Det kommer rapporter om att CSN:s rigida terminsberäkningar av poäng drabbar studenter på utbildningar där poängen faller ut mot slutet av studieåret. Sådana systemfel utgör en onödig tröskel som kan avhålla människor från att studera och är inte acceptabla. CSN:s fokusering på kalenderhalvår får tyvärr orimliga konsekvenser för studenter även på andra sätt. Fribeloppet begränsar studenternas möjligheter att arbeta, inte bara under studietiden, utan även efter studierna. Detta för att CSN, enligt gällande lagstiftning, tittar på hela kalenderhalvåret, trots att en utbildning kan avslutas i exempelvis mars. Om en utbildning helt enligt plan tar slut mitt i en kalendertermin kan man således tvingas betala tillbaka studiemedel för att man tjänar för mycket efter avslutad utbildning. Det är orättvist och uppmuntrar knappast arbetslinjen.
Utbildning ska löna sig och en ny fribeloppsregel för utbildningar som slutar mitt i ett kalenderhalvår kan därför behövas. Den höjning av fribeloppet som regeringen har genomfört är välkommen och har troligen mildrat problematiken. Det förefaller dock finnas flera goda skäl till att göra en översyn av CSN-reglernas snäva fokusering på kalenderhalvår. En myndighet som tillämpar en lag som får orimliga konsekvenser har ett ansvar att ta tag i frågan, i det här fallet gärna tillsammans med högskolor och universitet. Om det krävs en lagändring ligger ansvaret hos politikerna.
Johan Lind
Om man läser lagen så är det faktiskt inte CSN som har gjort fel, utan det är faktiskt folkpartisten Krantz som ska åtgärda felet.
SvaraRaderaFör han kan ju inte be att CSN bryter mot lagarna (vilket han i praktiken gör när han tycker att dom borde komma överens).