Välkommet från Fiskeriverket

Idag släpper Fiskeriverket sin rapport Fiske 2020, i vilken fokus ligger på ett hållbart fiske. Att de marina ekosystemen är allvarligt hotade är ett enormt viktigt ämne som det tyvärr talas alldeles för lite om. I rapporten kan man läsa om ett antal delmål, däribland:

- Fisket ska inriktas på stora individer, till skillnad från idag då stora delar av fisket sker på ej könsmogen fisk.
- Bränslesubvention och stöd för skrotning ska tas bort.
- All den fisk som kommer från EU:s vatten eller fångas av EU-fartyg ska fiskas hållbart.

Dessa förslag utgör ett viktigt första steg för att rädda våra marina ekosystem. Läs också gärna debattartikeln på samma tema.

Liberala studenter Stockholm

CSN:s rigida terminsfokusering behöver åtgärdas

Det kommer rapporter om att CSN:s rigida terminsberäkningar av poäng drabbar studenter på utbildningar där poängen faller ut mot slutet av studieåret. Sådana systemfel utgör en onödig tröskel som kan avhålla människor från att studera och är inte acceptabla. CSN:s fokusering på kalenderhalvår får tyvärr orimliga konsekvenser för studenter även på andra sätt. Fribeloppet begränsar studenternas möjligheter att arbeta, inte bara under studietiden, utan även efter studierna. Detta för att CSN, enligt gällande lagstiftning, tittar på hela kalenderhalvåret, trots att en utbildning kan avslutas i exempelvis mars. Om en utbildning helt enligt plan tar slut mitt i en kalendertermin kan man således tvingas betala tillbaka studiemedel för att man tjänar för mycket efter avslutad utbildning. Det är orättvist och uppmuntrar knappast arbetslinjen.

Utbildning ska löna sig och en ny fribeloppsregel för utbildningar som slutar mitt i ett kalenderhalvår kan därför behövas. Den höjning av fribeloppet som regeringen har genomfört är välkommen och har troligen mildrat problematiken. Det förefaller dock finnas flera goda skäl till att göra en översyn av CSN-reglernas snäva fokusering på kalenderhalvår. En myndighet som tillämpar en lag som får orimliga konsekvenser har ett ansvar att ta tag i frågan, i det här fallet gärna tillsammans med högskolor och universitet. Om det krävs en lagändring ligger ansvaret hos politikerna.

Johan Lind

Vart tog Janne Josefsson vägen?

Det är bröllopstårtor och bröllopsglassar. Bröllopspoesi och bröllopsmusik. Bröllopsreportage i både TV, radio och dagstidningar. Många är hyllningarna till kronprinsessparet inför den stundande vigseln.

Det är inget fel med bröllopet i sig. Men i och med det aktualiseras frågan om monarkin, varför en debatt kring den vore på sin plats. Problemet är att debatten uteblivit och att vi istället fått skvaller.

Vart tog den granskande journalistiken vägen? Vad hände med SVT och den ”fria televisionen”? Medierna tycks ha glömt sin granskande roll och de kritiska glasögonen har lagts åt sidan. Situationen är minst sagt märklig.

Vi måste kunna föra en diskussion om Sveriges statsskick. Monarkins vara eller icke vara är en både grundläggande och i allra högsta grad politisk fråga.
PR-värde eller ej. I Inget annat sammanhang skulle PR-värde kunna sätta demokratin ur spel. Kungahuset kan verka harmlöst, men monarkin är trots allt en djupt odemokratisk företeelse, något som kan te sig aningen lustigt i ett land där vi i övrigt gärna talar om demokrati.

Det är dags för en riktig debatt om huruvida vi vill ha det så.

Caroline Le Lann Roos

Litauens hållning oacceptabel

Litauens hållning gentemot homosexuella är helt oacceptabel, inte minst med tanke på att Litauen sedan 2004 är ett EU-medlemsland. Situationen visar att EU inte bara kan ställa krav på kandidatländer utan att man måste arbeta mer aktivt med rättighetsfrågor inom befintliga medlemsländer. Mänskliga rättigheter och liberala principer behöver stärkas i flera europeiska länder som behandlar minoriteter illa och det är positivt att EU-minister Birgitta Ohlsson lyfter upp frågorna högt. Mönstret att EU måste bli vassare på att ställa krav inom unionen går igen även inom andra politikområden.

Läs gärna vad Pär Gustafsson har skrivit.

Johan Lind

Skadlig idé återinföra förmögenhetsskatt

De rödgröna vill som befarat återinföra förmögenhetsskatten som drev hundratals miljarder kronor ut ur landet. Förmögenhetsskatt missgynnar sparande och investeringar som behövs i ekonomin. Medan världens ledare försöker förebygga nästa finanskris genom att uppmuntra medborgarna att amortera på lån och ta ansvar för sin ekonomi vill oppositionen återinföra en skatt som med kirurgisk precision drabbar personer med låga lån och högt upptaxerade hus.

Med långsiktigt stigande tillgångsvärden riskerar alltfler att behöva betala förmögenhetsskatt. Kvällstidningarnas alltmer detaljerade förmögenhetslistor baserade på den offentliga taxeringsinformationen innebär ett tydligt intrång i den personliga integriteten. I ett samhälle där företag och institutioner skyddar sina ekonomiska flöden allt bättre innebär det en säkerhetsrisk för medborgarna att staten upprättar och indirekt sprider offentliga listor över individers nettotillgångar.

Förmögenhetsskatten behandlade olika typer av tillgångar helt godtyckligt och orättvist. Varför ska privat långsiktigt aktiesparande förmögenhetsbeskattas, men inte långsiktigt aktiesparande inom ramen för pensionssystemet? Skatteplanering är inte en framtidsbransch för Sverige att satsa på. I en globaliserad värld är ”förmögenheter” ingen stabil och lämplig skattebas. Finansiella tillgångar förblir lättrörliga och kommer kunna undgå förmögenhetsbeskattning även framöver, bland annat eftersom arvs- och gåvoskatten är avskaffad. Kvar i förmögenhetsskattens klor blir inte minst äldre med högt upptaxerade hus och låga lån. Fastighetsbeskattning bör inte ske via en förmögenhetsskatt.

Johan Lind

Minskad trängsel på Sveriges framsida

Trängselavgifter är nu på väg även till Göteborg! Det är glädjande med friska satsningar på minskat bilberoende och lägre utsläpp i större städer där kollektivtrafik utgör ett bra alternativ. Förhoppningsvis kommer även ännu fler cyklister att susa fram längs Göteborgs välutbyggda infrastruktur för cykling som kan tjäna som föredöme för huvudstaden. Samtidigt är det beklagligt att det ska behövas ett betalstationssystem som kostar hundratals miljoner kronor i årliga administrationsavgifter när motsvarande beteendeförändringar egentligen hade kunnat ske på frivillig basis.


Ett cykelgarage med tre våningar i centrala Amsterdam. Ett lika högt är på gång i Älvsjö utanför Stockholm i anslutning till kollektivtrafiken.

Kritiker ifrågasätter ibland huruvida det är rätt att införa trängselavgifter i medelstora städer där trängseln inte är ett ohanterbart problem. Då är det bra att tänka på den potential som välutvecklade miljölösningar har när de appliceras globalt. Med ett sjusiffrigt antal nya bilar som rullar ut på vägarna i Kina varje månad är det ytterst relevant vilka beprövade metoder som landet i öster kan inspireras att införa i sina närmare 200 städer med över en miljon invånare. Om vi inte genomför vad vi kan göra själva på hemmaplan blir det även moraliskt svårare att ställa de nödvändiga kraven på andra.

Johan Lind

Så var Handels avtal klart idag. TV4-nyheterna rapporterar om ett stackars butiksbiträde som tjänar 11000 kronor i månaden före skatt. Det är ohyggligt lite. Om det inte vore för att hon bara jobbar 24 timmar i veckan. DET är däremot upprörande, att höra om alla dessa kvinnor som inte får jobba heltid hur gärna de än vill. Och att söka sig till en annan arbetsgivare inom vården eller butiksvärlden hjälper föga, det är snarare regel än undantag att bara erbjuda deltidstjänster. Kanske är det för att arbetsgivaren inte ska behöva betala höga övertidsersättningar, utan kan be personalen täcka upp för varandra inom ramarna för en heltidsvecka om någon skulle bli sjuk?

Cecilia Björklund