Liberalismen - Kyrkan: 1-0

Många är de som är upprörda över Skolverkets förslag till ny kursplan i Religion. Det som upprör är följande rader om vad eleven bör kunna:
"Centrala tankegångar och urkunder i världsreligionerna kristendom, islam, judendom, hinduism och buddhism."

Detta är alltså tänkt att ersätta tidigare formulering:
”..kristendomen och några andra världsreligioner”.
Det ska alltså inte längre vara möjligt att undvika att undervisa i exempelvis islam. Frågan diskuterades senast i gårdagens avsnitt av SVT:s Debatt.

Självklart har kristendomen påverkat vårt samhälle enormt mycket. Det gäller kulturarv, traditioner och mycket mer. Inte alltid har kristendomen fört med sig trevliga saker. Det gäller homofobi, kvinnans underordning och andra mindre liberala inställningar. I vilket fall som helst är det centralt att känna till hur vårt samhälle präglats av kristendomen. Det är dock kunskaper som faller under skolämnet Historia.

Enligt Humanisterna visar entydiga undersökningar att mindre än 20 % av Sveriges befolkning tror på någon gud. Det medför att runt 80 % har en sekulär världsbild. Lämpligt vore att, precis som Humanisterna förespråkar, låta Religion ersättas av ett ämne kallat Livsåskådning, inom vilket olika sätt att se på tillvaron skulle kunna diskuteras, dvs. både religiösa och sekulära.

Det är inte skolans roll att förespråka en särskild världsbild. Viktigare är det att ge eleven de verktyg som krävs för att tänka kritiskt, kring religion och kring annat. En bred kunskap om alla de stora religionerna möjliggör inte bara detta, utan bidrar också till en värld som präglas av tolerans och frihet, en frihet vi måste slå vakt om.

Kristendomen har alltför länge innehaft en särställning. Det är en särställning som inte klär ett demokratiskt, sekulärt land.

Caroline Le Lann Roos

Köttigt klister

Köttklister låter kanske inte så gott. Många är de som upprörs över att Sverige i EU-kommissionen röstat ja till påfundet, som även kallas fibrimex. Det kan användas till att sätta ihop köttbitar till vad som ser ut som ett helt köttstycke, precis som man redan gör med till exempel skinka.

Men faktum är att produkten främst består av ett enzym (trombin) och ett protein (fibrinoen) som utvinns ur blod från grisar och kor. Alltså ungefär som leverpastej och blodpudding, fast utan blodet och de syntetiska tillsatserna.
Varor innehållande fibrimex kommer att märkas med "Kommer från sammansatta köttdelar”, vilket gör det möjligt för konsumenten att välja bort köttklistret. Och just för att detta ska vara möjligt får inte restaurang- och cateringbranschen tillaga hopklistrat kött.

Så kanske var det inte så farligt ändå? Vi kan ju trots allt välja att avstå.

Caroline Le Lann Roos

Birgitta Ohlsson ny EU-minister!

Det är mycket glädjande att Birgitta Ohlsson har förordnats till ny EU-minister! Hon vågar vara tydlig och är respekterad inte bara bland många yngre liberaler. Hon förstår att kampen för mänskliga rättigheter i högsta grad måste föras även inom etablerade EU-länder. Vi har inte råd med självgodhet - EU kan inte agera trovärdigt som aktör om vi inte föregår med gott exempel.

Arbetet som EU-minister blir en bra och välförtjänt plattform för Birgitta Ohlssons utrikespolitiska och socialliberala engagemang. Vidare är det positivt att det på högsta nivå tydligt markeras att föräldrarskap inte utgör ett hinder för en krävande anställning. Vi önskar henne all lycka till!

Johan Lind

Nej, Göran Greider, Mona Sahlins handväska är inget hot mot socialdemokratin. Det har sagts många gånger förut, men tåls att sägas igen – sluta nedvärdera kvinnors konsumtion! Om Mona istället hade valt extra allt i nya bilen hade ingen brytt sig, men när det nu handlar om att det är en handväska hon lägger samma summa pengar på ska detta tydligen vara någon sorts skandal. Det finns många sätt att använda sina pengar på. Sahlin är en hårt arbetande politikerkvinna, och vuxen nog att bestämma över sin privatekonomi själv. Att jag sedan oftast inte håller med henne i sak är en helt annan fråga.

Cecilia Björklund

Hellre Köpenhamns-fiasko än halvmesyr

Köpenhamnsmötet resulterade tyvärr inte i någon tillräckligt ambitiös överenskommelse. Det är beklagligt att världens länder inte är beredda att göra större åtaganden. Samtidigt är det bra att mötet inte blev en halvmesyr som hade riskerat att bli ett avlatsbrev i det framtida klimatarbetet. Tvågradersmålet som vision kan faktiskt vara ett bättre utfall än en halvhjärtad överenskommelse med otillräckliga strategier och delmål som ändå inte hade kunnat realisera visionen. Nu kommer nya förhandlingschanser i Tyskland till sommaren och i Mexiko nästa vinter. Klimatfrågan kommer inte att försvinna från agendan och förhoppningsvis har Köpenhamnsmötet belyst klimatproblemen ytterligare.

Det är viktigt att ha en tydlig vision på näthinnan när man utformar dagens politik. Samtidigt är det varken demokratiskt eller effektivt att idag bestämma hur morgondagens generationer ska agera om 40 år. Nya händelseutvecklingar, erfarenheter och kunskaper måste alltid vägas in och tillåtas påverka det framtida beslutsfattandet. Kärnkraftsomröstningen för 30 år sedan kan tjäna som exempel. Att Köpenhamnsmötet resulterade i en uppgörelse om klimatbistånd för de tre närmaste åren 2010-2012 är i detta perspektiv positivt.

Förhoppningsvis kommer den tekniska utvecklingen att ge viktiga bidrag till hanteringen av klimatfrågan och andra miljöproblem. Samtidigt finns dock en stor del av lösningen i ökad energieffektivisering hos individer, företag, organisationer och myndigheter. Där behöver vi inte vänta och hoppas på framtida teknikgenombrott utan kan agera direkt för att säkerställa en god livsmiljö för framtida generationer.

Av Johan Lind

Nygammal kris i den svenska skolan

I veckan presenterades TIMSS Advanced 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study), en internationell studie som syftar till att jämföra skolelevers kunskaper i avancerad fysik och matematik. Resultatet är dystert, men knappast förvånande:

1995 (då den förra studien gjordes) tillhörde Sverige de länder som presterade allra bäst i fysik. 13 år senare ligger resultaten på genomsnittlig nivå.
I matematik låg de svenska eleverna på en genomsnittlig nivå 1995. Idag presterar de långt under det internationella genomsnittet.
Tyvärr brukar det se ut såhär i de internationella undersökningar som rör den svenska skolan. Uppenbarligen har något gått snett, när våra elevers kunskaper tycks minska för varje studie som görs.

Därför satsar nu utbildningsminister Jan Björklund stort på matematikundervisningen. Idag saknar var fjärde lärare som undervisar i matematik utbildning i ämnet.
I framtiden kommer alla låg- och mellanstadielärare behöva läsa minst en termin matematik på universitetet, vilket ju inte är mer än rimligt om man ska undervisa i just matematik.
Ett steg i rätt riktning.

Läs gärna mer om studien här.

Caroline Le Lann Roos

Menar regeringen allvar med sin miljöpolitik?

Den massiva användningen av handelsgödsel på åkrarna är den främsta orsaken till övergödningen av Östersjön. Handelsgödslet bidrar även i hög grad till utsläppen av lustgas, som är starkt klimatpåverkande. Dessutom innehåller gödslet kadmium, som är en biprodukt från brytningen av fosfor. Kadmium är en cancerframkallande tungmetall.
På grund av gödslet hamnar den i vår mat.

Igår beslutade riksdagen att ta bort skatten på handelsgödsel och på kadmium; två kraftfulla verktyg i kampen för en bättre miljö.
Att regeringen verkligen prioriterar klimatet och Östersjön, vilket man säger sig göra, förefaller föga troligt.

Caroline Le Lann Roos