RUT skapar välbehövda jobb

Arbetslöshet har många olika orsaker. Bland annat har global konkurrens inom framförallt tillverkningssektorn och ett högt svenskt skattetryck för tjänstesektorn gjort enklare arbeten ovanliga. Ett viktigt svar på jobbutmaningen är att satsa på utbildning och forskning eftersom anställningsbarhet och utbildningsnivå hänger tätt ihop. Anställningsbarhet behöver vara fokus i jobbpolitiken, sida vid sida med åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta, anställa och driva företag.

Det är dock viktigt att det samtidigt finns enkla, vita vägar in i arbetslivet. Trösklarna in till arbetsmarknaden får inte vara för höga. En levande sektor för hushållsnära tjänster bör därför tillåtas frodas. Bedömningar är alltid behäftade men osäkerhet, men Företagarna har uppskattat att antalet nya RUT- och ROT-jobb fördubblades under fjolåret.

RUT-avdraget låter en mer levande tjänstesektor bidra till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. RUT-avdraget minskar otryggt svartarbete och skapar nya vita arbetstillfällen med social trygghet. Att försvåra för svartarbete bidrar vidare till ett rättvisare konkurrensläge. RUT frigör också tid för dem som utnyttjar det, vilket kan möjliggöra för dessa personer att arbeta fler timmar, till gagn för både statskassan och välfärden. RUT-avdraget underlättar även livspusslet för barnfamiljer och ger ett ökat självbestämmande för äldre.


Väsensskilda arbetsverktyg? Idag kan man få avdrag för både fönsterputsning (RUT) och fönstermålning (ROT)

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Energieffektivisera mera!

Resurs- och energieffektivisering har potentialen att minska negativ miljöpåverkan och utgör viktiga inslag i en hållbar utveckling. Tuffa omställningskrav och konkurrens tenderar att leda till förbättringar av teknik och användning. Det är därför positivt att successivt höjda krav på energieffektivisering i bostadssektorn övervägs. Samtidigt är det förstås angeläget att kraven utformas så att de inte blir en hämsko för nybyggnation av bostäder. Positiva exempel på senare tid visar att det är möjligt att bygga hus med mycket effektiv energianvändning, vilket förstås leder till lägre driftskostnader och i slutänden lägre bostadskostnader.

Med en grön skatteväxling som beskattar miljöskadliga utsläpp och sänker andra skatter, såsom skatten på arbete, lönar det sig för alla att tänka igenom sin resurs-och energianvändning. En ambitiös miljöpolitik behöver inte innebära stora begränsningar av människors levnadsstandard.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Dödsstraff är barbariskt och meningslöst

Dödsstraffet praktiseras tyvärr fortfarande i ett antal länder såsom USA, Kina, Iran, Saudiarabien, Pakistan och Japan. Dödsstraffet utgör ett barbariskt, meningslöst dödande som kränker rätten till liv och för tankarna till medeltiden. Dödsstraff förefaller inte ha någon betydande allmänpreventiv effekt rörande brottsligheten. Samtidigt finns risken att oskyldiga avrättas. Att låsa in personer som begår de grövsta brotten på livstid räcker gott och har hög individualpreventiv effekt för framtida brottslighet.

I Europa kan vi vara stolta över att dödsstraff inte är förenligt med EU-medlemskap, vilket anses ha bidragit till exempelvis Turkiets avskaffande av det grymma straffet. På den europeiska kontinenten är det bara diktaturen Vitryssland som både utdömer och verkställer dödsstraff. Mer om Vitrysslands kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat i samband med det senaste presidentvalet, kan läsas på Infobelarus.nu.

Kriminalpolitiken bör ha inriktningen att även personer som döms till riktigt långa fängelsestraff ska ha vård. Samtidigt behöver progressiviteten för notoriska återfallsbrottslingar ses över. Det är stötande att personer i Sverige kan dömas gång på gång i tiotals rättegångar utan att det i rimlig grad resulterar i successivt allt längre fängelsestraff. "Three strikes law" som vissa amerikanska delstater tillämpar är dock alldeles för långtgående.

Amnesty listar flera bra argument emot dödsstraff. DN och GP om skjutningen i Tucson, USA. Dagens Nyheter.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

På väg mot nollvisionen

När trafikåret 2010 summeras kan en glädjande minskning av antalet trafikdöda till 270 personer noteras. Det är inte länge sedan antalet trafikdöda årligen motsvarade de svenskar som omkom i Estonia-katastrofen. Det finns stor anledning att känna förtroende för det trafiksäkerhetsarbete som långsiktigt bedrivs inom ramen för nollvisionen.



Hög hastighet, frontalkollisioner, alkohol och trötthet skördar tyvärr fortfarande många offer. Vägverkets satsningar på lägre hastigheter är en fullföljning av en mycket framgångsrik svensk trafikpolitik när det gäller att minska antalet dödade och skadade. Fartkameror har visat sig ha god effekt för att förhindra olyckor. Satsningar på mitträcken och mötesfria vägar är också mycket viktiga och behöver fullföljas. Utökade krav på alkolås för rattfyllerister behöver även övervägas. Att förbjuda användandet av olika former av kommunikationsutrustning i bilar förefaller dock som en oproportionerlig åtgärd. Ökad forskning behövs kring de risker som användandet av kommunikationsutrustning kan medföra.

Vid sidan av svenska myndigheter har företagen gjort stora insatser. Teknikutveckling av allt från krockkuddar till antisladdsystem har stor betydelse. Bland annat Saab, Volvo och Autoliv ligger bakom många viktiga innovationer som sprids globalt och bidrar till lägre trafikdödlighet i världen. Trafiksäkerhet är något som Sverige på olika sätt exporterar till andra länder, vilket förhoppningsvis kan ske i ännu större skala framöver.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Coop vilseleder kunderna om nytt kundbonussystem

Det är beklagligt att detaljhandelsföretaget Coop vilseleder sina kunder vid övergången till det nya kundbonussystemet. Coop har konsekvent valt att inte tydligt berätta om den försämring rörande Medmera Visa som man genomför för inköp i andra butiker än Coops från en procents återbäring till en halv procent. Att företag hellre lyfter fram fördelar med förändringar än nackdelar är väl visserligen tyvärr inget nytt. Men att Coop samtidigt via vilseledande räkneexempel (se bild nedan) försöker få det nya systemet att framstå som mer gynnsamt än det gamla även för personer som handlar en hel del i andra butiker än Coops kan inte betraktas som annat än vilseledande marknadsföring.

I räkneexemplet uppges en familj som utöver storhandling på Coop (Familj C) även handlar en del i andra butiker (Familj D) tjäna ännu mer pengar på det nya systemet jämfört med det gamla systemet, vilket förstås inte stämmer eftersom återbäringen i övriga butiker har halverats. Reptricket uppnås genom att Coop räknar med att en familj som handlar för 9600 kronor per månad förr bara fick en premiecheck á 50 kronor för de första 5000 kronorna de handlade för, och bortser från att familjen förstås under nästa månad handlade för de sista 400 kronorna som krävdes för att få nästa hela premiecheck.

En förutsättning för att marknadsekonomi och konkurrens ska medföra välstånd och dynamiska förbättringar av produkter och tjänster är att spelreglerna följs av deltagarna. Det innefattar bland annat att informationen från köpare och säljare måste vara sanningsenlig. På Coops hemsida står det att ärlighet ska vara en del av värdegrunden. Det förefaller finnas en del förbättringsarbete att göra utifrån det vid marknadsavdelningen.



Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. SvD. GP. GP igen. Mer GP. SvD. DN.

Tillåt studenter att arbeta fritt

Den höjning som regeringen har genomfört av fribeloppet, det vill säga den summa en student får tjäna innan studiemedlet begränsas, är mycket välkommen. Arbetslivserfarenhet är positivt för både individen och samhället. Ingen tjänar på att studenter behöver gå och oroa sig över vilket kalenderhalvår en löneutbetalning ska landa på. Det är bra att fler trycker på för ytterligare libraliseringar av CSN-reglerna så att studenter kan arbeta i den grad de själva finner lämpligt. Liberala Studenter anser att fribeloppet bör avskaffas helt.


Ett oskoj besked i brevlådan

För lånedelen förefaller det finnas få skäl att behålla fribeloppet överhuvudtaget eftersom det rör sig om ett räntebärande lån. Frågan om huruvida fribeloppet för bidragsdelen behöver avskaffas för personer som tjänar en bra bit över 20 000 kr i månaden behöver debatteras mer. För egen del hör jag till dem som anser att det räcker om fribeloppet för bidragsdelen utökas mycket kraftigt, minst till en kvarts miljon i bruttoinkomst per år. Att behålla någon slags behovsprövning av studiebidraget är i linje med att nästan alla andra bidrag i samhället är behovsprövade. Ingen anser exempelvis att alla medborgare ska ha ett socialbidrag i botten och sedan sin ordinarie inkomst ovanpå det. Studiemedelssystemets grundsyfte är att möjliggöra för alla, oavsett ekonomisk bakgrund, att studera. Höginkomsttagare har redan de ekonomiska förutsättningarna för att kunna studera vid sidan av arbetet om de vill. Att ge uppåt 3000 kr per månad i bidrag till en höginkomsttagare som läser en kvällskurs bör enligt min mening inte prioriteras.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Läs vad Joakim Holmertz i LUF anser i frågan.

Hög BNP i sig ej skadligt

Hög BNP, alltså hög ekonomisk aktivitet, är inte i sig skadligt för miljön. BNP har blivit ett skällsord för ohållbar ekonomi, men BNP säger egentligen ingenting om huruvida de underliggande ekonomiska transaktionerna som utgör ekonomin är miljöskadliga eller inte. Vi kan i princip mångdubblera ekonomin (BNP) i en avancerad tjänsteekonomi utan att miljön tar skada. En lägre BNP är heller ingen garanti för att miljöförstöring undviks - det är många kommunistiska diktaturer ett bra exempel på. Lika lite som BNP är ett klockrent mått på välstånd, lika lite är minimerad BNP ett lämpligt mål för miljörörelsen.

Om en person är beredd att betala ett visst antal kronor för att få en vara eller en tjänst, och en annan person på frivillig basis är beredd att mot betalning utföra tjänsten eller producera varan, så gynnas båda parter av transaktionen utförs. Om många sådana frivilliga transktioner genomförs kan man anta att välståndet är högre än om transaktionerna inte hade genomförts. Därför är hög BNP, och tillväxt i BNP, ett mått på välstånd. Ett trubbigt mått, javisst. Många goda ting i livet är gratis och BNP-måttet fångar inte de kvalitetsförbättringar som hela tiden sker kring tjänster och produkter. Samtidigt fångar BNP inte upp negativa företeelser såsom miljöförstörelse och brottslighet. Men BNP är inte irrelevant och inte per automatik miljöskadligt. Det vore olyckligt om miljörörelsen brände allt krut på att sätta käppar i hjulen för all ekonomisk utveckling. Det finns många andra metoder som har mycket bättre utsikter för att lyckas skydda jordens ekosystem, den biologiska mångfalden och säkerställa en god livsmiljö för människor.


Sädesärlan är en av jordens cirka 10 000 fågelarter. Här fotad på sommarbesök från Afrika.

Vi måste inte lönearbeta mindre, såsom vissa inom miljörörelsen tror, utan med rätt saker. Självklart vill vi ha avancerade tjänster såsom sjukvård i världsklass, toppkvalitativ utbildning för både barn och vuxna samt andra miljövänliga tjänster såsom hjälp av en personlig tränare som ger oss förutsättningar för god hälsa. Det förutsätter arbetsdelning och specialisering. Att hävda att arbetsdelning (hög BNP) är negativt är indirekt att hävda att alla borde odla sin egen potatis, samtidigt som man forskar fram sitt eget cancerläkemedel och utvecklar sitt eget lågenergikylskåp. För alla utom möjligen Leonardo da Vinci vore det svårt att excellera inom alla dessa fält samtidigt.

Vägen framåt på miljöområdet går bland annat via teknikutveckling samt resurs- och energieffektivisering. Principen om att förorenaren betalar är en rimlig utgångspunkt för miljöpolitiken. Det är rätt att genomföra en grön skatteväxling med höjda skatter på miljöskadliga utsläpp och sänkt skatt på positiva företeelser såsom arbete. Det är viktigt att skicka signalen att det kommer att löna sig att beakta resurs- och energianvändning i alla beslut, allt från val av bostad, transportmedel och matvanor. En grön liberal politik kan definitivt driva på i denna riktning.

DN Debatt om klimatet. Mer klimatdebatt och replik. Klimatchatt. Därför blundar du för klimathotet. GP om isbjörnens utsatta läge. Forskarreplik. SvD. GP.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm