Hållbarhetsfrågor väver in i hela samhället och framsteg på miljöområdet medför påfallande ofta positiva effekter kring andra samhällsutmaningar. Samhällsintresserade inom en rad olika områden har därför starka skäl att bejaka en omställning i miljövänlig riktning. Att prioritera miljöfrågor innebär inte att andra politikområden behöver stå tillbaka.
En offensiv miljöpolitik är exempelvis ofta bra för ekonomin, till skillnad från vad vissa befarar. Resurs- och energieffektivitet leder till ökat välstånd för såväl enskilda medborgare som länder. Att minimera den andel av ekonomin som läggs på import av fossila bränslen möjliggör ökad efterfrågan på exempelvis mer avancerade tjänster. Att bejaka en omställning i miljövänlig riktning är helt i linje med såväl framtidsoptimism som satsningar på forskning och utveckling. Synen att miljöengagemang handlar om att "stoppa käppar i hjulet" är förlegad. När miljökraven successivt höjs runt om i världen blir miljövänlighet både en nödvändighet och en konkurrensfördel för svenska exportföretag.
Vidare medför miljöåtgärder ofta positiva effekter för hälsa och välmående, såväl fysisk som psykisk. Det finns även viktiga samband mellan energisystem och frågor kring oberoende och nationell säkerhet. Genom att synliggöra denna typ av samband kan vi vinna brett stöd för de angelägna miljöåtgärder som krävs för att säkerställa biologisk mångfald, hållbara ekosystem och en god livsmiljö för oss människor.
Exempel på viktiga miljöåtgärder är satsningar på tunnelbana med avskaffade spärrar samt en nödvändig omställning kring stadsbilismen med höjda trängselskatter och friskare luft. Även satsningar på effektivt boende, byggande av fler små lägenheter och minskat transportbehov från bostaden till arbetet är angelägna.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
DN. SvD. GP. GP. DN. DN Debatt. DN. DN. SvD.
Visar inlägg med etikett miljö. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett miljö. Visa alla inlägg
10 mars 2012
15 oktober 2011
Effektivt boende centralt för framtiden
Det är positivt att allt fler inser fördelarna med att bo i effektiva bostäder där varje kubikmeter används smart. Mindre bostäder innebär stora vinster för miljön och många fördelar för den enskilde. Med compact living kan man ha det bra, trots begränsad kvadratmeteryta. Digitalisering innebär möjligheter till ett ytmässigt och materiellt mer anspråkslöst liv som är bra både för den egna plånboken och miljön. Det finns många dolda kostnader med att samla på sig prylar.
Särskilt i storstadsregioner som Stockholm finns det många fördelar med att bygga och efterfråga fler små lägenheter. Potentialen av en förtätad stad med många invånare är stor. Att undvika bilberoende är också mycket angeläget. När en mindre del av inkomsterna läggs på boendet ökar samtidigt efterfrågan på avancerade varor och tjänster i ekonomin. Det leder till framtagandet av allt bättre produkt- och tjänsteerbjudanden från företagen och att Sverige blir ett mer intressant land för många olika aktörer att verka i.
Särskilt studenter och unga behöver billiga bostäder och därför bör fler yteffektiva lägenheter byggas. Genom att satsa på mindre lägenheter mildrar Sverige samtidigt risken för överbyggnation av stora bostäder och efterföljande bomarknadskriser som riskerar att tynga ekonomin länge. Finanskriserfarenheterna från USA och Spanien visar vad som kan hända om man har en alltför stor byggsektor som bygger för mycket på lånade pengar.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
SvD. SvD. SvD. SvD. Exp. DN. DN. DN. DN. GP. GP. DN SvD. SvD. SvD. DN. DN. DN. SvD. SvD SvD. GP. GP. SvD. SvD. Exp. DN. SvD. SvD.
Särskilt i storstadsregioner som Stockholm finns det många fördelar med att bygga och efterfråga fler små lägenheter. Potentialen av en förtätad stad med många invånare är stor. Att undvika bilberoende är också mycket angeläget. När en mindre del av inkomsterna läggs på boendet ökar samtidigt efterfrågan på avancerade varor och tjänster i ekonomin. Det leder till framtagandet av allt bättre produkt- och tjänsteerbjudanden från företagen och att Sverige blir ett mer intressant land för många olika aktörer att verka i.
Särskilt studenter och unga behöver billiga bostäder och därför bör fler yteffektiva lägenheter byggas. Genom att satsa på mindre lägenheter mildrar Sverige samtidigt risken för överbyggnation av stora bostäder och efterföljande bomarknadskriser som riskerar att tynga ekonomin länge. Finanskriserfarenheterna från USA och Spanien visar vad som kan hända om man har en alltför stor byggsektor som bygger för mycket på lånade pengar.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
SvD. SvD. SvD. SvD. Exp. DN. DN. DN. DN. GP. GP. DN SvD. SvD. SvD. DN. DN. DN. SvD. SvD SvD. GP. GP. SvD. SvD. Exp. DN. SvD. SvD.
30 november 2010
Hög BNP i sig ej skadligt
Hög BNP, alltså hög ekonomisk aktivitet, är inte i sig skadligt för miljön. BNP har blivit ett skällsord för ohållbar ekonomi, men BNP säger egentligen ingenting om huruvida de underliggande ekonomiska transaktionerna som utgör ekonomin är miljöskadliga eller inte. Vi kan i princip mångdubblera ekonomin (BNP) i en avancerad tjänsteekonomi utan att miljön tar skada. En lägre BNP är heller ingen garanti för att miljöförstöring undviks - det är många kommunistiska diktaturer ett bra exempel på. Lika lite som BNP är ett klockrent mått på välstånd, lika lite är minimerad BNP ett lämpligt mål för miljörörelsen.
Om en person är beredd att betala ett visst antal kronor för att få en vara eller en tjänst, och en annan person på frivillig basis är beredd att mot betalning utföra tjänsten eller producera varan, så gynnas båda parter av transaktionen utförs. Om många sådana frivilliga transktioner genomförs kan man anta att välståndet är högre än om transaktionerna inte hade genomförts. Därför är hög BNP, och tillväxt i BNP, ett mått på välstånd. Ett trubbigt mått, javisst. Många goda ting i livet är gratis och BNP-måttet fångar inte de kvalitetsförbättringar som hela tiden sker kring tjänster och produkter. Samtidigt fångar BNP inte upp negativa företeelser såsom miljöförstörelse och brottslighet. Men BNP är inte irrelevant och inte per automatik miljöskadligt. Det vore olyckligt om miljörörelsen brände allt krut på att sätta käppar i hjulen för all ekonomisk utveckling. Det finns många andra metoder som har mycket bättre utsikter för att lyckas skydda jordens ekosystem, den biologiska mångfalden och säkerställa en god livsmiljö för människor.
Sädesärlan är en av jordens cirka 10 000 fågelarter. Här fotad på sommarbesök från Afrika.
Vi måste inte lönearbeta mindre, såsom vissa inom miljörörelsen tror, utan med rätt saker. Självklart vill vi ha avancerade tjänster såsom sjukvård i världsklass, toppkvalitativ utbildning för både barn och vuxna samt andra miljövänliga tjänster såsom hjälp av en personlig tränare som ger oss förutsättningar för god hälsa. Det förutsätter arbetsdelning och specialisering. Att hävda att arbetsdelning (hög BNP) är negativt är indirekt att hävda att alla borde odla sin egen potatis, samtidigt som man forskar fram sitt eget cancerläkemedel och utvecklar sitt eget lågenergikylskåp. För alla utom möjligen Leonardo da Vinci vore det svårt att excellera inom alla dessa fält samtidigt.
Vägen framåt på miljöområdet går bland annat via teknikutveckling samt resurs- och energieffektivisering. Principen om att förorenaren betalar är en rimlig utgångspunkt för miljöpolitiken. Det är rätt att genomföra en grön skatteväxling med höjda skatter på miljöskadliga utsläpp och sänkt skatt på positiva företeelser såsom arbete. Det är viktigt att skicka signalen att det kommer att löna sig att beakta resurs- och energianvändning i alla beslut, allt från val av bostad, transportmedel och matvanor. En grön liberal politik kan definitivt driva på i denna riktning.
DN Debatt om klimatet. Mer klimatdebatt och replik. Klimatchatt. Därför blundar du för klimathotet. GP om isbjörnens utsatta läge. Forskarreplik. SvD. GP.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
Om en person är beredd att betala ett visst antal kronor för att få en vara eller en tjänst, och en annan person på frivillig basis är beredd att mot betalning utföra tjänsten eller producera varan, så gynnas båda parter av transaktionen utförs. Om många sådana frivilliga transktioner genomförs kan man anta att välståndet är högre än om transaktionerna inte hade genomförts. Därför är hög BNP, och tillväxt i BNP, ett mått på välstånd. Ett trubbigt mått, javisst. Många goda ting i livet är gratis och BNP-måttet fångar inte de kvalitetsförbättringar som hela tiden sker kring tjänster och produkter. Samtidigt fångar BNP inte upp negativa företeelser såsom miljöförstörelse och brottslighet. Men BNP är inte irrelevant och inte per automatik miljöskadligt. Det vore olyckligt om miljörörelsen brände allt krut på att sätta käppar i hjulen för all ekonomisk utveckling. Det finns många andra metoder som har mycket bättre utsikter för att lyckas skydda jordens ekosystem, den biologiska mångfalden och säkerställa en god livsmiljö för människor.
Sädesärlan är en av jordens cirka 10 000 fågelarter. Här fotad på sommarbesök från Afrika.
Vi måste inte lönearbeta mindre, såsom vissa inom miljörörelsen tror, utan med rätt saker. Självklart vill vi ha avancerade tjänster såsom sjukvård i världsklass, toppkvalitativ utbildning för både barn och vuxna samt andra miljövänliga tjänster såsom hjälp av en personlig tränare som ger oss förutsättningar för god hälsa. Det förutsätter arbetsdelning och specialisering. Att hävda att arbetsdelning (hög BNP) är negativt är indirekt att hävda att alla borde odla sin egen potatis, samtidigt som man forskar fram sitt eget cancerläkemedel och utvecklar sitt eget lågenergikylskåp. För alla utom möjligen Leonardo da Vinci vore det svårt att excellera inom alla dessa fält samtidigt.
Vägen framåt på miljöområdet går bland annat via teknikutveckling samt resurs- och energieffektivisering. Principen om att förorenaren betalar är en rimlig utgångspunkt för miljöpolitiken. Det är rätt att genomföra en grön skatteväxling med höjda skatter på miljöskadliga utsläpp och sänkt skatt på positiva företeelser såsom arbete. Det är viktigt att skicka signalen att det kommer att löna sig att beakta resurs- och energianvändning i alla beslut, allt från val av bostad, transportmedel och matvanor. En grön liberal politik kan definitivt driva på i denna riktning.
DN Debatt om klimatet. Mer klimatdebatt och replik. Klimatchatt. Därför blundar du för klimathotet. GP om isbjörnens utsatta läge. Forskarreplik. SvD. GP.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
19 december 2009
Hellre Köpenhamns-fiasko än halvmesyr
Köpenhamnsmötet resulterade tyvärr inte i någon tillräckligt ambitiös överenskommelse. Det är beklagligt att världens länder inte är beredda att göra större åtaganden. Samtidigt är det bra att mötet inte blev en halvmesyr som hade riskerat att bli ett avlatsbrev i det framtida klimatarbetet. Tvågradersmålet som vision kan faktiskt vara ett bättre utfall än en halvhjärtad överenskommelse med otillräckliga strategier och delmål som ändå inte hade kunnat realisera visionen. Nu kommer nya förhandlingschanser i Tyskland till sommaren och i Mexiko nästa vinter. Klimatfrågan kommer inte att försvinna från agendan och förhoppningsvis har Köpenhamnsmötet belyst klimatproblemen ytterligare.
Det är viktigt att ha en tydlig vision på näthinnan när man utformar dagens politik. Samtidigt är det varken demokratiskt eller effektivt att idag bestämma hur morgondagens generationer ska agera om 40 år. Nya händelseutvecklingar, erfarenheter och kunskaper måste alltid vägas in och tillåtas påverka det framtida beslutsfattandet. Kärnkraftsomröstningen för 30 år sedan kan tjäna som exempel. Att Köpenhamnsmötet resulterade i en uppgörelse om klimatbistånd för de tre närmaste åren 2010-2012 är i detta perspektiv positivt.
Förhoppningsvis kommer den tekniska utvecklingen att ge viktiga bidrag till hanteringen av klimatfrågan och andra miljöproblem. Samtidigt finns dock en stor del av lösningen i ökad energieffektivisering hos individer, företag, organisationer och myndigheter. Där behöver vi inte vänta och hoppas på framtida teknikgenombrott utan kan agera direkt för att säkerställa en god livsmiljö för framtida generationer.
Av Johan Lind
Det är viktigt att ha en tydlig vision på näthinnan när man utformar dagens politik. Samtidigt är det varken demokratiskt eller effektivt att idag bestämma hur morgondagens generationer ska agera om 40 år. Nya händelseutvecklingar, erfarenheter och kunskaper måste alltid vägas in och tillåtas påverka det framtida beslutsfattandet. Kärnkraftsomröstningen för 30 år sedan kan tjäna som exempel. Att Köpenhamnsmötet resulterade i en uppgörelse om klimatbistånd för de tre närmaste åren 2010-2012 är i detta perspektiv positivt.
Förhoppningsvis kommer den tekniska utvecklingen att ge viktiga bidrag till hanteringen av klimatfrågan och andra miljöproblem. Samtidigt finns dock en stor del av lösningen i ökad energieffektivisering hos individer, företag, organisationer och myndigheter. Där behöver vi inte vänta och hoppas på framtida teknikgenombrott utan kan agera direkt för att säkerställa en god livsmiljö för framtida generationer.
Av Johan Lind
7 december 2009
Köpenhamn i fokus
Om drygt tre veckor firar vi nyår 2010. Då är det blott 10 år kvar till när Sveriges koldioxidutsläpp behöver ha minskats med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Finanskrisen har visat att världens ledare kan komma överens i avgörande frågor när det behövs. Köpenhamnsmötet som nu inleds blir förhoppningsvis ett positivt avstamp i det klimatarbete som kommer behöva fortsätta under många år framöver.
Folkets förtroende för Folkpartiet i klimatfrågan är dock fortsatt lågt, enligt en färsk opinionsundersökning. Många Folkpartiväljare känner större förtroende för andra partier, gissningsvis för Miljöpartiet som i undersökningen åtnjuter överlägset störst förtroende och för Moderaterna i spåren av Fredrik Reinfeldts EU-ledarskap. En liberal miljö- och klimatpolitik bör inte fokusera för mycket på kärnkraft. Utan en fortsatt användning av kärnkraft förefaller det visserligen svårt att se hur de svenska koldioxidutsläppen inte skulle bli högre, allt annat lika. Klimatpolitik handlar dock om betydligt mer än om att förespråka ytterligare kärnkraftverk som på grund av långa ledtider ändå inte förmår minska utsläppen på kort sikt.
Utöver satsningar på förnyelsebar energi behöver stora insatser göras när det gäller energieffektivisering. Individens möjlighet att påverka utvecklingen via konsumentmakt i vardagsbeslut är större än vad många tror. Med makt följer ansvar. Genom tydligare klimatmärkning av produkter och tjänster kan möjligheten att ta ansvar stärkas. Det måste samtidigt göras mer ekonomiskt rationellt att agera klimatvänligt. I en rad avseenden är det redan idag bra för plånboken att minska onödig konsumtion och välja miljövänliga alternativ. En fortsatt grön skatteväxling behöver dock genomföras med högre skatt på miljöskadliga alternativ kombinerat med sänkt skatt på positiva företeelser såsom förvärvsarbete.
Kollektivtrafik, promenerande och cyklande måste gynnas. I Stockholm behöver trängselavgifternas nivåer ses över och troligen höjas. Trängselavgifternas synlighet kan vara en förklaring till att de har fått en betydande effekt på trafikmängden. Det kan således vara på sin plats att framhålla hur dyrt det redan idag är att äga och köra bil. Genom att påminna om kostnaderna kan man minska bilåkandet utan ytterligare fördyringar för de personer på landsbygden som kan vara beroende av bilen som transportmedel. Bland bilkostnaderna återfinns att nybilsvärdet kan halveras på tre år, bränslekostnader, servicekostnader, fordonsskatt, försäkring, besiktning, garage & parkeringskostnader, trängselavgifter, tillbehör...
Det är viktigt att framhålla att alla behöver hjälpas åt för att skapa ett hållbart samhälle. Låg- och medelinkomstländer står för en stor del av den förväntade framtida ökningen av exempelvis koldioxidutsläpp och därför måste omfattande miljö- och klimatinvesteringar genomföras där, ofta med investeringsmedel från rikare länder. Samtidigt måste den negativa klimatpåverkan från höginkomstländer minska kraftigt. Tuffa krav på energieffektivisering och miljöförbättringar i rikare länder kommer leda till framtagandet av vassare tekniker, koncept och idéer som får ännu större positiva miljöeffekter i takt med att de används globalt.
Av Johan Lind
Folkets förtroende för Folkpartiet i klimatfrågan är dock fortsatt lågt, enligt en färsk opinionsundersökning. Många Folkpartiväljare känner större förtroende för andra partier, gissningsvis för Miljöpartiet som i undersökningen åtnjuter överlägset störst förtroende och för Moderaterna i spåren av Fredrik Reinfeldts EU-ledarskap. En liberal miljö- och klimatpolitik bör inte fokusera för mycket på kärnkraft. Utan en fortsatt användning av kärnkraft förefaller det visserligen svårt att se hur de svenska koldioxidutsläppen inte skulle bli högre, allt annat lika. Klimatpolitik handlar dock om betydligt mer än om att förespråka ytterligare kärnkraftverk som på grund av långa ledtider ändå inte förmår minska utsläppen på kort sikt.
Utöver satsningar på förnyelsebar energi behöver stora insatser göras när det gäller energieffektivisering. Individens möjlighet att påverka utvecklingen via konsumentmakt i vardagsbeslut är större än vad många tror. Med makt följer ansvar. Genom tydligare klimatmärkning av produkter och tjänster kan möjligheten att ta ansvar stärkas. Det måste samtidigt göras mer ekonomiskt rationellt att agera klimatvänligt. I en rad avseenden är det redan idag bra för plånboken att minska onödig konsumtion och välja miljövänliga alternativ. En fortsatt grön skatteväxling behöver dock genomföras med högre skatt på miljöskadliga alternativ kombinerat med sänkt skatt på positiva företeelser såsom förvärvsarbete.
Kollektivtrafik, promenerande och cyklande måste gynnas. I Stockholm behöver trängselavgifternas nivåer ses över och troligen höjas. Trängselavgifternas synlighet kan vara en förklaring till att de har fått en betydande effekt på trafikmängden. Det kan således vara på sin plats att framhålla hur dyrt det redan idag är att äga och köra bil. Genom att påminna om kostnaderna kan man minska bilåkandet utan ytterligare fördyringar för de personer på landsbygden som kan vara beroende av bilen som transportmedel. Bland bilkostnaderna återfinns att nybilsvärdet kan halveras på tre år, bränslekostnader, servicekostnader, fordonsskatt, försäkring, besiktning, garage & parkeringskostnader, trängselavgifter, tillbehör...
Det är viktigt att framhålla att alla behöver hjälpas åt för att skapa ett hållbart samhälle. Låg- och medelinkomstländer står för en stor del av den förväntade framtida ökningen av exempelvis koldioxidutsläpp och därför måste omfattande miljö- och klimatinvesteringar genomföras där, ofta med investeringsmedel från rikare länder. Samtidigt måste den negativa klimatpåverkan från höginkomstländer minska kraftigt. Tuffa krav på energieffektivisering och miljöförbättringar i rikare länder kommer leda till framtagandet av vassare tekniker, koncept och idéer som får ännu större positiva miljöeffekter i takt med att de används globalt.
Av Johan Lind
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)