19 januari 2011

RUT skapar välbehövda jobb

Arbetslöshet har många olika orsaker. Bland annat har global konkurrens inom framförallt tillverkningssektorn och ett högt svenskt skattetryck för tjänstesektorn gjort enklare arbeten ovanliga. Ett viktigt svar på jobbutmaningen är att satsa på utbildning och forskning eftersom anställningsbarhet och utbildningsnivå hänger tätt ihop. Anställningsbarhet behöver vara fokus i jobbpolitiken, sida vid sida med åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta, anställa och driva företag.

Det är dock viktigt att det samtidigt finns enkla, vita vägar in i arbetslivet. Trösklarna in till arbetsmarknaden får inte vara för höga. En levande sektor för hushållsnära tjänster bör därför tillåtas frodas. Bedömningar är alltid behäftade men osäkerhet, men Företagarna har uppskattat att antalet nya RUT- och ROT-jobb fördubblades under fjolåret.

RUT-avdraget låter en mer levande tjänstesektor bidra till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. RUT-avdraget minskar otryggt svartarbete och skapar nya vita arbetstillfällen med social trygghet. Att försvåra för svartarbete bidrar vidare till ett rättvisare konkurrensläge. RUT frigör också tid för dem som utnyttjar det, vilket kan möjliggöra för dessa personer att arbeta fler timmar, till gagn för både statskassan och välfärden. RUT-avdraget underlättar även livspusslet för barnfamiljer och ger ett ökat självbestämmande för äldre.


Väsensskilda arbetsverktyg? Idag kan man få avdrag för både fönsterputsning (RUT) och fönstermålning (ROT)

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

12 kommentarer:

  1. Ja Företagarna har ju inga som helst skäl till att ljuga om det här. Fantastiskt vad bra på källkritik ni liberaler verkar vara. =)

    SvaraRadera
  2. Underbetalda män och kvinnor från andra sidan Östersjön är det som fått merparten av dessa 24 000 jobb! Då har varje arbetstillfälle för dessa arbetslösa från öst kostat ungefär 583000kr/år. Då rot och rut avdraget gick på drygt 14miljarder.
    Arbetslösa boende i Sverige går fortfarande arbetslösa och uppbär någon form ekonomiskt stöd!
    Men jag antar att en företagarorganisation, en borglig regering och en borgelig tidning inte vill redovisa en sådan liten detalj! Antagligen vill inte du heller kännas vid detta!

    SvaraRadera
  3. William: Bedömningar om vilka jobb som skapas, och varför, är förstås osäkra och självklart kan det finnas incitament för intresseorganisationer att göra antaganden som är mer eller mindre realistiska. Att efterfrågan på RUT-tjänster har ökat när priserna har sjunkit kraftigt tack vare avdragsmöjligheten är det dock få som tvivlar på. Sedan kan man alltid diskutera i vilken grad.

    Vissa i oppositionen hävdar att de som utnyttjar hushållsnära tjänster skulle ha råd att betala även utan avdrag. Det stämmer troligtvis bara för vissa riktigt välbeställda konsumenter. Att kostnaden för vita hushållsnära tjänster har halverats av alliansen medför naturligtvis att betydligt fler får råd, jämfört med om avdraget inte hade funnits.

    SvaraRadera
  4. Hjemmeservicesystemet i Danmark infördes 1997. I början låg subventionen på 50 procent av arbetskostnaden för tjänsten. Niels Henrik Englev, vicedirektör i Erhvervs-og Selskabsstyrelsen, dansk motsvarighet till Bolagsverket, som ansvarar för Hjemmeservice säger till Svenska Dagbladet att det blev debatt om att fel grupper fick subventioner genom skattemedel.
    –Debatten tog särskilt fasta på att det framförallt var de välbärgade i Köpenhamns norra förorter som använde sig av hemservicen. Det skapade politisk diskussion, eftersom många politiker ansåg att dessa kunder inte behövde få statliga subventioner, till något de faktiskt hade råd att betala, säger han.
    Det var en kostsam politik åtgärd som inte gick runt. Första året kostade subventionen 3–4 miljoner danska kronor. Därefter har subventionen kostat 600 miljoner danska kronor per år. Skattemedel rann ut ur statskassan och 2004 beslöt Folketinget att enbart pensionärer och sjukpensionärer kan söka bidrag för köp av hushållsnära tjänster. Då sänktes också subvention till 40 procent.
    Danmark har en tradition av småföretagare och Hjemmeservicesystemet ledde till en viss ökning av småföretag eller egenföretag i branschen.
    Martin Koch, näringspolitisk konsult på arbetsgivarorganisationen, Dansk Erhverv anser att ett återinförande av skattesubventionerade hushållsnära tjänster till alla inte skulle vara bra idag. I Danmark är det arbetsbrist.
    –En bransch som inte kan stå av sig själv, måste falla. Vi tycker det är viktigt att underlätta för familjers vardag, men det gör man inte genom att ge en bransch konstgjord andning. Då ser vi mycket hellre en skattereform, som ger människor själva valfrihet att välja, säger Martin Koch till Svenska Dagbladet.

    Jämför Maud Olofssons resonemang kring SAAB-affären. "Vi kan ju inte hålla icke bärkraftiga företag under armarna"..

    Högeralliansen i Sverige har i den politiska debatten om att införa skattesubventioner för hushållsnära tjänster hänvisat till erfarenheter i Finland och inte Danmark. Uppgifter om att det gett hundratals nya jobb i Finland visade sig vara fantasisiffror när utvärderingen av det finska systemet blev klar.
    http://www.yelah.net/articles/20070630220412

    SvaraRadera
  5. Kent K: Intentionen är att arbetsmarknaden för vita hushållsnära tjänster ska regleras av parterna och att arbetstagarna inte ska ha dåliga villkor. Att företagen som säljer vita hushållsnära tjänster via avdraget kan ta mer betalt än eventuella aktörer som agerar svart gör att det finns ekonomiskt utrymme för att den vita marknaden ska kunna fungera med schyssta villkor för de anställda, även om det tyvärr naturligtvis förekommer att arbetsgivare agerar oetiskt och kriminellt. Eventuell ekonomisk brottslighet måste alltid bekämpas så att arbetstagare inte far illa och så att konkurrensen fungerar, vilket är en förutsättning för den välståndsökning som marknaden kan ge.

    Att människor inom Europa vill flytta dit arbetstillfällen finns är något positivt. Jag hoppas och tror att RUT- och ROT-avdrag samtidigt innebär att det blir lättare även för arbetslösa personer i Sverige att få jobb. Avsaknaden av enkla vita vägar in i arbetslivet är ett bekymmer som jag anser motiverar RUT-avdraget. Samtidigt ska vi förstås satsa på utbildning och högkvalitativa jobb för så många som möjligt. Det ena behöver inte utesluta det andra.

    Angående kostnader för RUT-avdraget bör man komma ihåg att Sveriges generellt höga beskattning av arbete talar för att de som arbetar med hushållsnära tjänster kan bidra till finansieringen av välfärden, trots avdraget. Det är svårt att göra exakta beräkningar.

    SvaraRadera
  6. Tänkte på det om nu kostnaden för dessa avdrag var drygt 14 miljarder 2010 och som Alliansen vill hävda att avdraget skall finansiera sig självt måste det ju ha flytit in lika mycket i skatteintäkter från RUT och ROT! När får vi se de siffrorna? Eftersom Uppdrag granskning i höstas visade att det som jag nämde förut mestadels är underbetalda människor från öst som fått dessa jobb, undrar jag hur det kan flyta in lika mycket som ges ut i RUT och ROT systemet! Dessa underbetalda från andra sidan Östersjön är väl inte svenska medborgare och skattar väl i sådana fall inte i Sverige!? Företagen betalar ju skatt här (får man ju hoppas, ett icke föraktligt fusk har ju uppdagats) men det kan ju omöjligt bli annat än förlust för skattebetalarna!

    SvaraRadera
  7. Satsa på utbildning säger du!
    Då inställer sig frågan varför Alliansen kraftigt skar ner på arbetsmarknadsutbildningar och Komvux kort eftert tillträdet 2006? Detta trots att vi då enligt Reinfeldt hade "massarbetslöshet"! Ett mycket märkligt agerande om man vill satsa på utbildningar, att skära ner på dem! Eller är det endast vuxna som inte skall ha utbildningsmöjligheter om de vill sadla om eller öka sina möjligheter att få jobb med kompetenshöjning? Gäller det att satsa när man är ung eller så blir man utan möjligheter! Nu har ju industrin svårt att få tag i den kompetensen de efterfrågar, hur rimmar det med ditt resonemang? Istället för dessa jobbcoatcher och fas3-jobb(som bara är en annan form av slaveri)och jobbskatteavdrag skulle ni ha gjort en kraftig satsning på utbildning och kompetenshöjning av de arbetslösa under krisen! Då hade möjligheten för människor att få jobb ökat nu när det går uppåt, då hade industrin haft bättre möjligheter att hitta den kompetens de nu eftertfrågar! Om man nu som ni säger har en arbetslinjer, ja då har ni ju verkligen gjort det mesta bakvänt!

    SvaraRadera
  8. Kent K igen: För mig handlar det inte främst om vilka branscher som klarar sig på egen hand. Det handlar om vilka arbetstagare som kan hävda sig på en arbetsmarknad med upptrissade krav i ett land med ambitionen att alla ska ha lika höga löner (sammanpressad och hög lönestruktur). När vi siktar mot stjärnorna för alla riskerar vi att de som inte når upp till ribban får stå helt utan arbete.

    Båda blocken arbetar med subventionsverktyget för att hjälpa långtidsarbetlösa att få jobb. Det handlar ofta om borttagna arbetsgivaravgifter och ibland ännu mer subventioner. Jag ser ingen avgrundsdjup skillnad mellan detta och att man via ett avdrag gynnar vissa branscher som kan anställa personer med svag koppling till arbetsmarknaden. Det handlar i båda fallen i slutändan om att via ett avdrag sänka kostnaden för att anställa en mindre produktiv arbetstagare så att det blir lönsamt att anställa honom eller henne. Om man anser att det alltid är fel med subventioner borde man i konsekvensens namn inte hjälpa långtidsarbetslösa genom att låta företag betala lägre arbetsgivaravgifter för att anställa dem. Den uppfattningen har jag dock nästan aldrig stött på utan tvärt om har både nuvarande och tidigare regeringar använt sig av sänkta arbetsgivaravgifter.

    Vi måste både satsa på utbildning och kompetenshöjning för så stora delar av arbetskraften som möjligt, och samtidigt hålla vissa vita vägar till arbetsmarknaden öppna. Om man inte tror att hög, sammanpressad lönestruktur riskerar att leda till arbetslöshet kan man retoriskt fråga sig varför vi inte höjer alla ingångslöner till 50 000 kr i månaden?

    Angående diskussionen i artikeln om den danska erfarenheten vill jag åter framhålla att jag tror att halveringen av kostnaden för RUT-tjänster definitivt innebär att betydligt fler får råd att köpa RUT-tjänster samt väljer att göra. För många i Sverige är det en avgörande skillnad mellan att behöva betala 400 kr per timme för något eller att betala 200 kr per timme.

    SvaraRadera
  9. Har många undringar.Men orkar inte ta alla.
    Hur vet ni hur många som jobbade svart förut? Alltså före rot och rut?Förekommer det fortfarande svart jobb? Hur har ni kunnat få fram någon statistik på svarta jobben?
    Varför står det alltid UTNYTTJA rot och rut-avdrag?Utnyttja äro för mig inget positivt!

    SvaraRadera
  10. Till Anonym: Ibland är politiska motståndare ense om verklighetsbeskrivningen, men oeniga om värderingarna kring den. När det gäller RUT är man oense om såväl verklighetsbeskrivning som värderingar och därför är det viktigt med undersökningar och forskning som kan ge svar. Mitt stöd till RUT springer ur de positiva effekter som jag tror och hoppas att modellen har. Grundprincipen bör ju annars förstås vara att alla branscher ska beskattas lika, med undantag av de ekonomiska styrmedel som behövs för att kompensera för de negativa miljöeffekter som annars inte tas med i prissättningen.

    Svartarbete som du tar upp tenderar att vara vanligare när man tjänar på att fuska. Genom RUT-avdraget minskar incitamenten för både företagen och konsumenterna att inte göra rätt för sig så troligen minskar svartarbetet, men exakta siffror är svårt att ge. Däremot är det lättare att mäta att den vita hushållsnära sektorn växer. Man får använda klassiska vetenskapliga metodargument för att bedöma i vilken grad det beror på RUT-avdraget eller andra faktorer.

    Jag håller med om att ordet "utnyttja" inte är det mest altruistiska verbet i vokabulären, men det är åtminstone mer positivt laddat än "exploatera" =) "Utnyttja" indikerar helt klart att man tjänar något på det själv, men det behöver ju inte vara på någon annans bekostnad. Världen är inte det nollsummespel som vissa för-långt-åt-vänsterdebattörer tror. "Win-win"-situationer finns inte bara i retoriken utan också i verkligheten.

    SvaraRadera
  11. Vem är det som bekostar rot och rut-avdragen?
    Finns det inget fusk via rut och rot-avdragen?

    SvaraRadera
  12. Är själv företagare inom lokalvårdsbranschen. (Detta kanske inte gör mig trovärdig för vissa)

    Allt jag vet- om detta finns det hårda bevis på, både i form av anställningsbevis och lönekuvert- är att vi i vårt företag har anställd tre personer (Svenska medborgare) för att utföra hemtjänster.

    De har gått från arbetslöshet och bidrag till arbete samt lön! Vi betalar in skatter och sociala avgifter för dessa personer samt moms till staten för det vi fakturerar.

    För oss har det kommit in nya kundkategorier. Familjer, pensionärer, som tidigare inte hade råd med hemtjänster. De "Rika" har alltid funnits och bryr sig inte om vad det kostar. Många av dessa hade dessutom ofta svart hemhjälp. Det finns inget incitament för detta längre och de som utför svartjobb jobbar i motvind.

    När man nu skall beräkna kostnader så måste man som varje företagare känner till också beräkna vinsterna. Varje bokföring har ju både en debet och en kredit sida. Det skall helst bli ett litet plus i slut kolumnen.

    Vissa har slagsida och ser bara kostnader och väljer att fokusera på dem.
    Det är sant att det kan vara svårt att beräkna vinsterna utöver de uppenbara.
    Men det torde finnas ett stort egenvärde i att människor kommer i arbete och inte blir pacificerade av ett bidragssystem som inte leder någon vart. Man skall inte underskatta värdet utav ett CV och den dynamik som skapas utav att ha ett arbete!

    Vad staten gör och inte gör spelar dessutom en stor roll eftersom de sätter spelreglerna för alla aktörer. De kan stimulera och de kan strypa. Det är en myt att företagare är de enda spelarna på marknaden.

    Jarle :)

    SvaraRadera