Ny blogg!

Hej alla!

Vi har flyttat ----> 

http://liberalastudentersthlm.wordpress.com/

Hoppas att ni följer oss där istället!

/Johanna Sundberg

Ordförande för LSS 

Dubbdäcksavgift en liberal väg framåt

Dubbdäck i städer innebär ett hälsovådligt miljöproblem som det är rimligt att låta utsläpparen betala för. En avgift bör därför införas för att köra med dubbdäck i innerstaden där särskilt många människor bor, arbetar och uppehåller sig. Dubbdäcksavgift kan väntas göra att fler väljer att åka kollektivt, cykla eller gå i stan, istället för att åka bil. Det kan även få vissa som använder dubbdäck, men som egentligen skulle klara sig bra med vinterdäck, att välja bort dubbdäcken.

I de fall personer måste ha dubbdäck är det ändå bra att en dubbdäcksavgift införs så att dessa personer bara väljer att köra i stan med dubbdäck om nyttan av detta överstiger den samhällsekonomiska kostnad som den förorenade luften medför. Detta bidrar en dubbdäcksavgift till att åstadkomma. Kontrollen av dubbdäcksavgiften bör i första hand skötas av parkeringsvakterna.

Transportsystemet i Stockholm behöver ställas om i riktning mot gång- och cykeltrafik samt kollektivtrafik. En betydligt rörligare bostadsmarknad än dagens är även av stor vikt för att underlätta för människor att bosätta sig transporteffektivt i förhållande till sina arbetsplatser.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. Luftföroreningar orsakar cancer slog WHO nyligen fast. DN Debatt om dubbdäcksförbud.DN Debatt. DN Debatt.

Luftkvaliteten måste förbättras

Luftkvaliteten är generellt ett stort problem i storstadsmiljöer och det beror i hög grad på fordonstrafiken. Avgaserna är farliga och däckens friktion mot vägbanan river upp skadliga partiklar. Larmrapporterna om höga partikelhalter i bland annat Stockholmsluften bör tas på allvar och leda till åtgärder.

Trafiksystemet i stora städer behöver ställas om i riktning mot fler gångtrafikanter, cyklister och utbyggd kollektivtrafik. Höjda och utökade trängselavgifter är rätt och rimligt. Parkeringsavgifterna bör även justeras uppåt och dubbdäcksanvändningen i stadskärnor minskas. Att de bilister som åstadkommer den försämrade luftkvaliteten får stå för en del av kostnaderna är rätt väg. Det är även viktigt att kraven på fordonstillverkarna successivt skärps.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. DN.

Vindkraftens bullrande baksida

Bullerproblemen från vindkraften måste tas på största allvar. Det är bevisat att buller är skadligt för hälsan och att vindkraftsbuller är störande. Vindkraft har en roll att spela i energiproduktionen, men inte där människor bor eller ofta uppehåller sig. Det är viktigt att vi värnar våra naturområden. Göteborgs skärgård är och bör förbli en lugn miljö.

I våras besökte jag ett så kallat samråd där Göteborg Energi berättade om planer på ny vindkraft. Där informerades om ljudets "maximala" utbredning via kartor med grön zon som signalerade att allt var frid och fröjd utanför den zon som markerade gränsvärdet 40 decibel. "Mer än så får inte vindkraftverk låta i Sverige", var det trygga budskapet. I ett land där vi är vana vid försiktighetsprincipen tror man då kanske att bullret inte utgör ett problem bortom denna gräns. Men man fick ingen information om att upp till var femte person enligt Naturvårdsverket störs mycket vid ljudnivån 37,5-40 decibel. Denna information är förstås högst relevant vid bedömningen av en vindkraftsexploatering som denna med upp till 15 mycket stora vindkraftsverk.

Bullergränsvärdena för vindkraft behöver ses över och skärpas. Det är rimligt att successivt ställa hårdare krav för vindkraftsetablering. Det leder till att bolagen anpassar sig och utvecklar tystare vindkraftverk samt att verken placeras på platser där de inte är lika störande.

En bild på 145 meter höga Big Glenn i Göteborg. Göteborg Energi vill gå vidare med planer på att bygga upp till 15 lika stora eller större verk vid Göteborgs skärgård.

Johan Lind

Liberala Studenter Stockholm

Expressen. Exp. GP. GP. SR. GP om Stora Varholmen. SvD Brännpunkt. SvD. GP. GP. GP. GP. GP. GP. Vårt Göteborg. Rädda Göteborgs skärsgård. GP.

Inför JA-register för de som vill ha säljsamtal till mobil

Med tanke på att allt färre har fast telefon förefaller det som en rimlig utveckling att telemarketingföretag kan ringa till mobiltelefoner, om ägaren till mobilnumret har givit sitt godkännande till det. Det bör dock åstadkommas genom att det inrättas ett JA-register dit man som mobilkund kan anmäla sitt telefonnummer om man vill kunna få säljsamtal. Något NIX-register för mobiltelefoner bör alltså inte upprättas, utan registret bör tvärt om bara innehålla nummer vars ägare uttryckligen har uppgett att de vill ha säljsamtal.

Om man trots allt landar i modellen med ett NIX-register istället för ett JA-register bör alla befintliga och nya mobilnummer automatiskt NIX:as. Mobiltelefonnummer bör bara vara öppna för mobilsamtal om ägaren själv ber om det uttryckligen.

Säljsamtal ska idag enligt branschens etiska riktlinjer inte riktas till mobiltelefoner. Den undersökning som telemarketing-branschen har gjort som sägs visa att 8 av 10 tillfrågade konsumenter efterfrågar ett NIX-register för mobil är sannolikt bara ett försök av branschen att skapa stöd åt en förändring som skulle öppna upp för att ringa till fler telefonnummer.

Marknadsföring är ett viktigt inslag för att matcha ihop köpare och säljare i en marknadsekonomi. För egen del vill jag inte ta emot säljsamtal på vare sig fast telefon eller mobil, men eftersom vissa andra mobilkunder lär vara intresserade av sådana samtal vore det bra om möjligheten att öppna upp sin mobil för säljsamtal erbjuds, givet att kunden först uttryckligen anmäler sitt intresse för detta.

Samtidigt kan reglerna kring hur avtal ingås i samband med telemarketing behöva ses över. Eventuellt bör krav på skriftliga avtal införas i vissa sammanhang.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. SvD. SVT. SVT. SvD. DN. SVT. SvD. DN. DN.

Många fördelar med trängselskatt

Trafiksystemet i stora städer behöver ställas om i riktning mot fler gångtrafikanter, cyklister och utbyggd kollektivtrafik. Ohämmad stadsbilism är problematisk på grund av trängsel, dålig luft och buller. Därför är trängselavgifter rätt väg. Att förorenaren betalar är en rimlig utgångspunkt. Trängselskatt förbättrar framkomligheten för alla och åstadkommer bättre luftkvalitet. Därtill kan även läggas en klimataspekt. 

Luftkvaliteten är generellt ett stort problem i större städer och det beror inte minst på fordonstrafiken. Avgaserna är farliga och däckens friktion mot vägbanan river upp skadliga partiklar. Det ökade antalet diesel-fordon förvärrar situationen. Larmrapporterna om höga partikelhalter i bland annat Stockholms- och Göteborgsluften måste tas på allvar och leda till utökade åtgärder. Parkeringsavgifterna bör justeras uppåt och dubbdäcksanvändningen i stadskärnor minskas. Att de bilister som åstadkommer den försämrade luftkvaliteten får stå för en del av kostnaderna är rättvist.

Att differentiera biltullarna utifrån det specifika fordonets utsläpp av hälsovådliga ämnen såsom kvävedioxid vore rimligt och är antagligen genomförbart med tanke på den information som redan finns i fordonsregistret. Det skulle uppmuntra både bilister och biltillverkare att röra sig i riktning mot minskade utsläpp.

Att använda ekonomiska styrmedel och marknadskrafter är en liberal väg framåt. Då väljer människor bort just de bilresor där de själva bedömer att bilen inte längre innebär en tillräckligt stor nytta för att motivera kostnaden. De bilresor där bilen verkligen tillför ett stort värde jämfört med andra färdsätt kommer däremot överlag att fortsätta genomföras - utan bilköer.

Det är bra att utökade trängselavgifter i Stockholm övervägs. Utöver att avgiftsbelägga Essingeleden bör även ett nytt "snitt" med betalstationer innanför tullarna inrättas.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SR. DN. SVT. UNT. DN. DN. SVT.

Inför Public Service-avgift via skattsedeln

TV-avgiften som betalas via Radiotjänst bör bytas ut till en mindre kostsam Public Service-avgift via skattesedeln. Det skulle minska kostnaderna för avgiftsinsamlingen och rätta till orättvisan att ensamstående måste betala mer i avgift per person än sammanboende. Vi skulle även slippa dyra domstolsprövningar av vilka tekniska apparater som ska betraktas som TV-mottagare.

Fjolårets förslag om ny finansiering av ett oberoende Public Service genom skattsedeln borde dammas av och genomföras, med vissa justeringar. En risk med den då föreslagna modellen var att den nya Public Service-skatten skulle bli kostsam för de låginkomsttagare som idag kan välja bort TV/TV-licens. Dessa skulle inte längre att kunna undslippa Public Service-skatten genom att välja bort TV-innehav. Det kan förstås ses som en fördel om så många som möjligt är med och betalar för Public Service, men de fördelningspolitiska konsekvenserna behöver beaktas mer. För att säkerställa att låginkomsttagare inte påverkas alltför negativt av förändringen kan man höja samhällets olika inkomstgrundskydd, eller bestämma att man bara behöver betala Public Service-avgiften vid inkomster över vissa nivåer.

Vidare kan man fundera över var taket för Public Service-avgiften bör ligga. Med ett tak på i storleksordningen 1400 kr per år skulle avgiften i allt väsentligt vara regressiv och alltså innebära relativt sett mindre beskattning av höginkomsttagare. De små progressiva inslag som föreslogs skulle inte ha ändrat detta i någon större grad. Detta kan jämföras med att skatten på arbete ju tvärt om är progressiv och alltså innebär relativt sett högre skatt för höginkomsttagare.

Ett alternativ vore att låta Public Service-avgiften vara antingen progressiv såsom övrig skatt på arbete, eller åtminstone proportionell. Eller att man åtminstone höjer taket. Det skulle förstås innebära att höginkomsttagare skulle betala mer, men så är det ju redan idag med alla andra offentliga utgifter. De politiska riskerna med att föra fram förslag som innebär tydligt ökad Public Service-beskattning av höginkomsttagare kommer dock sannolikt att försvåra för en större takhöjning.

De som har arbetat och arbetar vid Radiotjänst har gjort en viktig insats för att säkerställa ett oberoende Public Service, något som är av betydelse för vår demokrati. Om vi framöver kan hitta en en mer kostnadseffektiv metod för att finansiera Public Service är det dock positivt att dessa personer friställs och kan gå vidare till nya angelägna arbetsuppgifter i andra sammanhang.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockolm

SvD. GP. DN. DN. DN. DN. SR. SR. SR. SvD. SvD. SvD. SvD. SvD. SvD. SvD. SvD.