Om drygt tre veckor firar vi nyår 2010. Då är det blott 10 år kvar till när Sveriges koldioxidutsläpp behöver ha minskats med minst 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Finanskrisen har visat att världens ledare kan komma överens i avgörande frågor när det behövs. Köpenhamnsmötet som nu inleds blir förhoppningsvis ett positivt avstamp i det klimatarbete som kommer behöva fortsätta under många år framöver.
Folkets förtroende för Folkpartiet i klimatfrågan är dock fortsatt lågt, enligt en färsk opinionsundersökning. Många Folkpartiväljare känner större förtroende för andra partier, gissningsvis för Miljöpartiet som i undersökningen åtnjuter överlägset störst förtroende och för Moderaterna i spåren av Fredrik Reinfeldts EU-ledarskap. En liberal miljö- och klimatpolitik bör inte fokusera för mycket på kärnkraft. Utan en fortsatt användning av kärnkraft förefaller det visserligen svårt att se hur de svenska koldioxidutsläppen inte skulle bli högre, allt annat lika. Klimatpolitik handlar dock om betydligt mer än om att förespråka ytterligare kärnkraftverk som på grund av långa ledtider ändå inte förmår minska utsläppen på kort sikt.
Utöver satsningar på förnyelsebar energi behöver stora insatser göras när det gäller energieffektivisering. Individens möjlighet att påverka utvecklingen via konsumentmakt i vardagsbeslut är större än vad många tror. Med makt följer ansvar. Genom tydligare klimatmärkning av produkter och tjänster kan möjligheten att ta ansvar stärkas. Det måste samtidigt göras mer ekonomiskt rationellt att agera klimatvänligt. I en rad avseenden är det redan idag bra för plånboken att minska onödig konsumtion och välja miljövänliga alternativ. En fortsatt grön skatteväxling behöver dock genomföras med högre skatt på miljöskadliga alternativ kombinerat med sänkt skatt på positiva företeelser såsom förvärvsarbete.
Kollektivtrafik, promenerande och cyklande måste gynnas. I Stockholm behöver trängselavgifternas nivåer ses över och troligen höjas. Trängselavgifternas synlighet kan vara en förklaring till att de har fått en betydande effekt på trafikmängden. Det kan således vara på sin plats att framhålla hur dyrt det redan idag är att äga och köra bil. Genom att påminna om kostnaderna kan man minska bilåkandet utan ytterligare fördyringar för de personer på landsbygden som kan vara beroende av bilen som transportmedel. Bland bilkostnaderna återfinns att nybilsvärdet kan halveras på tre år, bränslekostnader, servicekostnader, fordonsskatt, försäkring, besiktning, garage & parkeringskostnader, trängselavgifter, tillbehör...
Det är viktigt att framhålla att alla behöver hjälpas åt för att skapa ett hållbart samhälle. Låg- och medelinkomstländer står för en stor del av den förväntade framtida ökningen av exempelvis koldioxidutsläpp och därför måste omfattande miljö- och klimatinvesteringar genomföras där, ofta med investeringsmedel från rikare länder. Samtidigt måste den negativa klimatpåverkan från höginkomstländer minska kraftigt. Tuffa krav på energieffektivisering och miljöförbättringar i rikare länder kommer leda till framtagandet av vassare tekniker, koncept och idéer som får ännu större positiva miljöeffekter i takt med att de används globalt.
Av Johan Lind
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar