JAS Gripen borde användas till spaning för att snabbt skapa en överblick när framtida katastrofer drabbar Sverige. Vidden av den japanska jordbävnings- och tsunamikatastrofen har successivt "växt", trots att de gigantiska tsunamiskadorna troligen har varit observerbara från redan någon timme efter jordbävningen. Lågt flygande snabba jaktplan torde ha en god förmåga att tidigt ge en överblick. Landbaserad spaning har inte samma möjligheter. Om el och telefoni är utslaget är inte heller människors nödsamtal en fungerande informationskälla. Kanske hade tidiga överflygningar med snabba jaktplan med fotomöjligheter längst den tsunamidrabbade japanska kusten tidigare kunnat ge en bild av hur hårt drabbade vissa städer var?
Tsunamin 2004 och Estonia-katastrofen är andra tillfällen när snabba spaningsflyginsatser eventuellt hade kunnat spela en roll för de många drabbade. Trots att juldagstsunamin snabbt fick extrema konsekvenser tog det flera dagar innan man insåg vidden av katastrofen. Ingen vet i vilken form nästa katastrof kommer. Vilken förmåga har Gripen att ta bilder, filma och rapportera hem elektroniskt i realtid för vidare analys? Hur är förmågan att fotografera nattetid? Beröringsskräck för att använda militära resurser vid katastrofer är något vi inte behöver känna i ett land med en så stabil demokrati som den svenska.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
SvD. DN. Mer SvD. SvD. DN. Mer DN. GP. GP. SvD. DN. DN.
21 mars 2011
17 mars 2011
Äntligen!
Det är välkommet att regeringen nu preciserar hur man avser åtgärda de rigida CSN-reglerna kring studieperioder och poängberäkning som får heltidsutbildningar att klassificeras som deltidsutbildningar, vilket har drabbat många studenters ekonomi. Denna typ av onödiga barriärer kring studier riskerar att hindra människor från att vilja studera och måste åtgärdas, vilket vi i Liberala Studenter tidigare har krävt.
När detta problem är löst vore det önskvärt om regeringen vänder blicken mot studenters möjlighet att arbeta vid sidan om studierna i den grad studenterna själva finner lämpligt. Fribeloppstaket för studiemedlet, det vill säga den summa en student får tjäna innan studiemedlet begränsas, bör avskaffas helt för lånedelen och åtminstone höjas kraftigt för bidragsdelen.
En annan fribeloppsfråga som kan kräva ny lagstiftning är CSN:s rigida fokusering på kalenderhalvår som ibland leder till återkrav för studiemedel som erhålls under en utbildning som planenligt avslutas mitt i ett kalenderhalvår, på grund av inkomster som intjänas efter att utbildningen har avslutats. Varför ska man straffas för att man jobbar efter utbildningen? Det är orimligt och utgör ett uppenbart brott mot arbetslinjen.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
DN
När detta problem är löst vore det önskvärt om regeringen vänder blicken mot studenters möjlighet att arbeta vid sidan om studierna i den grad studenterna själva finner lämpligt. Fribeloppstaket för studiemedlet, det vill säga den summa en student får tjäna innan studiemedlet begränsas, bör avskaffas helt för lånedelen och åtminstone höjas kraftigt för bidragsdelen.
En annan fribeloppsfråga som kan kräva ny lagstiftning är CSN:s rigida fokusering på kalenderhalvår som ibland leder till återkrav för studiemedel som erhålls under en utbildning som planenligt avslutas mitt i ett kalenderhalvår, på grund av inkomster som intjänas efter att utbildningen har avslutats. Varför ska man straffas för att man jobbar efter utbildningen? Det är orimligt och utgör ett uppenbart brott mot arbetslinjen.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
DN
11 mars 2011
Betydelsen av blixtsnabba insatser
Japan förefaller snabbt ha mobiliserat betydande resurser för att möta den jordbävnings- och tsunamikatastrof som drabbade landet på fredagen. Att hela landet i någon grad skakade av jordbävningen bidrog antagligen till krismedvetenheten. Att det inträffade en vardagseftermiddag strax före klockan 15 var samtidigt tur i oturen. Annat var det vid tsunamikatastrofen på juldagen 2004 när ingen tydlig information kom fram snabbt. Katastrofer som tsunamin och Estonia-olyckan nattetid 1994 speglar vilken tid det kan ta att mobilisera rätt resurser när katastrofer inträffar utanför ordinarie arbetstid när bemanningen är låg och många kanske sover. När man läser tidsaxeln över Estonia-katastrofen är det beklämmande att se hur många timmar, och därmed människoliv, som gick till spillo för att olika relevanta resurser inte aktiverades direkt.
Även terrordådet i Stockholm sent en lördagseftermiddag 2010 föder orosmoln kring vilken beredskap de relevanta myndigheterna har på obekväma arbetstider. Man får hoppas att polisen och Säpo internt arbetade snabbare än vad deras mediakommunikation indikerade. Explosionerna inträffade på lördagseftermiddagen klockan 16:52 och 17:02. Vid söndagsförmiddagens presskonferens klockan 10 uppgavs att man inte visste säkert om det fanns något samband mellan de båda explosionerna. Detta trots att den stora närheten i såväl tid som rum mellan de båda explosionerna redan från start innebar att sannolikheten att händelserna inte skulle vara relaterade får anses ha understigit fem procent - det är trots allt hyfsat ovanligt med explosioner på Drottninggatan. Detta borde rimligen ha varit skäl nog att aktivera en mängd resurser. Man behövde sedan inte vara Sherlock Holmes för att koppla ihop de mail och ljudfiler som skickades till TT och Säpo med personen vars bil hade exploderat på Drottninggatan och vars ägare låg kvar på en tvärgata. Myndigheterna förefaller dock inte ha varit säkra nog i sina bedömningar för att kommunicera en sådan slutsats 17 obekväma helgtimmar efter explosionerna. I bästa fall berodde det på en vilja att vara försiktig. Men kan vi utesluta att det berodde på att man helt enkelt inte kallade in tillräckligt med kompetent personal på lördagskvällen och natten? Katastrofer inträffar inte bara måndagar-fredagar kl 9-17 och det måste beaktas när samhällsskyddet byggs upp.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
Även terrordådet i Stockholm sent en lördagseftermiddag 2010 föder orosmoln kring vilken beredskap de relevanta myndigheterna har på obekväma arbetstider. Man får hoppas att polisen och Säpo internt arbetade snabbare än vad deras mediakommunikation indikerade. Explosionerna inträffade på lördagseftermiddagen klockan 16:52 och 17:02. Vid söndagsförmiddagens presskonferens klockan 10 uppgavs att man inte visste säkert om det fanns något samband mellan de båda explosionerna. Detta trots att den stora närheten i såväl tid som rum mellan de båda explosionerna redan från start innebar att sannolikheten att händelserna inte skulle vara relaterade får anses ha understigit fem procent - det är trots allt hyfsat ovanligt med explosioner på Drottninggatan. Detta borde rimligen ha varit skäl nog att aktivera en mängd resurser. Man behövde sedan inte vara Sherlock Holmes för att koppla ihop de mail och ljudfiler som skickades till TT och Säpo med personen vars bil hade exploderat på Drottninggatan och vars ägare låg kvar på en tvärgata. Myndigheterna förefaller dock inte ha varit säkra nog i sina bedömningar för att kommunicera en sådan slutsats 17 obekväma helgtimmar efter explosionerna. I bästa fall berodde det på en vilja att vara försiktig. Men kan vi utesluta att det berodde på att man helt enkelt inte kallade in tillräckligt med kompetent personal på lördagskvällen och natten? Katastrofer inträffar inte bara måndagar-fredagar kl 9-17 och det måste beaktas när samhällsskyddet byggs upp.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
19 januari 2011
RUT skapar välbehövda jobb
Arbetslöshet har många olika orsaker. Bland annat har global konkurrens inom framförallt tillverkningssektorn och ett högt svenskt skattetryck för tjänstesektorn gjort enklare arbeten ovanliga. Ett viktigt svar på jobbutmaningen är att satsa på utbildning och forskning eftersom anställningsbarhet och utbildningsnivå hänger tätt ihop. Anställningsbarhet behöver vara fokus i jobbpolitiken, sida vid sida med åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta, anställa och driva företag.
Det är dock viktigt att det samtidigt finns enkla, vita vägar in i arbetslivet. Trösklarna in till arbetsmarknaden får inte vara för höga. En levande sektor för hushållsnära tjänster bör därför tillåtas frodas. Bedömningar är alltid behäftade men osäkerhet, men Företagarna har uppskattat att antalet nya RUT- och ROT-jobb fördubblades under fjolåret.
RUT-avdraget låter en mer levande tjänstesektor bidra till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. RUT-avdraget minskar otryggt svartarbete och skapar nya vita arbetstillfällen med social trygghet. Att försvåra för svartarbete bidrar vidare till ett rättvisare konkurrensläge. RUT frigör också tid för dem som utnyttjar det, vilket kan möjliggöra för dessa personer att arbeta fler timmar, till gagn för både statskassan och välfärden. RUT-avdraget underlättar även livspusslet för barnfamiljer och ger ett ökat självbestämmande för äldre.
Väsensskilda arbetsverktyg? Idag kan man få avdrag för både fönsterputsning (RUT) och fönstermålning (ROT)
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
Det är dock viktigt att det samtidigt finns enkla, vita vägar in i arbetslivet. Trösklarna in till arbetsmarknaden får inte vara för höga. En levande sektor för hushållsnära tjänster bör därför tillåtas frodas. Bedömningar är alltid behäftade men osäkerhet, men Företagarna har uppskattat att antalet nya RUT- och ROT-jobb fördubblades under fjolåret.
RUT-avdraget låter en mer levande tjänstesektor bidra till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. RUT-avdraget minskar otryggt svartarbete och skapar nya vita arbetstillfällen med social trygghet. Att försvåra för svartarbete bidrar vidare till ett rättvisare konkurrensläge. RUT frigör också tid för dem som utnyttjar det, vilket kan möjliggöra för dessa personer att arbeta fler timmar, till gagn för både statskassan och välfärden. RUT-avdraget underlättar även livspusslet för barnfamiljer och ger ett ökat självbestämmande för äldre.
Väsensskilda arbetsverktyg? Idag kan man få avdrag för både fönsterputsning (RUT) och fönstermålning (ROT)
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
11 januari 2011
Energieffektivisera mera!
Resurs- och energieffektivisering har potentialen att minska negativ miljöpåverkan och utgör viktiga inslag i en hållbar utveckling. Tuffa omställningskrav och konkurrens tenderar att leda till förbättringar av teknik och användning. Det är därför positivt att successivt höjda krav på energieffektivisering i bostadssektorn övervägs. Samtidigt är det förstås angeläget att kraven utformas så att de inte blir en hämsko för nybyggnation av bostäder. Positiva exempel på senare tid visar att det är möjligt att bygga hus med mycket effektiv energianvändning, vilket förstås leder till lägre driftskostnader och i slutänden lägre bostadskostnader.
Med en grön skatteväxling som beskattar miljöskadliga utsläpp och sänker andra skatter, såsom skatten på arbete, lönar det sig för alla att tänka igenom sin resurs-och energianvändning. En ambitiös miljöpolitik behöver inte innebära stora begränsningar av människors levnadsstandard.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
Med en grön skatteväxling som beskattar miljöskadliga utsläpp och sänker andra skatter, såsom skatten på arbete, lönar det sig för alla att tänka igenom sin resurs-och energianvändning. En ambitiös miljöpolitik behöver inte innebära stora begränsningar av människors levnadsstandard.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
9 januari 2011
Dödsstraff är barbariskt och meningslöst
Dödsstraffet praktiseras tyvärr fortfarande i ett antal länder såsom USA, Kina, Iran, Saudiarabien, Pakistan och Japan. Dödsstraffet utgör ett barbariskt, meningslöst dödande som kränker rätten till liv och för tankarna till medeltiden. Dödsstraff förefaller inte ha någon betydande allmänpreventiv effekt rörande brottsligheten. Samtidigt finns risken att oskyldiga avrättas. Att låsa in personer som begår de grövsta brotten på livstid räcker gott och har hög individualpreventiv effekt för framtida brottslighet.
I Europa kan vi vara stolta över att dödsstraff inte är förenligt med EU-medlemskap, vilket anses ha bidragit till exempelvis Turkiets avskaffande av det grymma straffet. På den europeiska kontinenten är det bara diktaturen Vitryssland som både utdömer och verkställer dödsstraff. Mer om Vitrysslands kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat i samband med det senaste presidentvalet, kan läsas på Infobelarus.nu.
Kriminalpolitiken bör ha inriktningen att även personer som döms till riktigt långa fängelsestraff ska ha vård. Samtidigt behöver progressiviteten för notoriska återfallsbrottslingar ses över. Det är stötande att personer i Sverige kan dömas gång på gång i tiotals rättegångar utan att det i rimlig grad resulterar i successivt allt längre fängelsestraff. "Three strikes law" som vissa amerikanska delstater tillämpar är dock alldeles för långtgående.
Amnesty listar flera bra argument emot dödsstraff. DN och GP om skjutningen i Tucson, USA. Dagens Nyheter.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
I Europa kan vi vara stolta över att dödsstraff inte är förenligt med EU-medlemskap, vilket anses ha bidragit till exempelvis Turkiets avskaffande av det grymma straffet. På den europeiska kontinenten är det bara diktaturen Vitryssland som både utdömer och verkställer dödsstraff. Mer om Vitrysslands kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat i samband med det senaste presidentvalet, kan läsas på Infobelarus.nu.
Kriminalpolitiken bör ha inriktningen att även personer som döms till riktigt långa fängelsestraff ska ha vård. Samtidigt behöver progressiviteten för notoriska återfallsbrottslingar ses över. Det är stötande att personer i Sverige kan dömas gång på gång i tiotals rättegångar utan att det i rimlig grad resulterar i successivt allt längre fängelsestraff. "Three strikes law" som vissa amerikanska delstater tillämpar är dock alldeles för långtgående.
Amnesty listar flera bra argument emot dödsstraff. DN och GP om skjutningen i Tucson, USA. Dagens Nyheter.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
4 januari 2011
På väg mot nollvisionen
När trafikåret 2010 summeras kan en glädjande minskning av antalet trafikdöda till 270 personer noteras. Det är inte länge sedan antalet trafikdöda årligen motsvarade de svenskar som omkom i Estonia-katastrofen. Det finns stor anledning att känna förtroende för det trafiksäkerhetsarbete som långsiktigt bedrivs inom ramen för nollvisionen.
Hög hastighet, frontalkollisioner, alkohol och trötthet skördar tyvärr fortfarande många offer. Vägverkets satsningar på lägre hastigheter är en fullföljning av en mycket framgångsrik svensk trafikpolitik när det gäller att minska antalet dödade och skadade. Fartkameror har visat sig ha god effekt för att förhindra olyckor. Satsningar på mitträcken och mötesfria vägar är också mycket viktiga och behöver fullföljas. Utökade krav på alkolås för rattfyllerister behöver även övervägas. Att förbjuda användandet av olika former av kommunikationsutrustning i bilar förefaller dock som en oproportionerlig åtgärd. Ökad forskning behövs kring de risker som användandet av kommunikationsutrustning kan medföra.
Vid sidan av svenska myndigheter har företagen gjort stora insatser. Teknikutveckling av allt från krockkuddar till antisladdsystem har stor betydelse. Bland annat Saab, Volvo och Autoliv ligger bakom många viktiga innovationer som sprids globalt och bidrar till lägre trafikdödlighet i världen. Trafiksäkerhet är något som Sverige på olika sätt exporterar till andra länder, vilket förhoppningsvis kan ske i ännu större skala framöver.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
Hög hastighet, frontalkollisioner, alkohol och trötthet skördar tyvärr fortfarande många offer. Vägverkets satsningar på lägre hastigheter är en fullföljning av en mycket framgångsrik svensk trafikpolitik när det gäller att minska antalet dödade och skadade. Fartkameror har visat sig ha god effekt för att förhindra olyckor. Satsningar på mitträcken och mötesfria vägar är också mycket viktiga och behöver fullföljas. Utökade krav på alkolås för rattfyllerister behöver även övervägas. Att förbjuda användandet av olika former av kommunikationsutrustning i bilar förefaller dock som en oproportionerlig åtgärd. Ökad forskning behövs kring de risker som användandet av kommunikationsutrustning kan medföra.
Vid sidan av svenska myndigheter har företagen gjort stora insatser. Teknikutveckling av allt från krockkuddar till antisladdsystem har stor betydelse. Bland annat Saab, Volvo och Autoliv ligger bakom många viktiga innovationer som sprids globalt och bidrar till lägre trafikdödlighet i världen. Trafiksäkerhet är något som Sverige på olika sätt exporterar till andra länder, vilket förhoppningsvis kan ske i ännu större skala framöver.
Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)