Islamism och mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter och alla människors lika värde är hörnstenar i demokratin. Islamism är en ideologi som anser att religionen islam bör genomsyra hela samhället och styra alla människors liv. Alla ideologier med anspråk på hur samhället bör organiseras måste i en demokrati tåla kritik. Islamismen förespråkar vare sig jämställdhet mellan könen, sexuella minoriteters rätt att ens leva, yttrandefrihet, religionsfrihet eller ett mångkulturellt samhälle. Det är svårt att se hur ett samhälle präglat av islamistiska värderingar skulle kunna kombineras med demokrati och mänskliga rättigheter för alla. Alla som står upp för mänskliga rättigheter och demokrati har ett ansvar att vara tydliga kring detta. Vissa vänsterkrafter har all anledning att fundera igenom huruvida deras fiendes fiende verkligen är en lämplig vän.

Angående reglerna för vilka organisationer som får offentligt stöd är det oacceptabelt om skattemedel går till att finansiera verksamheter som uppenbart bryter mot principerna om demokrati och alla människors lika värde. Organisationer som exempelvis propagerar för att kvinnor inte bör få tala med främmande män eller att sexuella minoriteter förtjänar att dö bör inte få skattemedel för att framföra sitt budskap. Det går att upprätthålla en åsiktsmässig bredd kring vilka organisationer som får offentligt stöd, utan att för den skull ge bidrag till organisationer som aktivt propagerar för att alla människor inte är lika mycket värda.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Newsmill. Exp. AB. Exp. SvD. Newsmill. Newsmill. Newsmill. Newsmill. SR. Exp. SR. DN. SvD. DN. SR. SvD. DN Debatt. DN Debatt. GP. SvD.

E-röstning mer riskfyllt än bra

Att införa möjligeten att e-rösta i allmänna val, som vissa förespråkar, skulle visserligen ha flera fördelar, men samtidigt vara mycket riskabelt. Med anledning av den nyckelroll som de allmänna valen utgör i Sveriges representativa demokrati lutar jag åt att man bör avstå från e-röstning i nuläget.

Valsystemets trovärdighet är en hörnsten i demokratin. Individens valhemlighet likaså. Går det att lita på att valhemligheten kommer att bevaras om det upprättas elektroniska databaser över hur individer har röstat och om signalerna ska passera genom ett Internet som hela världen kan hacka sig in i?

Om man skulle införa möjligheten att rösta via Internet, om så bara i vallokalen, skulle trovärdigeten i valsystemet riskera att urholkas. Hur säkerställer man att valresutatet inte kan påverkas på ett otillbörligt sätt och hur får man sedan medborgarna att lita på detta? Ett valsystem som kräver fungerande IT-system är potentiellt mer sårbart för intrång, virus och elavbrott. Risken för att främmande makter ska kunna påverka det svenska valsystemet i betydande grad torde vara mindre med nuvarande manuella röstsedelsystem.

Legitimeringsprocessen är ett annat av många problem vid e-röstning. Möjligheten att påverka anhöriga att rösta på ett visst alternativ är också mycket större hemma framför datorn än i ett avskilt valbås. Det är svårt att se hur alla målkonflikter kring valsystemet skulle kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt om man inför möjlighet till e-röstning. En statsvetare förespråkar en modell med utskrift av röstkort på plats i vallokalen, vilket kan vara intressant att överväga av miljöskäl.

Möjligheten för funktionshindrade att delta i demokratin underlättas bland annat av de allt bättre möjligheterna att förtidsrösta och att man kan rösta om man är inlagd på sjukhus. Eventuellt kan ytterligare åtgärder övervägas som till skillnad från e-röstning inte riskerar hela valsystemets trovärdighet.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockolm

SvD DN ledare SvD. SvD. SvD. SvD. SvD. DN. SvD. IDG. DN. DN.