7 mars 2013

Public Service via skattsedeln, tack

Fjolårets förslag om ny finansiering av ett oberoende Public Service genom skattsedeln borde dammas av och genomföras, med vissa justeringar. Ett par av fördelarna med förslaget var att kostnaderna kring avgiftsuppbörden skulle minska och att det skulle rätta till den tidigare orättvisan mellan ensamstående och sammanboende.

De som har arbetat och arbetar vid Radiotjänst har gjort en viktig insats för att säkerställa ett oberoende Public Service, något som är av betydelse för vår demokrati. Om vi framöver kan hitta en en mer kostnadseffektiv metod för att finansiera Public Service är det dock positivt att dessa personer friställs och kan gå vidare till nya angelägna arbetsuppgifter i andra sammanhang.

En risk man kan tänka sig med den föreslagna modellen var dock att den nya Public Service-skatten skulle bli kostsam för de låginkomsttagare som idag kan välja bort TV/TV-licens. Dessa skulle inte längre att kunna undslippa Public Service-skatten genom att välja bort TV-innehav. Det skulle förstås kunna ses som en fördel om så många som möjligt är med och betalar för Public Service, men de fördelningspolitiska konsekvenserna bör nog beaktas mer. För att säkerställa att låginkomsttagare inte påverkas alltför negativt av förändringen kan man höja samhällets olika inkomstgrundskydd, eller bestämma att man bara behöver betala Public Service-skatten vid inkomster över vissa nivåer.

Vidare kan man fundera över var taket för Public Service-skatten bör ligga. Med ett tak på i storleksordningen 1400 kr per år skulle skatten i allt väsentligt vara regressiv och alltså innebära relativt sett mindre skatt för höginkomsttagare. De små progressiva inslag som föreslogs skulle inte ha ändrat detta i någon större grad. Detta kan jämföras med att skatten på arbete ju tvärt om är progressiv och alltså innebär relativt sett högre skatt för höginkomsttagare.

Ett alternativ vore att låta Public Service-skatten vara antingen progressiv såsom övrig skatt på arbete, eller åtminstone proportionell. Eller att man åtminstone höjer taket. Det skulle förstås innebära att höginkomsttagare skulle betala mer, men så är det ju redan idag med alla andra offentliga utgifter. De politiska riskerna med att föra fram förslag som innebär tydligt ökad Public Service-beskattning av höginkomsttagare kommer dock sannolikt att försvåra för en större takhöjning.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. GP. SVT. SR. SvD. AB. Exp. Fp. DN. DN. SvD. GP. SvD. SvD. SvD. AB. AB. SVTSvD. SvD. SR. SvD. DN. DN. DN. DN. SvD. SvD. SvD. SvD. SR. SvD. SvD. DN Debatt.

8 kommentarer:

  1. I TVns barndom fanns sk myntTVapparater. De var försedda med ett myntinkast som fungerade ungefär som en parkeringsmätare. Skulle vi inte kunna använda datorer på samma sätt idag och på så sätt debitera folk för det de tittar på?

    Sedan måste jag påpeka att enbart en dator inte är tillräckligt för att man skall kunna se på SVTplay. Man måste har "rätt" program installerade på datorn annars kan man inte se det SVT vill ta betalt för. Idag finns ju datorer överallt men jag har inte hört någon som sett på SVTplay på sin moderna diskmaskin. Om radiotjänst skall börja kräva licensavgifter för datorinnehav måste de kontrollera vilka program som finns installerade...

    SvaraRadera
  2. Ni kanske kanske skulle byta namn till Socialistiska Studenter i Stockholm.

    Jacob

    SvaraRadera
  3. TV-abonnemangslicensbetalare10 mars 2013 11:46

    Om samhället anser att SVT behövs för att få ut meddelanden till allmänheten så bör verksamheten vara skattefinansierad.
    När jag ser på utbudet så finns det inte så värst många viktiga program som jag inte har tillgång till på annat håll. Det är mest sport, repriser och dåliga underhållsprogram. Vaför kan inte sporten och underhållning typ europeiska schlagermästerskapet produceras och sändas av betaltvkanaler? Det känns konstigt att vara tvungen att betala för något som man inte utnyttjar och det känns inte riktigt att i princip alla svenska hushåll skall vara förpliktigade att försörja mediafolk som de inte har någon möjlighet att välja själva. Vi kan alla byta eller avsluta abonnemang på morgontidningen men vi kan inte byta ut de som försörjs av våra licenspengar. Är det rätt att denna priviligerade grupp skall ha trygghet som få andra i samhället kommer i närheten av?

    SvaraRadera
  4. Man kan absolut föra en diskussion om vilka program som Public Service ska producera, och underhållning bör inte vara kärnuppdraget. Man bör dock enligt min mening behålla Public Service för att främja demokrati och vissa andra grundläggande värderingar som vi gemensamt anser är viktiga.

    Även om man själv inte tittar eller lyssnar på Public Service kan man anses få del av de fördelar som Public Service förhoppningsvis medför för demokratin och samhällsutvecklingen. På så sätt är det inte konstigare att gemensamt betala för Public Service än att betala för brandkåren, rättsväsendet eller försvaret.

    Jag anser att det finns indikationer på att länder som saknar kvalitativ Public Service går miste om något. Men visst, det är svårt att veta vad som skulle hända om man tog bort eller snävade in Public Service-uppdraget i Sverige. Självklart medför Public Service en viss utträngningseffekt av program som annars skulle ha producerats av marknaden.

    Att offentlig verksamhet kan innebära anställningsmöjligheter för vissa individer är inte unikt för Public Service (om man nu ska räkna Public Service som offentlig verksamhet). Jag är för övrigt inte övertygad om att alla som arbetar inom Public Service upplever sina anställningar som bergsäkra. Media är generellt en sektor med högt omvandlingstryck.

    SvaraRadera
  5. När har den så kallade oberoende Public Service´n varit oberoende?

    SvaraRadera
  6. http://insyn.stockholm.se/insynInfo.aspx?menuid=232
    Från Insyn Stockholm kan man abonnera på senaste handlingarna angående beslut. Men klickar man på länken, från Exploateringsnämnden:
    "Nu finns protokoll från senaste sammanträdet i Insyn.
    http://insyn.stockholm.se/exploatering/insyn.aspx?id=42&page=record&nodeid=534182 "
    Så får man veta detta:
    "Valt protokoll finns inte eller är inte tillgänglig för visning."

    SvaraRadera
  7. http://graatass.wordpress.com/2013/06/14/nasta-tvangsanslutning-blir-val-till-svenska-spel/

    SvaraRadera
  8. http://www.skrivunder.com/svt-avgiften_ar_ovardig_en_demokratisk_stat

    SvaraRadera