Hellre Köpenhamns-fiasko än halvmesyr

Köpenhamnsmötet resulterade tyvärr inte i någon tillräckligt ambitiös överenskommelse. Det är beklagligt att världens länder inte är beredda att göra större åtaganden. Samtidigt är det bra att mötet inte blev en halvmesyr som hade riskerat att bli ett avlatsbrev i det framtida klimatarbetet. Tvågradersmålet som vision kan faktiskt vara ett bättre utfall än en halvhjärtad överenskommelse med otillräckliga strategier och delmål som ändå inte hade kunnat realisera visionen. Nu kommer nya förhandlingschanser i Tyskland till sommaren och i Mexiko nästa vinter. Klimatfrågan kommer inte att försvinna från agendan och förhoppningsvis har Köpenhamnsmötet belyst klimatproblemen ytterligare.

Det är viktigt att ha en tydlig vision på näthinnan när man utformar dagens politik. Samtidigt är det varken demokratiskt eller effektivt att idag bestämma hur morgondagens generationer ska agera om 40 år. Nya händelseutvecklingar, erfarenheter och kunskaper måste alltid vägas in och tillåtas påverka det framtida beslutsfattandet. Kärnkraftsomröstningen för 30 år sedan kan tjäna som exempel. Att Köpenhamnsmötet resulterade i en uppgörelse om klimatbistånd för de tre närmaste åren 2010-2012 är i detta perspektiv positivt.

Förhoppningsvis kommer den tekniska utvecklingen att ge viktiga bidrag till hanteringen av klimatfrågan och andra miljöproblem. Samtidigt finns dock en stor del av lösningen i ökad energieffektivisering hos individer, företag, organisationer och myndigheter. Där behöver vi inte vänta och hoppas på framtida teknikgenombrott utan kan agera direkt för att säkerställa en god livsmiljö för framtida generationer.

Av Johan Lind

Nygammal kris i den svenska skolan

I veckan presenterades TIMSS Advanced 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study), en internationell studie som syftar till att jämföra skolelevers kunskaper i avancerad fysik och matematik. Resultatet är dystert, men knappast förvånande:

1995 (då den förra studien gjordes) tillhörde Sverige de länder som presterade allra bäst i fysik. 13 år senare ligger resultaten på genomsnittlig nivå.
I matematik låg de svenska eleverna på en genomsnittlig nivå 1995. Idag presterar de långt under det internationella genomsnittet.
Tyvärr brukar det se ut såhär i de internationella undersökningar som rör den svenska skolan. Uppenbarligen har något gått snett, när våra elevers kunskaper tycks minska för varje studie som görs.

Därför satsar nu utbildningsminister Jan Björklund stort på matematikundervisningen. Idag saknar var fjärde lärare som undervisar i matematik utbildning i ämnet.
I framtiden kommer alla låg- och mellanstadielärare behöva läsa minst en termin matematik på universitetet, vilket ju inte är mer än rimligt om man ska undervisa i just matematik.
Ett steg i rätt riktning.

Läs gärna mer om studien här.

Caroline Le Lann Roos

Menar regeringen allvar med sin miljöpolitik?

Den massiva användningen av handelsgödsel på åkrarna är den främsta orsaken till övergödningen av Östersjön. Handelsgödslet bidrar även i hög grad till utsläppen av lustgas, som är starkt klimatpåverkande. Dessutom innehåller gödslet kadmium, som är en biprodukt från brytningen av fosfor. Kadmium är en cancerframkallande tungmetall.
På grund av gödslet hamnar den i vår mat.

Igår beslutade riksdagen att ta bort skatten på handelsgödsel och på kadmium; två kraftfulla verktyg i kampen för en bättre miljö.
Att regeringen verkligen prioriterar klimatet och Östersjön, vilket man säger sig göra, förefaller föga troligt.

Caroline Le Lann Roos

Köpenhamn i fokus

Om drygt tre veckor firar vi nyår 2010. Då är det blott 10 år kvar till när Sveriges koldioxidutsläpp behöver ha minskats med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Finanskrisen har visat att världens ledare kan komma överens i avgörande frågor när det behövs. Köpenhamnsmötet som nu inleds blir förhoppningsvis ett positivt avstamp i det klimatarbete som kommer behöva fortsätta under många år framöver.

Folkets förtroende för Folkpartiet i klimatfrågan är dock fortsatt lågt, enligt en färsk opinionsundersökning. Många Folkpartiväljare känner större förtroende för andra partier, gissningsvis för Miljöpartiet som i undersökningen åtnjuter överlägset störst förtroende och för Moderaterna i spåren av Fredrik Reinfeldts EU-ledarskap. En liberal miljö- och klimatpolitik bör inte fokusera för mycket på kärnkraft. Utan en fortsatt användning av kärnkraft förefaller det visserligen svårt att se hur de svenska koldioxidutsläppen inte skulle bli högre, allt annat lika. Klimatpolitik handlar dock om betydligt mer än om att förespråka ytterligare kärnkraftverk som på grund av långa ledtider ändå inte förmår minska utsläppen på kort sikt.

Utöver satsningar på förnyelsebar energi behöver stora insatser göras när det gäller energieffektivisering. Individens möjlighet att påverka utvecklingen via konsumentmakt i vardagsbeslut är större än vad många tror. Med makt följer ansvar. Genom tydligare klimatmärkning av produkter och tjänster kan möjligheten att ta ansvar stärkas. Det måste samtidigt göras mer ekonomiskt rationellt att agera klimatvänligt. I en rad avseenden är det redan idag bra för plånboken att minska onödig konsumtion och välja miljövänliga alternativ. En fortsatt grön skatteväxling behöver dock genomföras med högre skatt på miljöskadliga alternativ kombinerat med sänkt skatt på positiva företeelser såsom förvärvsarbete.

Kollektivtrafik, promenerande och cyklande måste gynnas. I Stockholm behöver trängselavgifternas nivåer ses över och troligen höjas. Trängselavgifternas synlighet kan vara en förklaring till att de har fått en betydande effekt på trafikmängden. Det kan således vara på sin plats att framhålla hur dyrt det redan idag är att äga och köra bil. Genom att påminna om kostnaderna kan man minska bilåkandet utan ytterligare fördyringar för de personer på landsbygden som kan vara beroende av bilen som transportmedel. Bland bilkostnaderna återfinns att nybilsvärdet kan halveras på tre år, bränslekostnader, servicekostnader, fordonsskatt, försäkring, besiktning, garage & parkeringskostnader, trängselavgifter, tillbehör...

Det är viktigt att framhålla att alla behöver hjälpas åt för att skapa ett hållbart samhälle. Låg- och medelinkomstländer står för en stor del av den förväntade framtida ökningen av exempelvis koldioxidutsläpp och därför måste omfattande miljö- och klimatinvesteringar genomföras där, ofta med investeringsmedel från rikare länder. Samtidigt måste den negativa klimatpåverkan från höginkomstländer minska kraftigt. Tuffa krav på energieffektivisering och miljöförbättringar i rikare länder kommer leda till framtagandet av vassare tekniker, koncept och idéer som får ännu större positiva miljöeffekter i takt med att de används globalt.

Av Johan Lind

På tal om namnlagen..

..så får man tydligen inte kalla sig Slisk, eftersom namnet
"kan väcka anstöt eller kan antas leda till obehag för den som ska bära det".
En något mer liberal inställning vore inte så dumt.

Artikeln finns att läsa på SvD:s hemsida:
www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3786743.svd


Caroline Le Lann Roos

20 år sedan järnridån rullades upp

Idag firar vi tjugoårsminnet av att Berlinmuren revs, vilket banade väg för att Öst- och Västtyskland återförenades. Berlinmurens fall är en tung symbolisk händelse i en ännu större rörelse där flertalet östeuropeiska länder blev fria från kommunismens ok över den ekonomiska utvecklingen, demokratin och mänskliga rättigheter. Många av de tidigare kommunistiskt styrda länderna har efter reformprocesser tagit steget in i den europeiska gemenskapen och hamnat i bättre utvecklingsbanor. Här var Sveriges prioritering av utvidgningsfrågan under det förra EU-ordförandeskapet en pusselbit på vägen. EU är efter en lång period av frihetsspridande en gemenskap för 27 länder med fler kandidater på väg in, däribland Island i nordväst och Kroatien i söder. Det nyss antagna Lissabonfördraget ger bättre förutsättningar att styra ett EU med alltfler medlemsländer. Medborgarnas omtanke stannar inte vid nationalstatsgränserna och rädslan som ibland luftas inför en fortsatt utvidgning av unionen förefaller ofta onödig. Mänskliga rättigheter och liberala principer behöver stärkas i flera länder och EU:s dörr bör alltid stå öppen för grannländer som kan leva upp till unionens krav och vill förhandla om medlemskap. Samtidigt är det viktigt att EU inte slutar ställa krav på kandidatländerna så fort de formellt kommit med i unionen. Även i etablerade EU-länder behövs fortsatta liberaliseringar och reformer.

Av Johan Lind

7 av 10 tar bilen till affären.

Det framgår av Svensk Handels enkätundersökning som presenterades idag. Miljörörelsen har minst sagt mycket att jobba med.
Visst kan man hoppas på tekniska lösningar. Men än finns inte många vettiga alternativ till fossila bränslen, och faktum kvarstår:
Vi står inför en klimatkatastrof.

Det kräver tyvärr uppoffringar. För det blir aldrig lika bekvämt att åka buss som att åka bil. Att vår massiva förbränning av fossila bränslen är ohållbar är inte ens en kontroversiell fråga längre. Det är dags att göra något på riktigt. Här krävs internationella avtal som ställer höga krav, det krävs att man satsar på kollektivtrafik och det krävs insatser från vanliga medborgare.

Här har västländerna ett stort ansvar. Det är de fattiga länderna som kommer drabbas hårdast när missväxt, översvämningar och tyfoner blir allt vanligare.
De första offren har redan skördats.

Caroline Le Lann Roos

Rädda vem?

När forskarvärlden kräver ett torskfiskestopp i Östersjön för att torskbeståndet ska ges en chans att återhämta sig, beslutar EU:s ministerråd att öka kvoterna. Det är galet av främst två skäl:

För ett artbestånd som står på randen till att försvinna, kan det se ut som att beståndet ökar. I själva verket kan det istället vara så att individerna ”håller ihop” för att överleva. Så skedde exempelvis i Grand Banks utanför Kanada innan torsken försvann helt. Efter 20 år har den fortfarande inte kommit tillbaka. Och även om torskbeståndet faktiskt skulle ha ökat i Östersjön, är det alldeles för tidigt att blåsa faran över.

Utfiskningen är inte enda orsaken till att torsken i Östersjön är hotad. Även övergödningen, orsakad av människan, spelar in här. Läckaget av fosfor och kväve till våra sjöar och hav är betydligt större än vad naturen kan hantera. Det resulterar bland annat i algblomning och döda bottnar. På dessa bottnar lägger torsken sina ägg. I Östersjön motsvarar de döda bottnarna en yta lika stor som Danmarks.

Det som påverkar torsken påverkar hela ekosystemet, vilket är viktigt att komma ihåg. Kampen för torsken handlar inte bara om vilken fisk vi kommer se på tallriken i framtiden, utan problemet är betydligt större än så.

Vad är viktigast – att rädda yrkesfiskarna eller att rädda jordklotet?

Av Caroline Le Lann Roos

Äntligen fritt att själv välja namn!

Liberala Studenter Stockholm välkomnar beskedet i regeringsrättsdomen om att en individ numera har rätt att ta sig ett förnamn som traditionellt förknippas med det motsatta könet. Det är en liberal självklarhet att en individ har rätt att själv välja vilket namn hon eller han vill bära. Ingen ska förnekas ett namn med könstillhörighet som motivering. Samtidigt som praxisförändringen i domen är ett steg i rätt riktning krävs ytterligare liberaliseringar för att öka människors möjligheter att själva välja hur de vill tilltalas.

Skatteverkets pressmeddelande finns att läsa här.

Av Johan Lind

Rösta idag!

Idag är sista dagen för att rösta i Europaparlamentsvalet. Det går inte att förneka att besluten som tas i Europaparlamentet påverkar dig och din enskilda situation, därför är det viktigt att du röstar! 

Dessutom innebär en röst att man visar sitt stöd för det demokratiska styrelseskicket. Vi lever trots allt i världens näst största demokrati.

Här kan du läsa mer om Folkpartiets och Olle Schmidts åsikter. 

Kampanj i Flempan!

Idag förgyllde vi Flemingsbergs studentbostäder med information om Fredrik Malm och vår egna brochyr För ett liberalt Europa. Förhoppningvis har alla studenter i Flempan redan röstat liberalt, men de som fortfarande suger på karamellen har nu ett par extra anledningar att rösta på Folkpartiet i EP-valetet! 

Läs mer om Fredrik Malm!

Läs mer om Liberala studenters EU-politik!

Olle - bättre "vote record" får man leta efter

Om du inte riktigt bestämt dig för vad du skall rösta på....

Läs detta: http://erikjosefsson.eu/blogg/2009/05/23/kryssa-olle-schmidt

Det är inte många Folkpartister som hyllas från alla tänkbara håll och kandidater...Olle is the shit!

EP-vals debatt

I måndags drabbade företrädare från alla partier som ställer upp i Europaparlamentsvalet samman i en het debatt på Stockholms Universitet. Självklart var vi i Liberala Studenter där för att sprida det liberala budskapet bland åhörare och förbipasserande.

På scenen hölls den liberala fanan högt av Fredrik Malm, som fullständigt pulvriserade det medelmåttiga motståndet från vänstersidan. Att dessa inte har förstått att det är ett val till Europaparlamentet vi talar om och inte ett riksdagsval är i och för sig ingen nyhet. Men när vänstern debatten igenom enbart ville prata om inrikespolitiska frågor (såsom ungdomsarbetslösheten) eller internationella frågor (såsom Israel-Palestina konflikten), områden som inte Europaparlamentet har några som helst befogenheter över, blir det nästan pinsamt. Detta får en att tro att de antingen inte vet vad Europaparlamentet har för befogenheter, eller så har de helt enkelt inga egna frågor att driva där. Oavsett vilket av alternativen som ligger närmast verkligheten ter det sig något förunderligt att möjliga Europaparlamentariker inte är bättre förberedda än så.

Anna-Maria Corazza Bildt gjorde också den gigantiska tavlan att på det vänsterfeministiska Stockholms Universitet säga nej till ”gnällfeminister”. Ett sus gick genom publiken. Frågan är också hur uppskattad Ella Bolins kamp för sänkta införselkvoter av alkohol var hos studentpubliken.

Liberala Studenter kampanjar på Stockholms Universitet

Vi har under förra veckan kampanjat på Stockholms Universitet. Utdelandet av flygblad var mycket uppskattat från studenterna. Alla vill veta mer inför valet, intresset är på topp och vi fick också många glada tillrop från liberaler som passerade. Summan av kardemumman verkar vara att EP-valet faktiskt drar intresse från väljarna (i alla fall de som är unga och högskolestuderar) och att det faktiskt finns liberaler ute på SU, det tror man inte alla gånger när man sitter på statsvetenskapens föreläsningar...


I söndags var det affischeringsstart vilket kunde märkas överallt i Stockholm. Liberala Studenter var först ut på Stockholms Universitet och lyckades knipa i stort sett alla lyktstoplar. Det enda andra partiet som syntes till var Socialdemokraterna, men deras funktionärer var inte i närheten av lika ungdomligt entusiastiska som Liberala Studenters och de lyckades bara få upp tre affischer. Skicka aldrig gråsossar att göra en studentförbundares jobb verkar sensmoralen vara. S-studenter upp till kamp?

Du kan påverka. Genom att rösta.

Det finns säkerligen något i ditt eget liv, och/eller i din omvärld, som du tycker behöver förändras. Stora saker som små. Men deppa inte för det, som tur är lever du i en demokrati. Du kan göra skillnad!

Om du vill ha en möjlighet att påverka samhället, kräver det dock ditt deltagande. Att bara sitta hemma i soffan och sura räcker tyvärr inte. Om inte du gör något, vem ska då göra det?

Så ta möjligheten den 7 juni att själv välja vem du vill ska påverka din, och 500 miljoner medeuropéers, vardag de nästkommande 5 åren. För om inte du bryr dig, kommer någon annan att bestämma det åt dig.

Missa inte chansen att välja din egen företrädare i EU:s enda direktvalda församling. Se till att du får det Europa du vill ha!

Röstar du inte, klaga inte efteråt.

EU och gränserna

Europaparlamentets kampanj för att få svenska folket att rösta i valet den 7 juni har knappast undgått någon stockholmare. Genom att ställa frågan; hur vill du ha det egentligen? skapar de sannolikt ett intresse bland väljare, som kanske inte tänkt på hur valets utgång kan påverka dem själva.

Sverige frågas exempelvis hur maten ska produceras, hur den ska vara märkt (konsumentupplysning), hur mycket säkerhet som behövs (här i form av fingeravtryck övervakningskameror och polisfigurer) samt vad för soppa som bilen ska köras på.

I andra EU-länder, exempelvis Cypern frågas det också hur gränserna ska se ut. Ska EU vara ett bepansrat fort eller ska gränserna vara möjliga att passera?

Problemet med EU:s gränser är att de är otroligt svåra att ta sig över legalt om man vill arbeta. EU behöver arbetskraften, och handlingskraftiga människor från hela världen vill komma hit och skaffa sig bättre möjligheter. Istället för att få arbetsvisum hamnar de i händerna på människosmugglare. EU behöver helt klart en bättre migrationspolitik.

Dessutom kan de här problemen inte skjutas över på de länder som har gränser mot omvärlden. Vad som händer med de som kommer till EU är hela EU:s angelägenhet, också vår. Därför behöver EU inte bara en humanare men också en gemensam migrationspolitik. Detta kommer Olle Schmidt, nr 2 på Folkpartiets lista kämpa för.

Vi stödjer Olle Schmidt! - din liberala röst i Europaparlamentet

Vi i Liberala Studenter Stockholm har beslutat att göra Olle Schmidt till vår kandidat till Europaparlamentet. Schimdt har som europaparlamentariker på ett utmärkt sätt lyckats omsätta sin liberala övertygelse till praktisk politik, och har vid varje debatt och omröstning stått upp för sina liberala värderingar. Exempel på områden där han utmärkt sig särskilt är personlig integritet, fri rörlighet och global solidaritet. Likt många andra Folkpartister är Olle även en stor vän av Eurosamarbetet. Ni kan vara säkra på att han fortsatt kommer att kämpa för dessa frågor.

Inför kommande mandatperiod kommer Schmidt framförallt att arbeta med dessa frågor:
1. Att motverka de tendenser till protektionism, som vaknat till liv i och med finanskrisen.
2. Att arbeta för ett mer koldioxidsnålt samhälle. Mer kärnkraft!
3. Att arbeta för allas rätt till privatliv, även på internet.

Mer information om Olle Schmidt hittar du på: http://schmidtblogg.blogspot.com

Med vänliga hälsningar
/LS Stockholm

Det Liberala Flaggskeppet Europa

På självaste Europadagen deltog Liberala Studenter Stockholm i lördags i Europas största vattenkarnival Squvalp som anordnas av KTH. Redan klockan 6 på morgonen infann sig 7 hugade liberaler på Smedsuddsbadet på Kungsholmen i Stockholm. Dagen till ära hade bidraget EU-tema och det Liberala Flaggskeppet Europa kunde stolt sjösättas. Den större flotten hade EU-flaggan i topp medan den turkiska flaggan vajade över den mindre flotten. Flaggskeppet lyckades både undvika att blåsa iväg (vilket mest dramatiskt drabbade KTH:s kårstyrelses ballongfarkost) eller brytas isär och kunde landa säkert på stranden.

Den turkiska flotten drogs symboliskt in mot den Liberala Flaggskeppet under färden. Liberala Studenter Stockholm stödjer EU:s fortsatta utvidgning och Turkiets medlemsaspirationer. Vi ser fram emot den dag då unionens gränser går mot Georgien, Armenien, Iran, Irak och Syrien. Det är en intressesfär som heter duga för en organisation som hittintills gjort krig i Europa till en otänkbarhet.

Vidare kan rapporteras att det är riktigt riktigt kallt i Riddarfjärden och att KTH-sittningar inkluderar nachos, spagetti och byxspräckande uppblåsbara hinderbanor.