beaktas mer. För att säkerställa att låginkomsttagare inte påverkas alltför negativt av förändringen kan man höja samhällets olika inkomstgrundskydd, eller bestämma att man bara behöver betala Public Service-avgiften vid inkomster över vissa nivåer.

Vidare kan man fundera över var taket för Public Service-avgiften bör ligga. Med ett tak på i storleksordningen 1400 kr per år skulle avgiften i allt väsentligt vara regressiv och alltså innebära relativt sett mindre beskattning av höginkomsttagare. De små progressiva inslag som föreslogs skulle inte ha ändrat detta i någon större grad. Detta kan jämföras med att skatten på arbete ju tvärt om är progressiv och alltså innebär relativt sett högre skatt för höginkomsttagare.

Ett alternativ vore att låta Public Service-avgiften vara antingen progressiv såsom övrig skatt på arbete, eller åtminstone proportionell. Eller att man åtminstone höjer taket. Det skulle förstås innebära att höginkomsttagare skulle betala mer, men så är det ju redan idag med alla andra offentliga utgifter. De politiska riskerna med att föra fram förslag som innebär tydligt ökad Public Service-beskattning av höginkomsttagare kommer dock sannolikt att försvåra för en större takhöjning.

De som har arbetat och arbetar vid Radiotjänst har gjort en viktig insats för att säkerställa ett oberoende Public Service, något som är av betydelse för vår demokrati. Om vi framöver kan hitta en en mer kostnadseffektiv metod för att finansiera Public Service är det dock positivt att dessa personer friställs och kan gå vidare till nya angelägna arbetsuppgifter i andra sammanhang.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockolm

SvD. GP. DN. DN. DN. DN. SR. SR. SR. SvD. SvD. SvD. SvD. SvD. SvD. SvD. SvD.

Rörligare bostadsmarknad behövs

Olika bostäder har ett olika stort värde för olika individer, bland annat beroende på vad man uppskattar och var man uppehåller sig dagtid. Därför är det viktigt med en rörlig bostadsmarknad där människor lätt kan flytta efter ändrade livsförutsättningar. I nuläget är bostäderna långtifrån optimalt fördelade. Inlåsningseffekter håller kvar människor i sina befintliga bostäder, trots att det vore bra för såväl samhället som individen om fler flyttade oftare.

Detta talar för löpande bostadsbeskattning istället för reavinstbeskattning. Det talar även för att låta bostadshyrorna spegla efterfrågan, det vill säga högre hyror i exempelvis Stockholms innerstad. Om två personer är beredda att betala 15 000 kr per månad för en trea i innerstan, men lägenheten istället hyrs för 7 500 kr per månad av en ensamboende person som inte värdesätter att bo i innerstan och egentligen hellre skulle vilja bo en bit utanför staden, så förlorar alla i samhället på det. Samhällsekonomisk ineffektivitet försämrar allas möjligheter till ekonomisk utveckling och välfärd. Marknadspriser däremot maximerar välfärden, så länge det kombineras med bra konsumentskyddsregler och hyggliga ekonomiska trygghetssystem. Det är bättre socialliberal politik att tillhandahålla svaga grupper ekonomiska muskler att hävda sig på ett bostadsmarknad med marknadspriser, än att tvinga hyrorna att avvika från marknadspris för alla.

Pendling till den huvudsakliga dagliga sysselsättningen står för en stor del av alla transporter. Få tycker att det är jättekul att pendla till jobbet eller studierna. Varför inte främja möjligheten att bosätta sig närmare den huvudsakliga dagliga sysselsättningen, helst på gång- eller cykelavstånd, eller åtminstone i en bostad nära god kollektivtrafik? Om man slipper bilen kan man spara mycket tid och pengar varje månad. Det innebär att ens möjlighet att betala marknadshyror på bostadsmarknaden förbättras högst avsevärt. Det skulle också minska många av de problem som ohämmad stadsbilism och onödig arbetspendling medför i storstäder: trängsel, dålig luft och buller.

Johan Lind

Liberala Studenter Stockholm

SvD. SvD. SvD. GP. DN Debatt. SvD. SvD Nliv. SvD. SvD. SvD. SvD. DN Debatt. SvD. DN ledare.  DN. DN Debatt. DN Debatt. SvD.

Många fördelar med trängselskatt

Trafiksystemet i stora städer behöver ställas om i riktning mot fler gångtrafikanter, cyklister och utbyggd kollektivtrafik. Ohämmad stadsbilism är problematisk på grund av trängsel, dålig luft och buller. Därför är trängselavgifter rätt väg. Att förorenaren betalar är en rimlig utgångspunkt. Trängselskatt förbättrar framkomligheten för alla och åstadkommer bättre luftkvalitet. Därtill kan även läggas en klimataspekt. 

Luftkvaliteten är generellt ett stort problem i större städer och det beror inte minst på fordonstrafiken. Avgaserna är farliga och däckens friktion mot vägbanan river upp skadliga partiklar. Det ökade antalet diesel-fordon förvärrar situationen. Larmrapporterna om höga partikelhalter i bland annat Stockholms- och Göteborgsluften måste tas på allvar och leda till utökade åtgärder. Parkeringsavgifterna bör justeras uppåt och dubbdäcksanvändningen i stadskärnor minskas. Att de bilister som åstadkommer den försämrade luftkvaliteten får stå för en del av kostnaderna är rättvist. Att differentiera biltullarna utifrån det specifika fordonets utsläpp av bland annat kvävedioxid vore rimligt och är antagligen genomförbart med tanke på den information som redan finns i fordonsregistret.

Att använda ekonomiska styrmedel och marknadskrafter är en liberal väg framåt. Då väljer människor bort just de bilresor där de själva bedömer att bilen inte längre innebär en tillräckligt stor nytta för att motivera kostnaden. De bilresor där bilen verkligen tillför ett stort värde jämfört med andra färdsätt kommer däremot överlag att fortsätta genomföras - utan bilköer.

Det är bra att utökade trängselavgifter i Stockholm övervägs. Utöver att avgiftsbelägga Essingeleden bör även ett nytt "snitt" med betalstationer innanför tullarna inrättas.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

GP. GP. GP. SR. SvD. GP. DN.

Islamism och mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter och alla människors lika värde är hörnstenar i demokratin. Islamism är en ideologi som anser att religionen islam bör genomsyra hela samhället och styra alla människors liv. Alla ideologier med anspråk på hur samhället bör organiseras måste i en demokrati tåla kritik. Islamismen förespråkar vare sig jämställdhet mellan könen, sexuella minoriteters rätt att ens leva, yttrandefrihet, religionsfrihet eller ett mångkulturellt samhälle. Det är svårt att se hur ett samhälle präglat av islamistiska värderingar skulle kunna kombineras med demokrati och mänskliga rättigheter för alla. Alla som står upp för mänskliga rättigheter och demokrati har ett ansvar att vara tydliga kring detta. Vissa vänsterkrafter har all anledning att fundera igenom huruvida deras fiendes fiende verkligen är en lämplig vän.

Angående reglerna för vilka organisationer som får offentligt stöd är det oacceptabelt om skattemedel går till att finansiera verksamheter som uppenbart bryter mot principerna om demokrati och alla människors lika värde. Organisationer som exempelvis propagerar för att kvinnor inte bör få tala med främmande män eller att sexuella minoriteter förtjänar att dö bör inte få skattemedel för att framföra sitt budskap. Det går att upprätthålla en åsiktsmässig bredd kring vilka organisationer som får offentligt stöd, utan att för den skull ge bidrag till organisationer som aktivt propagerar för att alla människor inte är lika mycket värda.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Newsmill. Exp. AB. Exp. SvD. Newsmill. Newsmill. Newsmill. Newsmill. SR. Exp. SR. DN. SvD. DN. SR. SvD. DN Debatt. DN Debatt. GP. SvD.

E-röstning mer riskfyllt än bra

Att införa möjligeten att e-rösta i allmänna val, som vissa förespråkar, skulle visserligen ha flera fördelar, men samtidigt vara mycket riskabelt. Med anledning av den nyckelroll som de allmänna valen utgör i Sveriges representativa demokrati lutar jag åt att man bör avstå från e-röstning i nuläget.

Valsystemets trovärdighet är en hörnsten i demokratin. Individens valhemlighet likaså. Går det att lita på att valhemligheten kommer att bevaras om det upprättas elektroniska databaser över hur individer har röstat och om signalerna ska passera genom ett Internet som hela världen kan hacka sig in i?

Om man skulle införa möjligheten att rösta via Internet, om så bara i vallokalen, skulle trovärdigeten i valsystemet riskera att urholkas. Hur säkerställer man att valresutatet inte kan påverkas på ett otillbörligt sätt och hur får man sedan medborgarna att lita på detta? Ett valsystem som kräver fungerande IT-system är potentiellt mer sårbart för intrång, virus och elavbrott. Risken för att främmande makter ska kunna påverka det svenska valsystemet i betydande grad torde vara mindre med nuvarande manuella röstsedelsystem.

Legitimeringsprocessen är ett annat av många problem vid e-röstning. Möjligheten att påverka anhöriga att rösta på ett visst alternativ är också mycket större hemma framför datorn än i ett avskilt valbås. Det är svårt att se hur alla målkonflikter kring valsystemet skulle kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt om man inför möjlighet till e-röstning. En statsvetare förespråkar en modell med utskrift av röstkort på plats i vallokalen, vilket kan vara intressant att överväga av miljöskäl.

Möjligheten för funktionshindrade att delta i demokratin underlättas bland annat av de allt bättre möjligheterna att förtidsrösta och att man kan rösta om man är inlagd på sjukhus. Eventuellt kan ytterligare åtgärder övervägas som till skillnad från e-röstning inte riskerar hela valsystemets trovärdighet.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockolm

SvD DN ledare SvD. SvD. SvD. SvD. SvD. DN. SvD. IDG. DN. DN.

Public Service via skattsedeln, tack

Fjolårets förslag om ny finansiering av ett oberoende Public Service genom skattsedeln borde dammas av och genomföras, med vissa justeringar. Ett par av fördelarna med förslaget var att kostnaderna kring avgiftsuppbörden skulle minska och att det skulle rätta till den tidigare orättvisan mellan ensamstående och sammanboende.

De som har arbetat och arbetar vid Radiotjänst har gjort en viktig insats för att säkerställa ett oberoende Public Service, något som är av betydelse för vår demokrati. Om vi framöver kan hitta en en mer kostnadseffektiv metod för att finansiera Public Service är det dock positivt att dessa personer friställs och kan gå vidare till nya angelägna arbetsuppgifter i andra sammanhang.

En risk man kan tänka sig med den föreslagna modellen var dock att den nya Public Service-skatten skulle bli kostsam för de låginkomsttagare som idag kan välja bort TV/TV-licens. Dessa skulle inte längre att kunna undslippa Public Service-skatten genom att välja bort TV-innehav. Det skulle förstås kunna ses som en fördel om så många som möjligt är med och betalar för Public Service, men de fördelningspolitiska konsekvenserna bör nog beaktas mer. För att säkerställa att låginkomsttagare inte påverkas alltför negativt av förändringen kan man höja samhällets olika inkomstgrundskydd, eller bestämma att man bara behöver betala Public Service-skatten vid inkomster över vissa nivåer.

Vidare kan man fundera över var taket för Public Service-skatten bör ligga. Med ett tak på i storleksordningen 1400 kr per år skulle skatten i allt väsentligt vara regressiv och alltså innebära relativt sett mindre skatt för höginkomsttagare. De små progressiva inslag som föreslogs skulle inte ha ändrat detta i någon större grad. Detta kan jämföras med att skatten på arbete ju tvärt om är progressiv och alltså innebär relativt sett högre skatt för höginkomsttagare.

Ett alternativ vore att låta Public Service-skatten vara antingen progressiv såsom övrig skatt på arbete, eller åtminstone proportionell. Eller att man åtminstone höjer taket. Det skulle förstås innebära att höginkomsttagare skulle betala mer, men så är det ju redan idag med alla andra offentliga utgifter. De politiska riskerna med att föra fram förslag som innebär tydligt ökad Public Service-beskattning av höginkomsttagare kommer dock sannolikt att försvåra för en större takhöjning.

Johan Lind

Liberala Studenter Stockholm

DN. GP. SVT. SR. SvD. AB. Exp. Fp. DN. DN. SvD. GP. SvD. SvD. SvD. AB. AB. SVT. SvD. SvD. SR. SvD. DN. DN. DN. DN. SvD. SvD. SvD. SvD. SR. SvD. SvD. DN Debatt.

Allt olämpligt kan inte förbjudas

Det är omöjligt att förbjuda allt som är olämpligt att göra medan man kör bil. Frågan är om det inte är bättre att behålla den generella lagstiftning vi har idag. Möjligen kan man förtydliga att det anses vårdslöst att använda kommunikationsutrustning som kräver att man tittar på en skärm och samtidigt trycker upprepade gånger på knappar medan bilen rullar. Man kör bil med ögonen och det är oacceptabelt att ta synen från trafikmiljön ens i ett fåtal sekunder, ibland även i delar av en sekund. Men detta täcks egentligen av befintlig lagstiftning och torde vara uppenbart för alla bilister som har genomgått körkortsutbildning.

Det är samtidigt mycket tveksamt om alla samtal utan handsfree bör förbjudas. Taffliga försök att koppla in en hands-free eller att sätta på högtalartelefon under färd när det ringer skulle snarare stjälpa än hjälpa. Det behöver inte heller vara farligt att läsa ett SMS vid ett rödljus. Och om man ändå ska göra det är det bättre att hålla mobilen i ratthöjd än att gömma mobilen i knät av rädsla för att bli misstänkt för att skicka SMS (om det skulle vara förbjudet). Om vi börjar förbjuda specifika handlingar under bilkörning finns även risken att folk tror att det som inte är förbjudet inte är olämpligt. Men hoten mot förarens koncentration är många och ingen förbudslista i världen kan täcka in allt.

Man bör utreda ungefär hur många som skadas respektive dödas i trafiken varje år med anledning av användning av kommunikationsutrustning, något vi har efterlyst tidigare. Möjligen finns det ett mörkertal eftersom förare antagligen inte vill erkänna att de höll på med mobilen. De bedömda trafikskadorna måste sedan vägas mot de stora fördelar som användning av kommunikationsutrustning i samband med bilkörning faktiskt kan antas medföra i människors liv.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. GP. DN. DN. DN. Svt. SR. DN. AB. AB. SR. SvD. GP. SvD. SvD. SvD. SR.

Bra med plattformsdörrar i T-banan

Det är välkommet att SL nu överväger att införa plattformsdörrar mellan perrongen och vagnarna i Stockholms tunnelbana. Plattformsdörrar har potentialen att minska antalet olyckor, öka tryggheten, minska förseningarna och förbättra den tyvärr dåliga luftkvaliteten i tunnelbanan.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Gärna E-tjänster, men säkra integriteten

Satsningarna på digital lösningar för myndigheternas kommunikation med medborgarna är mycket glädjande av flera skäl. Samtidigt är det mycket viktigt att systemen utformas på ett säkert sätt så att medborgarnas integritet skyddas. Att upprätta en ny superdatabas med stora mängder information från olika myndigheter vore mycket riskabelt. Man bör snarare undersöka möjligheten att inrätta en digital kommunikationsväg som bara förmedlar information på ett säkert sätt mellan myndigheternas befintliga databaser och medborgaren.

Alla databaser kan genom slarv eller intrång bli offentliga. Det behövs mer diskussion kring hur känslig information lagras hos en rad olika aktörer i samhället.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. DN.

De som vill ge organ bör ha förtur att få

När sjuka människor väntar på att få ta emot organ bör medicinska behov förstås vara en tung faktor i det tuffa valet av vem som ska få de ökade livschanser som ett donerat organ innebär. Samtidigt vore det rimligt att man vid valet mellan personer med ungefär lika stora medicinska behov prioriterade att ge organ till de som själva hade föranmält att de var beredda att bli donatorer. För det första vore detta moraliskt rimligt - jag ger hellre mina organ till någon som själv är beredd att hjälpa andra. För det andra skulle det troligen medföra att fler människor anmälde sig för organdonation och därmed skulle färre behöva dö i väntan på ett friskt organ.

Bengt Westerberg med flera för fram intressanta förslag på Svenska Dagbladets debattsida.

Det är också glädjande att läsa DN-artikeln om Maria Haking som vill donera sin kropp till vetenskapen den dag hon avlider. Det är ett beslut som fler av oss bör överväga att ta. Det vore även bra om fler tog ställning för organdonation via Donationsregistret. Då gör man en insats inom den fantastiska sjukvårdsmodell som troligen redan har räddat livet på någon du känner.

Johan Lind

Liberala Studenter Stockholm

DN. SvD. Exp. SvD. SvD. SvD. SvD.

Hög BNP-tillväxt inget miljöproblem i sig

Hög BNP, alltså hög ekonomisk aktivitet, är inte i sig skadligt för miljön. BNP och tillväxt säger egentligen ingenting om huruvida de underliggande ekonomiska transaktionerna som utgör ekonomin är miljöskadliga eller inte. Vi kan i princip mångdubblera ekonomin (BNP) i en avancerad tjänsteekonomi utan att miljön tar skada. En lägre BNP är samtidigt ingen garanti för att miljöförstöring undviks - det är många kommunistiska diktaturer ett bra exempel på. Lika lite som BNP är ett klockrent mått på välstånd, lika lite är minimerad BNP ett lämpligt mål för miljörörelsen.

Om en person är beredd att betala ett visst antal kronor för att få en vara eller en tjänst, och en annan person på frivillig basis är beredd att mot betalning utföra tjänsten eller producera varan, så gynnas båda parter av transaktionen utförs. Om många sådana frivilliga transktioner genomförs kan man anta att välståndet är högre än om transaktionerna inte hade genomförts. Därför är hög BNP, och tillväxt i BNP, ett mått på välstånd. Ett trubbigt mått, javisst. Många goda ting i livet är gratis och BNP-måttet fångar inte de kvalitetsförbättringar som hela tiden sker kring tjänster och produkter. Samtidigt fångar BNP inte upp negativa företeelser såsom miljöförstörelse och brottslighet. Men BNP är inte irrelevant och inte per automatik miljöskadligt. Det vore olyckligt om miljörörelsen brände allt krut på att sätta käppar i hjulen för all ekonomisk utveckling. Det finns många andra metoder som har mycket bättre utsikter för att lyckas skydda jordens ekosystem, den biologiska mångfalden och säkerställa en god livsmiljö för människor.


Sädesärlan är en av jordens cirka 10 000 fågelarter. Här fotad på sommarbesök från Afrika.

Vi måste inte lönearbeta mindre, såsom vissa inom miljörörelsen tror, utan med rätt saker. Självklart vill vi ha avancerade tjänster såsom sjukvård i världsklass, toppkvalitativ utbildning för både barn och vuxna samt andra miljövänliga tjänster såsom hjälp av en personlig tränare som ger oss förutsättningar för god hälsa. Det förutsätter arbetsdelning och specialisering. Att hävda att arbetsdelning (hög BNP) är negativt är indirekt att hävda att alla borde odla sin egen potatis, samtidigt som man forskar fram sitt eget cancerläkemedel och utvecklar sitt eget lågenergikylskåp. För alla utom möjligen Leonardo da Vinci vore det svårt att excellera inom alla dessa fält samtidigt.

Vägen framåt på miljöområdet går bland annat via teknikutveckling samt resurs- och energieffektivisering. Principen om att förorenaren betalar är en rimlig utgångspunkt för miljöpolitiken. Det är rätt att genomföra en grön skatteväxling med höjda skatter på miljöskadliga utsläpp och sänkt skatt på positiva företeelser såsom arbete. Det är viktigt att skicka signalen att det kommer att löna sig att beakta resurs- och energianvändning i alla beslut, allt från val av bostad, transportmedel och matvanor. En grön liberal politik kan definitivt driva på i denna riktning.

DN Debatt om klimatet. Mer klimatdebatt och replik. Klimatchatt. Därför blundar du för klimathotet. GP om isbjörnens utsatta läge. Forskarreplik. SvD. GP. SvD Brännpunkt.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Höj trängselskatten för dieselbilar

Att förorenaren betalar är en rimlig och bra utgångspunkt för miljöpolitiken. Därför behöver trängselskatten höjas, särskilt för dieselfordon, för att åstadkomma bättre luftkvalitet i flera svenska städer.

Luftkvaliteten är generellt ett stort problem i större städer och det beror inte minst på fordonstrafiken. Avgaserna är farliga och däckens friktion mot vägbanan river upp skadliga partiklar. Det ökade antalet diesel-fordon förvärrar situationen. Larmrapporterna om höga partikelhalter i bland annat Stockholms- och Göteborgsluften måste tas på allvar och leda till utökade åtgärder. Det gälller även rapporterna om den farliga luften i Stockholms tunnelbana. Trafiksystemet i stora städer behöver ställas om i riktning mot fler gångtrafikanter, cyklister och utbyggd kollektivtrafik. Höjda och utökade trängselavgifter är rätt och rimligt. Parkeringsavgifterna bör även justeras uppåt och dubbdäcksanvändningen i stadskärnor minskas. Att de bilister som åstadkommer den försämrade luftkvaliteten får stå för en del av kostnaderna är rätt väg.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Höga partikelhalter orsakar 3000-5000 förtida dödsfall per år i Sverige. Avgaser ger barn sämre lungor (SVT). Svensk luft olagligt dålig. SR. SVT. DN. GP. GP. SvD. DN. GP. DN. GP. DN. GP. GP. GP. GP debatt. DN. DN. SvD. GP. GP. GP. DN. SvD. SvD. DN. GP.

Stärk studenternas studiesociala situation!

Vid Liberala Studenters riksårsmöte i december klubbades en rad reformförslag som syftar till att stärka studenternas studiesociala situation och den högre utbildningens kvalitet. Vi anser att studiemedel bör göras sjukpenningsgrundande och att studenter likt andra bör ha rätt att vara deltidssjukskrivna. Beräkningen kring bostadsbidraget bör samtidigt bli mer flexibel och genomföras halvårsvis istället för bara en gång per år. Doktorandernas förutsättningar för forskning bör även förbättras genom att stärka doktorandernas socialförsäkringstrygghet.

Akademiker är inte supermänniskor, som Liberala Studenters nyvalde ordförande Benny Lindholm nyligen konstaterade.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD Brännpunkt.