Krishanteringsförmågan måste stärkas

Sveriges krishanteringsförmåga måste stärkas för att bättre hantera såväl olyckor och naturkatastrofer som terroristbrott. Utöver samhällets beredskap behöver även enskilda medborgares förmåga stärkas eftersom enskilda individer oftast är först på plats. Ett boktips är "När det otänkbara händer: vem som överlever en katastrof och varför".

När det gäller misstänkta terrorbrott är det viktigt att snabbt ta sig förbi förnekelsestadiet och mobilisera direkt. Brottsutredningen och analysarbetet bör alltid ske i blixtfart eftersom det inte är ovanligt med flera sammankopplade terrordåd samma dag, exempelvis flygplanskapningarna den 11:e september eller terrordåden i Norge.

Vi har tidigare bloggat om hur långsamt myndigheter kan agera när katastrofer eller terrorbrott inträffar efter ordinarie arbetstid på kvällar och helger. Tillräckligt med kompetent personal måste extrakallas direkt. Man kan tyvärr befara att så inte skedde efter terrordådet i Stockholm för ett år sedan.

Det var ingen slump att självmordsbombaren Taimour Abdulwahab valde Drottninggatan där koncentrationen av fotgängare är extrem. En bomb likt den som Anders Behring Breivik detonerade i Oslo skulle kunna orsaka ett tresiffrigt antal döda på Drottninggatan. Att skapa fler gågator i city skulle medföra ett mer utspritt rörelsemönster, vilket vore säkrare ur terrorsynpunkt.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Exp. SvD. SvD. SvD. SvD. Exp. SR. SvD. SvD. SvD.

Tunnlar till framtiden

Det är glädjande att allt fler sluter upp bakom visionen om en utbyggd tunnelbana i Stockholm. Dagens tunnelbanenät har många fördelar och är lönsamt. Det geografiska område inom vilket det är logiskt med nedgrävda transporter ökar i takt med att Stockholmsregionen växer. Det talar för att man bör bygga tunnelbana till storsjukhuset Nya Karolinska och stadsdelen Hagastaden samt till Nacka.

Ett förtätat och miljövänligt Stockholm är framtiden. Spår och vägar ovan jord separerar stadsmiljön och gör det svårare för gång- och cykeltrafikanter. Nedgrävda transporter i tunnlar frigör däremot värdefull yta i markplanet som kan användas för att skapa en mer levande stadsmiljö. Att gräva ned delar av transportsystemet innebär att man förtätar staden i höjdled. Det finns många miljövinster med en tät stad där man kan gå och cykla till det mesta.

Larmrapporterna om höga avgas- och partikelhalter i Stockholmsluften måste samtidigt tas på största allvar. När Stockholm växer är det mycket viktigt att vid planeringen av nya bostäder se till att undvika bilberoende. Utökade satsningar på kollektivtrafik samt gång- och cykeltrafik är nödvändigt. Trängsel- och parkeringsavgifterna behöver samtidigt höjas.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. SvD. Birgitta Rydberg. Anna Starbrink. DN. DN. DN. SvD. SvD. DN.

Höjda trängselavgifter rätt väg

Att höja trängselavgifterna och att bygga fler betalstationer är rätt väg att vandra för att motverka fordonstrafikens många negativa konsekvenser för stadsmiljön. Stockholms trafiksystem behöver ställas om i riktning mot fler gångtrafikanter, cyklister och utbyggd kollektivtrafik. Höjda gatuparkeringsavgifter är också önskvärt för att frigöra utrymme, få ned antalet bilar i innerstaden och minska utsläppen från bilister som cirkulerar i jakt på en parkeringsplats. När utbudet är mindre än efterfrågan är det rimligt med prishöjningar.

Det är glädjande att trafikborgarrådet vill göra det mer attraktivt att ta sig fram till fots i Stockholm. Gång och cykling är miljö- och hälsomässigt ännu bättre än kollektivtrafik. Jag vill slå ett slag för de stora fördelar som finns med att bo relativt nära arbetsplatsen för att undvika långa transporter som är skadliga för såväl individen, samhället som miljön. En rörligare bostadsmarknad med hyror närmare marknadspriserna vore ur detta perspektiv önskvärt.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. DN. DN. DN.
SvD. DN. SvD. SvD.

E-röstning riskerar valsystemets trovärdighet

Det förefaller alltför riskabelt att införa möjligeten att e-rösta i allmänna val. Valsystemets trovärdighet är en hörnsten i demokratin. Individens valhemlighet likaså. Det går inte att lita på att valhemligheten kommer att bevaras om det upprättas elektroniska databaser över hur individer har röstat och om signalerna ska passera genom ett Internet som hela världen kan hacka sig in i.

Om man skulle införa möjligheten att rösta via Internet, om så bara i vallokalen, skulle trovärdigeten i valsystemet riskera att urholkas. Hur säkerställer man att valresutatet inte kan påverkas på ett otillbörligt sätt och hur får man sedan medborgarna att lita på detta? Ett valsystem som kräver fungerande IT-system är potentiellt mer sårbart för intrång, virus och elavbrott. Risken för att främmande makter ska kunna påverka det svenska valsystemet i betydande grad torde vara mindre med nuvarande manuella röstsedelsystem.

Legitimeringsprocessen är ett annat av många problem vid e-röstning. Möjligheten att påverka anhöriga att rösta på ett visst alternativ är också mycket större hemma framför datorn än i ett avskilt valbås. Det är svårt att se hur alla målkonflikter kring valsystemet skulle kunna hanteras på ett tillfredsställande sätt om man inför möjlighet till e-röstning. En statsvetare förespråkar en modell med utskrift av röstkort på plats i vallokalen, vilket kan vara intressant att överväga av miljöskäl.

Möjligheten för funktionshindrade att delta i demokratin underlättas bland annat av de allt bättre möjligheterna att förtidsrösta och att man kan rösta om man är inlagd på sjukhus. Eventuellt kan ytterligare åtgärder övervägas som till skillnad från e-röstning inte riskerar hela valsystemets trovärdighet.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockolm

SvD DN ledare SvD. SvD. SvD.

Ett mardrömsscenario på integritetsområdet

Hoten mot den personliga integriteten på internet är många. Det räcker inte för den liberala rörelsen att arbeta för att skydda individens integritet gentemot staten. Idag krävs en bredare problemformulering. Många av dagens integritetshot är relaterade till aktörer i den privata sektorn. Microsoft, Google, Yahoo och andra IT-företag har databaser med mycket integritetskänslig information såsom e-postmeddelanden, webbsökningar och internetanvändande. Samtidigt har teleoperatörer tillgång till namn, IP-nummer och surfhistorik för mängder av medborgare. Företagshemsidor, webbtidningar och bloggare kan spara besökarnas IP-nummer. Hur förvarar alla dessa aktörer denna känsliga information?

Alla databaser som finns kan genom slarv eller intrång bli offentliga. Ett scenario som inte går att utesluta är att exempelvis databaser från teleoperatörer med surfhistorik och IP-nummer för en stor mängd namngivna medborgare för de senaste 10 åren läcker ut. Det vore synnerligen integritetskränkande. Om flera databaser läcker ut samtidigt blir möjligheten till kartläggning av individers liv ännu större. Det behövs en diskussion kring hur känslig information lagras. Individens makt över informationen om sig själv på sociala nätverk och i andra databaser bör stärkas.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockolm

SvD. SvD. GP. SvD. Exp. Exp. Exp. GP. SvD. SvD. DN. SvD. Svt. Exp DN DN DN. DN. DN. GP.
DN. SvD. DN. GP. DN. SvD. DN. DN. DN. DN. SvD. GP. SVT. SvD. SvD. SvD.

4 av 10 studenter bullerdrabbas på högskolan

40 procent av studenterna störs av bullriga högskolemiljöer, enligt en färsk undersökning som Novus Opinion har utfört. "Problemen med dålig ljudmiljö är utbredda vid högskolor och universitet i hela landet", konstateras det i undersökningen där över 1500 studenter deltog.

Detta får naturligtvis negativa konsekvenser för studieresultat och forskning samt leder i förlängningen till problem för både individ och samhälle. Ljudmiljöproblemen på högskolan måste uppmärksammas och åtgärdas.



GP rapporterar om ljudproblem vid Henåns skola. Till och med i skolbiblioteket härskar bullret och personalen behöver arbeta med öronkåpor. Av arbetsmiljöskäl måste naturligtvis åtgärder mot detta vidtas.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Effektivt boende centralt för framtiden

Det är positivt att allt fler inser fördelarna med att bo i effektiva bostäder där varje kubikmeter används smart. Mindre bostäder innebär stora vinster för miljön och många fördelar för den enskilde. Med compact living kan man ha det bra, trots begränsad kvadratmeteryta. Digitalisering innebär möjligheter till ett ytmässigt och materiellt mer anspråkslöst liv som är bra både för den egna plånboken och miljön. Det finns många dolda kostnader med att samla på sig prylar.

Särskilt i storstadsregioner som Stockholm finns det många fördelar med att bygga och efterfråga fler små lägenheter. Potentialen av en förtätad stad med många invånare är stor. Att undvika bilberoende är också mycket angeläget. När en mindre del av inkomsterna läggs på boendet ökar samtidigt efterfrågan på avancerade varor och tjänster i ekonomin. Det leder till framtagandet av allt bättre produkt- och tjänsteerbjudanden från företagen och att Sverige blir ett mer intressant land för många olika aktörer att verka i.

Särskilt studenter och unga behöver billiga bostäder och därför bör fler yteffektiva lägenheter byggas. Genom att satsa på mindre lägenheter mildrar Sverige samtidigt risken för överbyggnation av stora bostäder och efterföljande bomarknadskriser som riskerar att tynga ekonomin länge. Finanskriserfarenheterna från USA och Spanien visar vad som kan hända om man har en alltför stor byggsektor som bygger för mycket på lånade pengar.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. SvD. SvD. SvD. Exp. DN. DN. DN. DN. GP. GP. DN SvD. SvD. SvD. DN. DN. DN. SvD. SvD SvD. GP. GP. SvD. SvD. Exp. DN. SvD. SvD.

Kön och försäkringspremier

Frågan om huruvida försäkringsbolag bör fortsätta tillåtas ha differentierade premier för män och kvinnor är komplicerad. Det är visserligen generellt önskvärt att eliminera slentrianmässiga skillnader i bedömning av individer baserat på kön. Samtidigt är det ett vetenskapligt faktum att ju fler faktorer som försäkringsbolagen tillåts ta hänsyn till, baserat på evidensbaserade samband mellan grupptillhörighet och risker, desto mer rättvis blir i genomsnitt varje försäkringstagares individuella premie. Det vill säga, desto bättre överensstämmelse blir det mellan den risk som den individuella försäkringstagaren utsätter försäkringskollektivet för och den premie som försäkringstagaren betalar. Detta följer logiskt och oundvikligen av principerna för korrekt tillämpad statistisk regressionsanalys. Det finns flera argument som talar för att fortsätta tillåta differentierade försäkringspremier utifrån kön.

1. I genomsnitt bidrar försäkringsbolagens användning av faktorn kön till mindre skillnader mellan den risk som den individuella försäkringstagaren utsätter försäkringskollektivet för och den premie som den individuella försäkringstagaren får betala. Detta kan betraktas som rättvist.

2. Om differentierade premier inte tillåts skulle det bli vanligare att försäkringstagare upplever att den premie man betalar inte stämmer överens med den risk man utsätter kollektivet för. Det skulle undergräva viljan hos personer med lägre risk att teckna försäkring. Hur många 20-åringar skulle teckna en livförsäkring om premien var samma som för 90-åringar? Män lever i genomsnitt kortare än kvinnor. Om män inte skulle kompenseras för detta i pensionsförsäkringar finns risken att män skulle sluta teckna sådana försäkringar. Då skulle kvinnornas villkor ironiskt nog ändå försämras i riktning mot den nivå som gällde för kvinnor när männen deltog i försäkringskollektivet. Kanske skulle villkoren till och med bli något sämre eftersom stordriftsfördelar går förlorade när antalet försäkrade minskar. För alla som står upp för breda försäkringssystem kan det anses angeläget att slå vakt om ett system med differentierade premier, snarare än att alla ska betala samma premie, eftersom det sistnämnda skulle riskera att leda till att färre vill teckna försäkringar.

3. Det vore förstås bra om "individuella egenskaper" styrde premiesättningen, men i praktiken är även många av dessa "individuella egenskaper" i sin tur baserade på samband mellan grupptillhörigheter och risk. "Individuella egenskaper" behöver inte vara mer individuellt rättvisande än sambanden mellan kön och risk. Är exempelvis postnummer en mer individuell bedömning än kön? Eller om det var 5 eller 10 år sedan du klarade uppkörningen, vad säger det om hur mycket erfarenhet av bilkörning som just du som individ har samlat på dig under dessa år? Det rör sig, i likhet med för kön, om samband utifrån grupptillhörighet.

4. Risken för godtycke ökar vid bedömningar av "individuella egenskaper", jämfört med mer objektiva faktorer som kön.

5. Att kartlägga "individuella egenskaper" hos försäkringstagare kan vara känsligt ur ett integritetsperspektiv, vilket talar för att försäkringsbolag även fortsättningsvis bör tillåtas använda den lättillgängliga, objektiva faktorn kön (med reservation för att könstillhörighet är en komplicerad fråga för vissa individer).

Slutligen kan nämnas att skillnader i försäkringspremier kan synliggöra samhällsproblem, exempelvis att unga män i genomsnitt lever farligare i trafiken.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

GP. Exp. SvD.

Fördelar med att bo nära jobbet

Det finns många fördelar för både individ och samhälle av att människor bor relativt nära sina arbetsplatser. Pendling kan ha höga kostnader för såväl hälsan, miljön, privatekonomin som fritiden. Man genomför uppskattningsvis 500 arbetsresor per år, vilket i Stockholm potentiellt har stora konsekvenser för miljö- och trängselsituationen. Ju kortare väg man har till jobbet eller studierna, desto större chans att man kan välja de för både individ och samhälle bästa transportmedlen: promenad eller cykling. Idén om att ibland arbeta hemma av miljöskäl är intressant, även om det kan vara svårt i praktiken på många arbetsplatser. Att ha fler videomöten istället för långväga fysiska möten som kräver transporter är också något som fler arbetsplatser bör överväga.

Det är synd att arbetsplatserna i Stockholm inte är bättre lokaliserade i förhållande till var människor bor. Det är även beklagligt att bostadsmarknaden, framförallt hyresmarknaden, är såpass trögrörlig som den är. När man skaffar sig nytt jobb vore det naturligt att överväga, förstås beroende på familjesituation, att söka sig till en bostad varifrån man snabbt och lätt kan ta sig till arbetsplatsen. Det förefaller dock som en utopi med tanke på den hyresmarknad som råder i Stockholm idag. Vid utformningen av bostadspolitiken bör vikten av rörlighet på bostadsmarknaden värdesättas högre än idag för att minska arbetsresors belastning på miljön och trängseln.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

De som vill ge organ bör ha förtur att få

När sjuka människor väntar på att få ta emot organ bör medicinska behov förstås vara en tung faktor i det tuffa valet av vem som ska få de ökade livschanser som ett donerat organ innebär. Samtidigt vore det rimligt att man vid valet mellan personer med ungefär lika stora medicinska behov prioriterade att ge organ till de som själva hade föranmält att de var beredda att bli donatorer. För det första vore detta moraliskt rimligt - jag ger hellre mina organ till någon som själv är beredd att hjälpa andra. För det andra skulle det troligen medföra att fler människor anmälde sig för organdonation och därmed skulle färre behöva dö i väntan på ett friskt organ.

Det är glädjande att läsa DN-artikeln om Maria Haking som vill donera sin kropp till vetenskapen den dag hon avlider. Det är ett beslut som fler av oss bör överväga att ta. Det vore även bra om fler tog ställning för organdonation via Donationsregistret. Då gör man en insats inom den fantastiska sjukvårdsmodell som troligen redan har räddat livet på någon du känner.

Bengt Westerberg med flera för fram intressanta förslag på Svenska Dagbladets debattsida.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. SvD. Exp. SvD. SvD. SvD.

Ett fritt liv utan spärrar

Det vore rimligt att avskaffa det tröga spärrsystemet i Stockholms kollektivtrafik, vilket man har gjort i Berlin. Då går det snabbare och smidigare att åka tunnelbana och pendeltåg, vilket gynnar alla. Minskade kostnader för spärrvakter och fysiska spärrar skulle innebära att man får råd med de eventuellt utökade biljettkontroller som vore motiverade i en kollektivtrafik utan spärrar.


Sonnenallee från den fantastiska Berlin-romanen av Thomas Brussig

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN Exp.

Orimlig SL-policy

Det är fullständigt orimligt av SL att sälja förköpsremsor som kräver stämpling av en spärrvakt och att sedan bötfälla personer som har passerat en spärr utan spärrvakt på plats. Att som SL hävda att man måste köpa en dyrare engångsbiljett i ett sådant läge är rimligen ett brott mot marknadsföringslagen. Särskilt eftersom någon sådan information inte anges tydligt, men även om SL skulle informera om det på ett adekvat sätt vore det oacceptabelt med ett avgiftssystem som är så oförutsebart att man inte i förväg kan veta vad ens resa kommer att kosta. Gör om, gör rätt, SL! Självklart borde de tilläggsavgifter som skrevs ut till Anders Liljekvist avskrivas. (Uppdatering: SL har ändrat sig och betalar tillbaka).

Problemet med spärrvakter som inte finns på plats skulle för övrigt lösas på ett förträffligt sätt om man avskaffade spärrsystemet helt, vilket man har gjort i Berlin. Då går det snabbare och smidigare att åka tunnelbana, vilket gynnar alla. Samtidigt skulle minskade kostnader för spärrvakter och fysiska spärrar innebära att man får råd med de eventuellt utökade biljettkontroller som vore motiverade i en tunnelbana utan spärrar.

Angående SL:s senaste avgiftshöjning bör framhållas att det är bra att det är billigare att cykla och gå än att åka kollektivt. Forskning visar att de korta resorna ökar kraftigt om man gör kollektivtrafiken helt finansierad av skattemedel. Det vore olyckligt med tanke på den höga kapacitetsbelastning som redan finns på kollektivtrafiken i Stockholms innerstad. Samtidigt är det viktigt att det är mer ekonomiskt att åka kollektivt än att åka bil, men det kommer det att vara även efter avgiftshöjningen. Ytterligare höjningar av trängselavgifterna för bilar vore samtidigt rimligt. Intressanta resonemang på området framförs av Gustav Andersson (C).

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD-ledare av Johan Ingerö

Allt olämpligt kan inte förbjudas

Det är omöjligt att förbjuda allt som är olämpligt att göra medan man kör bil. Troligen är det bättre att behålla den generella lagstiftning vi har idag. Det finns stora fördelar med användning av kommunikationsutrustning och därför vore det olyckligt att förbjuda alla former av mobilsamtal under körning. Ny forskning bekräftar det vi har påtalat tidigare: man kör bil främst med ögonen och det är oacceptabelt att ta synen från trafikmiljön ens i ett fåtal sekunder och exempelvis sms:a, men mobilsamtal i sig behöver inte vara trafikfarliga.



De nya forskningsrönen torde ge stöd åt bedömningen att inte heller samtal utan handsfree bör förbjudas. Taffliga försök att koppla in en handsfree under färd när det ringer skulle snarare stjälpa än hjälpa. Det behöver inte heller vara farligt att läsa ett SMS vid ett rödljus. Och om man ändå ska göra det är det bättre att hålla mobilen i ratthöjd och titta framåt än att gömma mobilen i knät och titta nedåt. Om vi börjar förbjuda specifika handlingar under bilkörning finns även risken att några tror att det som inte är förbjudet inte är olämpligt. Men hoten mot förarens koncentration är många och ingen förbudslista i världen kan täcka in allt.

Vilka åtgärder jag däremot anser att vi i Sverige bör vidta för att vidareutveckla vår världsledande position inom trafiksäkerhet kan läsas om i tidigare blogginlägg.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SVT. DN GP SvD. DN DN GP. Exp. SR.

Åtgärder behövs mot skadliga luftpartiklar

Luftkvaliteten är generellt ett stort problem i Stockholms innerstad och det beror inte minst på fordonstrafiken. Avgaserna är farliga, däckens friktion mot vägbanan river upp skadliga partiklar och det har kommit rapporter om att även bromsar orsakar skadliga utsläpp. Larmrapporterna om höga partikelhalter i Stockholmsluften måste tas på allvar och leda till åtgärder. Det gälller även rapporterna om den farliga luften i tunnelbanan.

Automatiska skjutdörrar mellan perrongen och spåren i tunnelbanan är en åtgärd som ibland förespråkas för att minska risken för att någon ramlar eller puttas ned på spåret, samtidigt som det minskar risken för självmord. Det vore intressant med forskning kring om sådana dörrsystem kan utformas på ett sätt som även minskar mängden skadliga partiklar i perrongluften och i tunnelbanevagnarna.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN

Frihetens framsteg firas i Baltikum

Idag firar vi tjugoårsminnet av att våra grannländer i Baltikum äntligen fick sin frihet efter ett halvt sekel av kommunistiskt förtryck. Tillsammans med historiska händelser som Berlinmurens fall och Tysklands återförenande utgjorde de baltiska ländernas självständighet ytterligare en milstolpe på vägen mot ett friare Europa. Samtidigt som vi minns forna framsteg måste vi fortsätta arbetet för frihet för människorna i Europas sista diktatur - Vitryssland. Liberalt arbete mot den vitryska regimens kränkningar av mänskliga rättigheter kan följas på Infobelarus.nu och Silcs hemsida.

Många av de tidigare kommunistiskt styrda östeuropeiska länderna har efter reformprocesser tagit steget in i den europeiska gemenskapen och hamnat i bättre utvecklingsbanor. Estland var tillsammans med Sverige och Luxemburg de få länder som klarade EU:s budgetregler i fjol. EU är efter en lång period av frihetsspridande en gemenskap för 27 länder med fler kandidater på väg in, däribland Island i nordväst och Kroatien i söder. Det antagna Lissabonfördraget ger bättre förutsättningar att styra ett EU med alltfler medlemsländer. EU:s dörr bör alltid stå öppen för grannländer som lever upp till unionens krav på demokrati och mänskliga rättigheter. Samtidigt är det viktigt att EU inte slutar ställa krav på kandidatländerna så fort de formellt kommit med i unionen. Även i etablerade EU-länder förekommer tyvärr brott mot de viktiga principer som det europeiska samarbetet vilar på. Litauens klavertramp kring synen på homosexualitet är ett skrämmande exempel.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Aftonbladet. SvD. DN ledare. SvD Brännpunkt.

Forskningsfronten flyttas framåt

De nya uppgifterna om möjligt vatten på mars är mycket intressanta. Det är spännande att följa människans jakt på ny kunskap, både beträffande livet på jorden och den fantastiska rymden med himlakroppar på smått ofattbara avstånd. Den nya internationella forskningsanläggningen ESS i Lund kommer säkert att bidra till den angelägna uppgiften att höja intresset för vetenskap. Man bör aldrig glömma bort värdet av grundforskning utan omedelbar tillämpning. Att människan försöker förstå sin omvärld har ett egenvärde.

Människans ackumulerade kunskap har nu utvecklats under årtusenden - även Einstein stod på tidigare forskares axlar när han tog fram sina omvälvande relativitetsteorier. Vem skulle spontant tro mig om jag häver ur mig att man rent teoretiskt på 52 år kan åka fram och tillbaka till stjärnan Betelgeuse i stjärnbilden Orion som ligger 590 ljusår bort? Och att det, när man kommer tillbaka, skulle ha gått nästan 1200 år på jorden, men bara 52 år på rymsskeppet? (exempel från boken Rumtid av Sören Holst). Einstein ruskade om den rådande världsbilden och vi kan säkert vänta oss mer fantastiska upptäckter i framtiden om vi vårdar idealen från upplysningstiden.

Johan Lind, Liberala Studenter Stockholm

Alla ideologier måste tåla kritik

Att diskutera olika ideologier är något centralt i demokratin. Alla ideologier med anspråk på hur hela samhället bör organiseras måste i en demokrati tåla kritik. Islam är en religion och Sverige ska ha religionsfrihet. Men islamism är en ideologi som anser att religionen islam bör genomsyra hela samhället och styra alla människors liv. Företrädare för alla ideologier, vare sig det rör sig om socialliberalism, kommunism, socialdemokrati, nazism, konservatism, libertarianism, nyliberalism eller islamism måste finna sig i att kunna vara föremål för kritik.

Det är fullt rimligt att i det demokratiska samtalet påtala att islamismen inte förespråkar vare sig religionsfrihet, det mångkulturella samhället, yttrandefrihet, jämställdhet mellan könen eller sexuella minoriteters rätt att ens leva. Min uppfattning är att det är svårt att se hur ett samhälle präglat av ideologin islamismens värderingar skulle kunna kombineras med demokrati och mänskliga rättigheter för alla.

Ovanstående resonemang står inte i motsats till uppfattningen att det behöver göras mer för att bekämpa islamofobi i Europa. Mer behöver helt klart göras för att bekämpa diskriminering och rasism i såväl Sverige som andra länder. Man måste dock göra en åtskillnad mellan rasism och kritik av en ideologi. Det vore olyckligt om Lisa Bjurwalds uttalande i DN om att det råder brist på tabu mot antimuslimska idéer skulle tolkas som att det bör vara tabu att i ett demokratiskt samtal kritisera ideologin islamism. Jag hoppas att Lisa Bjurwald i sin bok går in mer i närkamp med dessa resonemang än vad en enskild tidningsartikel kan göra.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD-inlägg kring rasism. Mikael Ståldal om begreppet islamofobi. SvD.

Hur trafiksäkerhetsarbetet bör inriktas

Det finns stor anledning att känna förtroende för det svenska trafiksäkerhetsarbete som långsiktigt bedrivs inom ramen för nollvisionen. Vägverkets satsningar på lägre hastigheter är en fullföljning av en mycket framgångsrik svensk trafikpolitik när det gäller att minska antalet dödade och skadade. Fartkameror har visat sig ha god effekt för att förhindra olyckor. Satsningar på mitträcken och mötesfria vägar är också mycket viktiga och behöver fullföljas. Utökade krav på alkolås för rattfyllerister behöver även övervägas. Att helt förbjuda användandet av olika former av kommunikationsutrustning förefaller dock som en oproportionerlig åtgärd. Det går inte att förbjuda allt som är olämpligt att göra medan man kör bil och frågan är om det inte är bättre att behålla den generella lagstiftning vi har idag.

Det är rimligt att sträva efter att förhindra alla olyckor, men det är särskilt angeläget att rikta åtgärder mot de olyckstyper som drabbar oskyldiga människor som gör rätt för sig i trafiken. Det är exempelvis mycket viktigt att förhindra de olyckor där personbilar frontalkolliderar med alkoholpåverkade lastbilschaufförer vars lastbilar kommit över på fel sidan vägen. De MC-förare som kör för fort och kör ihjäl sig själva i singelolyckor har däremot i högre grad ett eget ansvar för sina olyckor, så länge samhället vid körkortsutbildningen tydligt har upplyst dem om de risker som finns med exempelvis fortkörning.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Anders Ygeman (S) i DN. GP. GP. DN ledare.

Oacceptabel extremism förtjänar inga skattepengar

Det är oacceptabelt att skattemedel har gått till att finansiera en verksamhet som uppenbart bryter mot principerna om demokrati och alla människors lika värde. Rimligen bör de beviljade pengarna krävas tillbaka av organisationen bakom Muslim.se där man kan läsa att kvinnor inte bör få tala med främmande män och att homosexualitet bör bestraffas med döden. Nu behöver de demokratiska principerna värnas genom konkreta beslut från i första hand berörda myndigheter och eventuellt även ansvariga politiker. Yttrandefriheten är förstås självklar, men skattemedel bör inte gå till organisationer som aktivt motarbetar demokrati och mänskliga rättigheter.

Demokratiminister Birgitta Ohlsson har gjort ett bra generellt uttalande med anledning av Per Gudmundsons ledare om Ungdomsstyrelsens bidrag till Sveriges Imam Förbund: "Som demokratiminister verkar jag för att främja demokrati och bekämpa politisk och religiös extremism. Jag blir därför oerhört upprörd och besviken varje gång statliga medel går till organisationer som hyser antidemokratiska värderingar". Det är särskilt bra att uttalandet om extremism inte föregås av det från regeringshåll vanliga uttrycket "våldsbejakande" eftersom extremism kan vara problematisk även om den inte använder just våld som arbetsmetod. Varningslamporna bör alltid blinka rött när någon aktivt arbetar för ett samhälle som förtrycker kvinnor och sexuella minoriteter, oavsett hur detta arbete bedrivs.

Alla ideologier med anspråk på hur hela samhället bör organiseras måste i en demokrati tåla kritik. Islam är en religion och Sverige ska ha religionsfrihet. Men islamism är en ideologi som anser att religionen islam bör genomsyra hela samhället och styra alla människors liv. Alla ideologier, vare sig det rör sig om socialliberalism, kommunism, socialdemokrati, nazism, konservatism, libertarianism, nyliberalism eller islamism måste finna sig i att kunna vara föremål för kritik. Med det sagt framför jag min uppfattning om ideologin islamism: Det är svårt att se hur ett samhälle präglat av ideologin islamismens värderingar skulle kunna kombineras med demokrati och mänskliga rättigheter för alla.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. DN. DN. DN signerat. LUF-bloggat.
Uppföljning.

Bra att skattefusk beivras

Väl fungerande konkurrens är en förutsättning för att marknadsekonomins fördelar ska kunna materialiseras. Att försvåra för skattefusk och svartarbete bidrar till ett rättvisare konkurrensläge, vilket är schysst mot alla de företagare som annars får problem. Även arbetstagare som riskerar att arbeta under otrygga arbetsförhållanden gynnas av minskat skattefusk. När den vita sektorn växer uppstår samtidigt ett utrymme till att sänka skattesatserna, allt annat lika. Därför är det positivt med Skatteverkets utökade krav på personalliggare och certifierade kassaapparater. Som konsument kan man bidra genom att alltid förvänta sig ett kvitto av en näringsidkare.

Att betalningsutvecklingen går i riktning mot ökad kortanvändning är positivt. Färre kontanter försvårar för skattefusk och svartarbete. Minskad kontanthantering innebär också lägre rånrisk - att bli utsatt för rån får antas vara värre än att ens bankkort blir skimmat. Samtidigt innebär dock kortanvändning risker ur ett integritetsperspektiv. Det är oroväckande att företag bygger upp stora databaser med omfattande informationsmängder över oss medborgare.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. AB. DN.

DN

Tänk stort - bygg fler små lägenheter!

Det finns många fördelar med att bygga och efterfråga fler små lägenheter, inte minst i storstadsregioner som Stockholm. Särskilt studenter behöver fler billiga lägenheter där standarden inte behöver vara den högsta. Är exempelvis storstadsstudenter i behov av lika många parkeringsplatser i anslutning till huset som andra boende? Med compact living kan man ha det bra, trots begränsad kvadratmetersyta. Miljöpotentialen av en förtätad stad med många invånare är också stor. Tänk stort - bygg smått!

Digitalisering innebär möjligheter till ett ytmässigt mer anspråkslöst liv som både är bra för den egna plånboken och miljön. Alla prylar man samlar på sig har nämligen många dolda kostnader. Om man jämför en mp3-nedladdad ljudbok med en inbunden bok kan man notera att en fysisk pappersbok kräver avverkade träd, tillverkning och transporter samt en bokhylla att stå i. En hylla kräver i sig material, produktion, transporter, monteringstid och fysisk plats i en därmed större bostad som måste värmas upp till 20 grader året runt. Vidare medför alla prylar indirekta kostnader såsom högre lösöresbelopp i hemförsäkringen, att det blir dyrare och mer tidskrävande att flytta, att det kan ta längre tid att hitta vad man letar efter i lägenheten, med mera. Detaljer kan tyckas, men många bäckar små... :)

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. Erik Bengtzboe på SvD Brännpunkt. DN. DN. DN. DN. DN. DN om andra bra miljötips. GP.

Gräv ned transporterna - låt staden leva

Det är glädjande att allt fler förefaller sluta upp bakom visionen om en utbyggd tunnelbana i Stockholm. Nedgrävda transporter skapar värdefull yta i markplanet som kan användas för att skapa en mer levande stadsmiljö. En förtätad och miljövänlig stad är framtiden. När markburna transporter grävs ned tas fysiska hinder bort och det blir lättare att ta sig fram till fots eller med cykel. Samtidigt torde fler grönområden kunna anläggas. I takt med att Stockholmsregionen växer ökar det geografiska område inom vilket det är logiskt med nedgrävda transporter.

Bilfritt promenadstråk i centrala Berlin

När Stockholm växer är det mycket viktigt att man vid planering av nya bostäder ser till att undvika bilberoende. Utökade satsningar på kollektivtrafik, cykling och trängselavgifter är nödvändigt för att få bort trängsel, buller och andra bilrelaterade problem. Larmrapporterna om höga partikelhalter i Stockholmsluften måste tas på allvar. Vinsterna med minskad biltrafik i storstäder är många och trängselavgifterna behöver därför höjas. Samtidigt bör fler betalstationer upprättas i Stockholms innerstad.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN ledare. DN Debatt. Magnus Andersson (C) på SvD Brännpunkt. Ab. SvD. DN. DN. AB. Stockholm växer. SvD. SvD. SvD.

Bra med höjda trängselavgifter

Vinsterna med minskad biltrafik i storstäder är många och trängselavgifterna behöver höjas, vilket vi har bloggat om tidigare. Samtidigt bör fler betalstationer upprättas i Stockholms innerstad. Principen om att förorenaren betalar är en rimlig utgångspunkt för miljöpolitiken. Det vore bra att utöka den gröna skatteväxlingen genom att höja skatten ytterligare på miljöskadliga företeelser, såsom bilkörning i storstäder, och att kombinera det med skattesänkningar på andra områden.

Larmrapporterna om höga partikelhalter i Stockholmsluften måste tas på allvar. Utökade satsningar på kollektivtrafik, cykling och trängselavgifter är nödvändigt för att få bort trängsel, buller och andra bilrelaterade problem. Stockholm växer och det är mycket viktigt att man vid planering av nya bostäder ser till att undvika bilberoende.

Trängselavgifternas synlighet kan vara en förklaring till att de har fått en betydande effekt på trafikmängden. Därför är det bra att framhålla hur dyrt det redan idag är att äga och köra bil. Genom att påminna om kostnaderna kan man minska bilåkandet utan ytterligare kostnadsökningar för de personer på landsbygden som kan vara beroende av bilen som transportmedel. Bland bilkostnaderna återfinns att nybilsvärdet kan halveras på tre år, bränslekostnader, servicekostnader, fordonsskatt, försäkring, besiktning, garage & parkeringskostnader, trängselavgifter och tillbehör.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. SvD. DN. DN. DN ledare. DN.

Flera nackdelar med grundavdrag på kapitalinkomster

Centerpartiet har på DN Debatt förespråkat 5000 kr i grundavdrag för kapitalinkomster, alltså upp till 1500 kr i sänkt kapitalskatt per år för kapitalinkomster upp till 5000 kr årligen. Ambitionen att uppmuntra sparande är god, men det finns flera nackdelar med att rucka på den nuvarande proportionella beskattningen av kapitalinkomster.

1. Fördelningspolitiskt gynnar ett grundavdrag för kapitalinkomster framförallt människor med kapital. När det gäller arbetsinkomster brukar man beskriva grundavdrag som en progressiv skattelättnad som gynnar låginkomsttagare, men grundavdrag för kapitalinkomster vore inte lika progressivt eftersom många ekonomiskt svaga helt saknar kapital. För att få avdrag med 5000 kr (alltså 1500 kr lägre skatt) krävs vid 5 procents sparränta 100 000 kronor på banken. En familj med ett sparkapital på 400 000 kr som sprids ut på två vuxna och två barn tjänar i exemplet 6000 kr per år i sänkt skatt medan en familj med lågt sparkapital tyvärr inte kommer att tjäna särskilt mycket. Åtgärden skulle därför snarare kunna betraktas som regressiv, samtidigt som den inte medför några positiva marginaleffekter på sparbeteendet hos personer med mycket kapital. Det är långtifrån säkert att de personer som idag av olika skäl inte sparar pengar hade börjat göra det om ett grundavdrag för kapitalinkomster skulle införas. Även om ambitionen med förslaget är att uppmuntra personer utan kapital att spara så finns risken att förmögenhetsfördelningen tvärt om skulle bli mer skev.

2. Med ett grundavdrag för kapitalinkomster skulle det bli lönsamt att ta större lån för att finansiera sparande. Om man tar ytterligare 100 000 kr i bolån och placerar pengarna i räntesparande med god ränta finns det möjlighet att dels få avdrag för lånet och samtidigt slippa kapitalinkomstskatt. Det är ingen slump att kapitalskatten samt ränteavdraget idag är på samma nivå (30 procent) och det finns fördelar med det. Att uppmuntra personer att låta sin balansräkning växa (högre tillgångs- och skuldsida) kan också vara riskabelt om pengarna placeras i aktier som kan falla i värde medan lånet finns kvar. En invidids risktagande kan bli ett risktagande för hela samhället när notan ska betalas.

3. Förslaget uppmuntrar medborgarna att lägga tid på olika former av skatteplanering. Det skulle bli rationellt att försöka realisera aktie- och fondvinster i lagom grad varje år, vilket vore olämpligt eftersom det inte är bra att låta sparbeslut dikteras av skattelogik snarare än vettiga investeringsgrunder och risktänkande. Grundavdrag för kapitalinkomster skulle även skapa incitament att flytta runt sparkapital inom familjen för att nå maximalt avdrag, vilket vore olyckligt. Ett mindre komplicerat skattesystem innehåller färre avdrag snarare är fler. Här är den proportionella kapitalbeskattning som Sverige har idag ett föredöme.

4. Slutligen bör också nämnas att skattesänkningar förstås kan riskera att undergräva de offentliga finanserna och naturligtvis måste vägas mot alternativa budgetåtgärder.

Att uppmuntra sparande är positivt, men istället för att ändra incitamenten avdragsvägen kan man tydliggöra de stora fördelar som redan finns: Sparande ger individen bättre balansräkning och likviditet, vilket är viktigt för att kunna hävda sig i en marknadsekonomi. Att ha dålig ekonomi är dyrt. Individer med god ekonomi kan agera oberoende och med handlingskraft. Exempelvis förbättras möjligheten att realisera en dröm om att starta eget om man har eget sparkapital i ryggen.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Exp. E24.
SvD. DN. Aftonbladet debatt. Ab.

Tänk långsiktigt - gräv ned

Det finns mycket som talar för en utbyggnad av tunnelbanenätet i Stockholm. Miljöfördelarna av en tät stad där man kan gå och cykla till det mesta är många. Spår- och vägsträckningar ovan jord separerar stadsmiljön och gör det svårare för gång- och cykeltrafikanter. Värdefull yta i markplanet tas i anspråk som istället kunde ha använts för att på olika sätt skapa en mer levande stadsmiljö. Att gräva ned delar av transportsystemet innebär att man förtätar staden i höjdled utan att någons utsikt skyms. Samtidigt försvinner viss bullerproblematik.

Tunnelbanenätet i Stockholms innerstad har många fördelar och är lönsamt. I takt med att Stockholmsregionen växer ökar det geografiska område inom vilket det är logiskt med nedgrävda transporter. Vad kommer framtidens dom att bli om vi inte bygger tunnelbana till det nya storsjukhuset Karolinska och stadsdelen Hagastaden?

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. Slussen. SvD. SvD. SvD. SvD.

Grov misshandel

Det är förstås domstolens uppgift att bedöma eventuella brottsliga gärningar, men om domaren har drabbats av tinnitus och permanent nedsatt hörsel för återstoden av sitt liv hoppas jag att rättssystemet betraktar det som grov misshandel. Det vill säga fängelse i lägst ett år och högst tio år. En förundersökning borde inledas omedelbart.

Det kastas sannolikt inte in tiotalet knallskott utan att många vittnen ser vem eller vilka som gör det. Det finns således antagligen fler än gärningsmännen som vet vem eller vilka som är skyldiga. Alla i publiken som var på plats bör göra allt de kan för att underlätta polisens arbete.

Förundersökningen bör inledas idag - inte först på tisdag efter påskledigheten eller när läkare har konstaterat öronskadan, utan idag. Hur myndigheters saktfärdighet under kvällar och helger drabbar enskilda individer har Liberala Studenter bloggat om tidigare.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. SvD. SvD. SvD. SvD. Ab. Ab.
GP. GP. GP. DN. Exp. Exp. Exp. Exp. Exp. Exp.
DN. Exp. SvD. DN. SvD. SvD. DN. DN. GP.

På liv och död i vardagen

Mycket kan sägas om hur man framöver måste arbeta för att förhindra liknande felbedömningar som orsakade Emil Linnells tragiska dödsfall. Inom sjukvården är det tydligt hur personalens agerande kan vara skillnaden mellan liv och död. Det är dock viktigt att komma ihåg att den dagliga verksamheten inom nästan alla samhällssektorer har enorma återverkningar för enskilda personer. Mycket av det vi som individer gör i vårt dagliga värv och på fritiden får långt större konsekvenser för andra än vad vi kanske reflekterar över. Det kan ibland vara svårare att se dessa orsaksamband, men de finns där. Hela vår vakna tid kan vi hjälpa eller stjälpa andra människor.

Av de omkring 100.000 svenskar som dör varje år kan man lugnt räkna med att ett femsiffrigt antal dör en förtida död som egentligen hade kunnat förhindrats av antingen de själva eller andra. Det finns en stor potential i att som individ sträva i riktning mot att förstå och beakta alla de konsekvenser ens agerande får från nu till evigheten. Ett sådant förhållningssätt är måhända ångestframkallande, men människan är dömd till frihet och ansvar.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. DN. DN. SvD. SvD. GP. DN. DN. DN. DN. DN. DN. SvD. Exp. GP. DN

Pinsamt gullande med kungen

Det är pinsamt att se svenska storföretag använda det odemokratiska kungahuset för att marknadsföra sig i utlandet. Runt om i världen riskerar människor sina liv i uppror mot diktatorer som har tagit över efter sina fäder eller kommit till makten på andra odemokratiska sätt. Då tycker svenska storföretag att det är passande att åka jorden runt tillsammans med en statschef som har ärvt sitt ämbete.

Jag föredrar att köpa produkter och arbeta för företag som sätter kompetens och duglighet i första rummet. Inte släktskap. Monarkin är förlegad. Den har ingen plats i det moderna samhället och de ceremoniella uppgifterna bör föras över på vår 24 män och kvinnor starka regering. Kungahuset bör avgå på eget initiativ - för Sverige i tiden.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. GP.

Omöjligt förbjuda allt olämpligt

Det är omöjligt att förbjuda allt som är olämpligt att göra medan man kör bil. Frågan är om det inte är bättre att behålla den generella lagstiftning vi har idag. Möjligen kan man förtydliga att det anses vårdslöst att använda kommunikationsutrustning som kräver att man tittar på en skärm och samtidigt trycker upprepade gånger på knappar medan bilen rullar. Man kör bil med ögonen och det är oacceptabelt att ta synen från trafikmiljön ens i ett fåtal sekunder, ibland även i delar av en sekund. Men detta täcks egentligen av befintlig lagstiftning och torde vara uppenbart för alla bilister som har genomgått körkortsutbildning.

Det är samtidigt mycket tveksamt om alla samtal utan handsfree bör förbjudas. Taffliga försök att koppla in en hands-free under färd när det ringer skulle snarare stjälpa än hjälpa. Det behöver inte heller vara farligt att läsa ett SMS vid ett rödljus. Och om man ändå ska göra det är det bättre att hålla mobilen i ratthöjd än att gömma mobilen i knät av rädsla för att bli misstänkt för att skicka SMS (om det skulle vara förbjudet). Om vi börjar förbjuda specifika handlingar under bilkörning finns även risken att folk tror att det som inte är förbjudet inte är olämpligt. Men hoten mot förarens koncentration är många och ingen förbudslista i världen kan täcka in allt.

Man bör utreda ungefär hur många som skadas respektive dödas i trafiken varje år med anledning av användning av kommunikationsutrustning, något vi har efterlyst tidigare. Möjligen finns det ett mörkertal eftersom förare antagligen inte vill erkänna att de höll på med mobilen. De bedömda trafikskadorna måste sedan vägas mot de stora fördelar som användning av kommunikationsutrustning i samband med bilkörning faktiskt kan antas medföra i människors liv.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN. GP. DN. DN. DN. Svt. SR..

Låt Gripen luftspana vid framtida katastrofer

JAS Gripen borde användas till spaning för att snabbt skapa en överblick när framtida katastrofer drabbar Sverige. Vidden av den japanska jordbävnings- och tsunamikatastrofen har successivt "växt", trots att de gigantiska tsunamiskadorna troligen har varit observerbara från redan någon timme efter jordbävningen. Lågt flygande snabba jaktplan torde ha en god förmåga att tidigt ge en överblick. Landbaserad spaning har inte samma möjligheter. Om el och telefoni är utslaget är inte heller människors nödsamtal en fungerande informationskälla. Kanske hade tidiga överflygningar med snabba jaktplan med fotomöjligheter längst den tsunamidrabbade japanska kusten tidigare kunnat ge en bild av hur hårt drabbade vissa städer var?

Tsunamin 2004 och Estonia-katastrofen är andra tillfällen när snabba spaningsflyginsatser eventuellt hade kunnat spela en roll för de många drabbade. Trots att juldagstsunamin snabbt fick extrema konsekvenser tog det flera dagar innan man insåg vidden av katastrofen. Ingen vet i vilken form nästa katastrof kommer. Vilken förmåga har Gripen att ta bilder, filma och rapportera hem elektroniskt i realtid för vidare analys? Hur är förmågan att fotografera nattetid? Beröringsskräck för att använda militära resurser vid katastrofer är något vi inte behöver känna i ett land med en så stabil demokrati som den svenska.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

SvD. DN. Mer SvD. SvD. DN. Mer DN. GP. GP. SvD. DN. DN.

Äntligen!

Det är välkommet att regeringen nu preciserar hur man avser åtgärda de rigida CSN-reglerna kring studieperioder och poängberäkning som får heltidsutbildningar att klassificeras som deltidsutbildningar, vilket har drabbat många studenters ekonomi. Denna typ av onödiga barriärer kring studier riskerar att hindra människor från att vilja studera och måste åtgärdas, vilket vi i Liberala Studenter tidigare har krävt.

När detta problem är löst vore det önskvärt om regeringen vänder blicken mot studenters möjlighet att arbeta vid sidan om studierna i den grad studenterna själva finner lämpligt. Fribeloppstaket för studiemedlet, det vill säga den summa en student får tjäna innan studiemedlet begränsas, bör avskaffas helt för lånedelen och åtminstone höjas kraftigt för bidragsdelen.

En annan fribeloppsfråga som kan kräva ny lagstiftning är CSN:s rigida fokusering på kalenderhalvår som ibland leder till återkrav för studiemedel som erhålls under en utbildning som planenligt avslutas mitt i ett kalenderhalvår, på grund av inkomster som intjänas efter att utbildningen har avslutats. Varför ska man straffas för att man jobbar efter utbildningen? Det är orimligt och utgör ett uppenbart brott mot arbetslinjen.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

DN

Betydelsen av blixtsnabba insatser

Japan förefaller snabbt ha mobiliserat betydande resurser för att möta den jordbävnings- och tsunamikatastrof som drabbade landet på fredagen. Att hela landet i någon grad skakade av jordbävningen bidrog antagligen till krismedvetenheten. Att det inträffade en vardagseftermiddag strax före klockan 15 var samtidigt tur i oturen. Annat var det vid tsunamikatastrofen på juldagen 2004 när ingen tydlig information kom fram snabbt. Katastrofer som tsunamin och Estonia-olyckan nattetid 1994 speglar vilken tid det kan ta att mobilisera rätt resurser när katastrofer inträffar utanför ordinarie arbetstid när bemanningen är låg och många kanske sover. När man läser tidsaxeln över Estonia-katastrofen är det beklämmande att se hur många timmar, och därmed människoliv, som gick till spillo för att olika relevanta resurser inte aktiverades direkt.

Även terrordådet i Stockholm sent en lördagseftermiddag 2010 föder orosmoln kring vilken beredskap de relevanta myndigheterna har på obekväma arbetstider. Man får hoppas att polisen och Säpo internt arbetade snabbare än vad deras mediakommunikation indikerade. Explosionerna inträffade på lördagseftermiddagen klockan 16:52 och 17:02. Vid söndagsförmiddagens presskonferens klockan 10 uppgavs att man inte visste säkert om det fanns något samband mellan de båda explosionerna. Detta trots att den stora närheten i såväl tid som rum mellan de båda explosionerna redan från start innebar att sannolikheten att händelserna inte skulle vara relaterade får anses ha understigit fem procent - det är trots allt hyfsat ovanligt med explosioner på Drottninggatan. Detta borde rimligen ha varit skäl nog att aktivera en mängd resurser. Man behövde sedan inte vara Sherlock Holmes för att koppla ihop de mail och ljudfiler som skickades till TT och Säpo med personen vars bil hade exploderat på Drottninggatan och vars ägare låg kvar på en tvärgata. Myndigheterna förefaller dock inte ha varit säkra nog i sina bedömningar för att kommunicera en sådan slutsats 17 obekväma helgtimmar efter explosionerna. I bästa fall berodde det på en vilja att vara försiktig. Men kan vi utesluta att det berodde på att man helt enkelt inte kallade in tillräckligt med kompetent personal på lördagskvällen och natten? Katastrofer inträffar inte bara måndagar-fredagar kl 9-17 och det måste beaktas när samhällsskyddet byggs upp.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

RUT skapar välbehövda jobb

Arbetslöshet har många olika orsaker. Bland annat har global konkurrens inom framförallt tillverkningssektorn och ett högt svenskt skattetryck för tjänstesektorn gjort enklare arbeten ovanliga. Ett viktigt svar på jobbutmaningen är att satsa på utbildning och forskning eftersom anställningsbarhet och utbildningsnivå hänger tätt ihop. Anställningsbarhet behöver vara fokus i jobbpolitiken, sida vid sida med åtgärder som gör det mer lönsamt att arbeta, anställa och driva företag.

Det är dock viktigt att det samtidigt finns enkla, vita vägar in i arbetslivet. Trösklarna in till arbetsmarknaden får inte vara för höga. En levande sektor för hushållsnära tjänster bör därför tillåtas frodas. Bedömningar är alltid behäftade men osäkerhet, men Företagarna har uppskattat att antalet nya RUT- och ROT-jobb fördubblades under fjolåret.

RUT-avdraget låter en mer levande tjänstesektor bidra till ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. RUT-avdraget minskar otryggt svartarbete och skapar nya vita arbetstillfällen med social trygghet. Att försvåra för svartarbete bidrar vidare till ett rättvisare konkurrensläge. RUT frigör också tid för dem som utnyttjar det, vilket kan möjliggöra för dessa personer att arbeta fler timmar, till gagn för både statskassan och välfärden. RUT-avdraget underlättar även livspusslet för barnfamiljer och ger ett ökat självbestämmande för äldre.


Väsensskilda arbetsverktyg? Idag kan man få avdrag för både fönsterputsning (RUT) och fönstermålning (ROT)

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Energieffektivisera mera!

Resurs- och energieffektivisering har potentialen att minska negativ miljöpåverkan och utgör viktiga inslag i en hållbar utveckling. Tuffa omställningskrav och konkurrens tenderar att leda till förbättringar av teknik och användning. Det är därför positivt att successivt höjda krav på energieffektivisering i bostadssektorn övervägs. Samtidigt är det förstås angeläget att kraven utformas så att de inte blir en hämsko för nybyggnation av bostäder. Positiva exempel på senare tid visar att det är möjligt att bygga hus med mycket effektiv energianvändning, vilket förstås leder till lägre driftskostnader och i slutänden lägre bostadskostnader.

Med en grön skatteväxling som beskattar miljöskadliga utsläpp och sänker andra skatter, såsom skatten på arbete, lönar det sig för alla att tänka igenom sin resurs-och energianvändning. En ambitiös miljöpolitik behöver inte innebära stora begränsningar av människors levnadsstandard.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

Dödsstraff är barbariskt och meningslöst

Dödsstraffet praktiseras tyvärr fortfarande i ett antal länder såsom USA, Kina, Iran, Saudiarabien, Pakistan och Japan. Dödsstraffet utgör ett barbariskt, meningslöst dödande som kränker rätten till liv och för tankarna till medeltiden. Dödsstraff förefaller inte ha någon betydande allmänpreventiv effekt rörande brottsligheten. Samtidigt finns risken att oskyldiga avrättas. Att låsa in personer som begår de grövsta brotten på livstid räcker gott och har hög individualpreventiv effekt för framtida brottslighet.

I Europa kan vi vara stolta över att dödsstraff inte är förenligt med EU-medlemskap, vilket anses ha bidragit till exempelvis Turkiets avskaffande av det grymma straffet. På den europeiska kontinenten är det bara diktaturen Vitryssland som både utdömer och verkställer dödsstraff. Mer om Vitrysslands kränkningar av mänskliga rättigheter, bland annat i samband med det senaste presidentvalet, kan läsas på Infobelarus.nu.

Kriminalpolitiken bör ha inriktningen att även personer som döms till riktigt långa fängelsestraff ska ha vård. Samtidigt behöver progressiviteten för notoriska återfallsbrottslingar ses över. Det är stötande att personer i Sverige kan dömas gång på gång i tiotals rättegångar utan att det i rimlig grad resulterar i successivt allt längre fängelsestraff. "Three strikes law" som vissa amerikanska delstater tillämpar är dock alldeles för långtgående.

Amnesty listar flera bra argument emot dödsstraff. DN och GP om skjutningen i Tucson, USA. Dagens Nyheter.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm

På väg mot nollvisionen

När trafikåret 2010 summeras kan en glädjande minskning av antalet trafikdöda till 270 personer noteras. Det är inte länge sedan antalet trafikdöda årligen motsvarade de svenskar som omkom i Estonia-katastrofen. Det finns stor anledning att känna förtroende för det trafiksäkerhetsarbete som långsiktigt bedrivs inom ramen för nollvisionen.



Hög hastighet, frontalkollisioner, alkohol och trötthet skördar tyvärr fortfarande många offer. Vägverkets satsningar på lägre hastigheter är en fullföljning av en mycket framgångsrik svensk trafikpolitik när det gäller att minska antalet dödade och skadade. Fartkameror har visat sig ha god effekt för att förhindra olyckor. Satsningar på mitträcken och mötesfria vägar är också mycket viktiga och behöver fullföljas. Utökade krav på alkolås för rattfyllerister behöver även övervägas. Att förbjuda användandet av olika former av kommunikationsutrustning i bilar förefaller dock som en oproportionerlig åtgärd. Ökad forskning behövs kring de risker som användandet av kommunikationsutrustning kan medföra.

Vid sidan av svenska myndigheter har företagen gjort stora insatser. Teknikutveckling av allt från krockkuddar till antisladdsystem har stor betydelse. Bland annat Saab, Volvo och Autoliv ligger bakom många viktiga innovationer som sprids globalt och bidrar till lägre trafikdödlighet i världen. Trafiksäkerhet är något som Sverige på olika sätt exporterar till andra länder, vilket förhoppningsvis kan ske i ännu större skala framöver.

Johan Lind
Liberala Studenter Stockholm