1 september 2011

Allt olämpligt kan inte förbjudas

Det är omöjligt att förbjuda allt som är olämpligt att göra medan man kör bil. Troligen är det bättre att behålla den generella lagstiftning vi har idag. Det finns stora fördelar med användning av kommunikationsutrustning och därför vore det olyckligt att förbjuda alla former av mobilsamtal under körning. Ny forskning bekräftar det vi har påtalat tidigare: man kör bil främst med ögonen och det är oacceptabelt att ta synen från trafikmiljön ens i ett fåtal sekunder och exempelvis sms:a, men mobilsamtal i sig behöver inte vara trafikfarliga.



De nya forskningsrönen torde ge stöd åt bedömningen att inte heller samtal utan handsfree bör förbjudas. Taffliga försök att koppla in en handsfree under färd när det ringer skulle snarare stjälpa än hjälpa. Det behöver inte heller vara farligt att läsa ett SMS vid ett rödljus. Och om man ändå ska göra det är det bättre att hålla mobilen i ratthöjd och titta framåt än att gömma mobilen i knät och titta nedåt. Om vi börjar förbjuda specifika handlingar under bilkörning finns även risken att några tror att det som inte är förbjudet inte är olämpligt. Men hoten mot förarens koncentration är många och ingen förbudslista i världen kan täcka in allt.

Vilka åtgärder jag däremot anser att vi i Sverige bör vidta för att vidareutveckla vår världsledande position inom trafiksäkerhet kan läsas om i tidigare blogginlägg.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SVT. DN GP SvD. DN DN GP. Exp. SR.

22 augusti 2011

Åtgärder behövs mot skadliga luftpartiklar

Luftkvaliteten är generellt ett stort problem i Stockholms innerstad och det beror inte minst på fordonstrafiken. Avgaserna är farliga, däckens friktion mot vägbanan river upp skadliga partiklar och det har kommit rapporter om att även bromsar orsakar skadliga utsläpp. Larmrapporterna om höga partikelhalter i Stockholmsluften måste tas på allvar och leda till åtgärder. Det gälller även rapporterna om den farliga luften i tunnelbanan.

Automatiska skjutdörrar mellan perrongen och spåren i tunnelbanan är en åtgärd som ibland förespråkas för att minska risken för att någon ramlar eller puttas ned på spåret, samtidigt som det minskar risken för självmord. Det vore intressant med forskning kring om sådana dörrsystem kan utformas på ett sätt som även minskar mängden skadliga partiklar i perrongluften och i tunnelbanevagnarna.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN

15 augusti 2011

Frihetens framsteg firas i Baltikum

Idag firar vi tjugoårsminnet av att våra grannländer i Baltikum äntligen fick sin frihet efter ett halvt sekel av kommunistiskt förtryck. Tillsammans med historiska händelser som Berlinmurens fall och Tysklands återförenande utgjorde de baltiska ländernas självständighet ytterligare en milstolpe på vägen mot ett friare Europa. Samtidigt som vi minns forna framsteg måste vi fortsätta arbetet för frihet för människorna i Europas sista diktatur - Vitryssland. Liberalt arbete mot den vitryska regimens kränkningar av mänskliga rättigheter kan följas på Infobelarus.nu och Silcs hemsida.

Många av de tidigare kommunistiskt styrda östeuropeiska länderna har efter reformprocesser tagit steget in i den europeiska gemenskapen och hamnat i bättre utvecklingsbanor. Estland var tillsammans med Sverige och Luxemburg de få länder som klarade EU:s budgetregler i fjol. EU är efter en lång period av frihetsspridande en gemenskap för 27 länder med fler kandidater på väg in, däribland Island i nordväst och Kroatien i söder. Det antagna Lissabonfördraget ger bättre förutsättningar att styra ett EU med alltfler medlemsländer. EU:s dörr bör alltid stå öppen för grannländer som lever upp till unionens krav på demokrati och mänskliga rättigheter. Samtidigt är det viktigt att EU inte slutar ställa krav på kandidatländerna så fort de formellt kommit med i unionen. Även i etablerade EU-länder förekommer tyvärr brott mot de viktiga principer som det europeiska samarbetet vilar på. Litauens klavertramp kring synen på homosexualitet är ett skrämmande exempel.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Aftonbladet. SvD. DN ledare. SvD Brännpunkt.

4 augusti 2011

Forskningsfronten flyttas framåt

De nya uppgifterna om möjligt vattenmars är mycket intressanta. Det är spännande att följa människans jakt på ny kunskap, både beträffande livet på jorden och den fantastiska rymden med himlakroppar på smått ofattbara avstånd. Den nya internationella forskningsanläggningen ESS i Lund kommer säkert att bidra till den angelägna uppgiften att höja intresset för vetenskap. Man bör aldrig glömma bort värdet av grundforskning utan omedelbar tillämpning. Att människan försöker förstå sin omvärld har ett egenvärde.



Människans ackumulerade kunskap har nu utvecklats under årtusenden - även Einstein stod på tidigare forskares axlar när han tog fram sina omvälvande relativitetsteorier. Vem skulle spontant tro mig om jag häver ur mig att man rent teoretiskt på 52 år kan åka fram och tillbaka till stjärnan Betelgeuse i stjärnbilden Orion som ligger 590 ljusår bort? Och att det, när man kommer tillbaka, skulle ha gått nästan 1200 år på jorden, men bara 52 år på rymsskeppet? (exempel från boken Rumtid av Sören Holst). Einstein ruskade om den rådande världsbilden och vi kan säkert vänta oss mer fantastiska upptäckter i framtiden om vi vårdar idealen från upplysningstiden.



Johan Lind, Liberala Studenter Stockholm

26 juli 2011

Alla ideologier måste tåla kritik

Att diskutera olika ideologier är något centralt i demokratin. Alla ideologier med anspråk på hur hela samhället bör organiseras måste i en demokrati tåla kritik. Islam är en religion och Sverige ska ha religionsfrihet. Men islamism är en ideologi som anser att religionen islam bör genomsyra hela samhället och styra alla människors liv. Företrädare för alla ideologier, vare sig det rör sig om socialliberalism, kommunism, socialdemokrati, nazism, konservatism, libertarianism, nyliberalism eller islamism måste finna sig i att kunna vara föremål för kritik.

Det är fullt rimligt att i det demokratiska samtalet påtala att islamismen inte förespråkar vare sig religionsfrihet, det mångkulturella samhället, yttrandefrihet, jämställdhet mellan könen eller sexuella minoriteters rätt att ens leva. Min uppfattning är att det är svårt att se hur ett samhälle präglat av ideologin islamismens värderingar skulle kunna kombineras med demokrati och mänskliga rättigheter för alla.

Ovanstående resonemang står inte i motsats till uppfattningen att det behöver göras mer för att bekämpa islamofobi i Europa. Mer behöver helt klart göras för att bekämpa diskriminering och rasism i såväl Sverige som andra länder. Man måste dock göra en åtskillnad mellan rasism och kritik av en ideologi. Det vore olyckligt om Lisa Bjurwalds uttalande i DN om att det råder brist på tabu mot antimuslimska idéer skulle tolkas som att det bör vara tabu att i ett demokratiskt samtal kritisera ideologin islamism. Jag hoppas att Lisa Bjurwald i sin bok går in mer i närkamp med dessa resonemang än vad en enskild tidningsartikel kan göra.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD-inlägg kring rasism. Mikael Ståldal om begreppet islamofobi. SvD.

16 juli 2011

Hur trafiksäkerhetsarbetet bör inriktas

Det finns stor anledning att känna förtroende för det svenska trafiksäkerhetsarbete som långsiktigt bedrivs inom ramen för nollvisionen. Vägverkets satsningar på lägre hastigheter är en fullföljning av en mycket framgångsrik svensk trafikpolitik när det gäller att minska antalet dödade och skadade. Fartkameror har visat sig ha god effekt för att förhindra olyckor. Satsningar på mitträcken och mötesfria vägar är också mycket viktiga och behöver fullföljas. Utökade krav på alkolås för rattfyllerister behöver även övervägas. Att helt förbjuda användandet av olika former av kommunikationsutrustning förefaller dock som en oproportionerlig åtgärd. Det går inte att förbjuda allt som är olämpligt att göra medan man kör bil och frågan är om det inte är bättre att behålla den generella lagstiftning vi har idag.

Det är rimligt att sträva efter att förhindra alla olyckor, men det är särskilt angeläget att rikta åtgärder mot de olyckstyper som drabbar oskyldiga människor som gör rätt för sig i trafiken. Det är exempelvis mycket viktigt att förhindra de olyckor där personbilar frontalkolliderar med alkoholpåverkade lastbilschaufförer vars lastbilar kommit över på fel sidan vägen. De MC-förare som kör för fort och kör ihjäl sig själva i singelolyckor har däremot i högre grad ett eget ansvar för sina olyckor, så länge samhället vid körkortsutbildningen tydligt har upplyst dem om de risker som finns med exempelvis fortkörning.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Anders Ygeman (S) i DN. GP. GP. DN ledare.

13 juli 2011

Oacceptabel extremism förtjänar inga skattepengar

Det är oacceptabelt att skattemedel har gått till att finansiera en verksamhet som uppenbart bryter mot principerna om demokrati och alla människors lika värde. Rimligen bör de beviljade pengarna krävas tillbaka av organisationen bakom Muslim.se där man kan läsa att kvinnor inte bör få tala med främmande män och att homosexualitet bör bestraffas med döden. Nu behöver de demokratiska principerna värnas genom konkreta beslut från i första hand berörda myndigheter och eventuellt även ansvariga politiker. Yttrandefriheten är förstås självklar, men skattemedel bör inte gå till organisationer som aktivt motarbetar demokrati och mänskliga rättigheter.

Demokratiminister Birgitta Ohlsson har gjort ett bra generellt uttalande med anledning av Per Gudmundsons ledare om Ungdomsstyrelsens bidrag till Sveriges Imam Förbund: "Som demokratiminister verkar jag för att främja demokrati och bekämpa politisk och religiös extremism. Jag blir därför oerhört upprörd och besviken varje gång statliga medel går till organisationer som hyser antidemokratiska värderingar". Det är särskilt bra att uttalandet om extremism inte föregås av det från regeringshåll vanliga uttrycket "våldsbejakande" eftersom extremism kan vara problematisk även om den inte använder just våld som arbetsmetod. Varningslamporna bör alltid blinka rött när någon aktivt arbetar för ett samhälle som förtrycker kvinnor och sexuella minoriteter, oavsett hur detta arbete bedrivs.

Alla ideologier med anspråk på hur hela samhället bör organiseras måste i en demokrati tåla kritik. Islam är en religion och Sverige ska ha religionsfrihet. Men islamism är en ideologi som anser att religionen islam bör genomsyra hela samhället och styra alla människors liv. Alla ideologier, vare sig det rör sig om socialliberalism, kommunism, socialdemokrati, nazism, konservatism, libertarianism, nyliberalism eller islamism måste finna sig i att kunna vara föremål för kritik. Med det sagt framför jag min uppfattning om ideologin islamism: Det är svårt att se hur ett samhälle präglat av ideologin islamismens värderingar skulle kunna kombineras med demokrati och mänskliga rättigheter för alla.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. DN. DN. DN signerat. LUF-bloggat.
Uppföljning.